Trött brud

Okej, idag har jag kirrat mitt bank-ID (funkade helt plötsligt), svurit över att min studentmail inte funkar (hur fan ska jag lösa det?), åkt pulka och lagat shitloads med mat. Jag har hela frysen full. Gött. Gjorde bulgurwok med stekt haloumi - det räckte till en stört stor portion + 3 gigantiska matlådor. Jag lär äta ihjäl mig.

Nu ska jag se på Kalle och chokladfakriken, trycka i mig chips + godis och anse att svälla är bästa grejen ever.

p.s. jag hamnade visst på bild, fick bilden upptryckt i fejjan idag. Alla tyckte att det var skitroligt. Jag var måttligt road. Sen ryckte jag på axlarna och tyckte att det var lite festligt jag också, det mesta blir ju bättre med en fin inställning. Film och gosa i sängen. Jag älskar mitt varma täcke!

Tillägg.

Nu ska listan göras lite längre. Nollningen so far, del 2:
- Ätit falafel. Jag hatar falafel.
- Stått på händer på stortorget och sjungt en sång samtidigt.
- Tappat bort min mössa.
- Vält med min cykel.
- Fått mitt styre att bli skevt. Snyggt.
- Fått med mig massa självlysande armband hem från en nation.
- Hånglat med ytterligare en fadder. Smart. Mycket smart.
- Undgått att hamna på bild när jag utförde det ovan. Grymt bra. Ingen wall of shame för mig!
- Blivit bjuden på massa alkohol. Bra
- Fått sjukt många fler blåmärken.
- Fått träningsvärk i låren efter alt dansande. Jag kan inte gå.
Helt underbart! Idag är det detox och vila. Det behövs. Fast nu ska jag ner till stan och möta Anna och Therese, vi ska baka och laga mat. Mysigt. :)

En betydligt gladare (men tröttare) Anni

Okej, ilskan från igå är borta. Jag orkar inte bry mig för tillfället. Istället blir det en liten update.
Under nollningen, än så länge, så har jag:
- Akrobatiserat med mer eller mindre lyckat resultat.
- Vunnit ett snöbollskrig
- Varit på galen efterfest.
- Supit ner en fadder.
- Kört sönder en tramptraktor.
- Hamnat på otaliga bilder när jag dansar med nyss nämnda traktor. Inga kommentarer.
- Blivit känd för att tillsammans med en fadder, Ellen, alltid köra "how low can you go" mitt på dansgolvet. Flera gånger. Varje utgång. Fint.
- Varit på första sittningen. Blev berusad. Nöjd.
- Sett en från klassen hoppa runt naken under sittningen. Inte okej.
- Gått in i samma vägg två gånger. Aj.
- Trott att en badrumsmatta var ett hål i golvet. Smart tjej.
- Rullat ner för en backe.
- Hoppat omkring överallt så fort vi gått någonstans.
- Slagit i mitt huvud i något - jag har en bula.
- Hånglat med en fadder för en annan grupp. Hoppsan.
- Ådragit mig massa värk, blåmärken och konstiga sår.
- Vaknat med näsblod.
- HAFT JÄVLIGT ROLIGT!
Så, nu ska det käkas frukost/brunch/lunch. Det lär behövas om jag ska överleva dagen. Om två timmar ska jag vara i Lundagård och ha poängjakt. Kan ju gå hur som helst. Jisses.

Helvetes jävla skit allt!!

Jag är så jävla arg, för ingenting fungerar!
Mitt jävla Bank-ID har gått ut, så jag kan inte adressändra. Jag försökte att beställa ett nytt, men den jävla Swedbanksidan funkar ju inte! Man ska gå in på tillval, bank-Id, beställa... Men det enda som händer är att man kan ladda ner programmet. Jag ahr redan det förbannade programmet, dumjävlar! Nu har jag dessutom uppdaterat det. JAG VILL HA MITT BANK-ID SÅ JAG KAN ADRESSÄNDRA!!!!!!!!!! Kan ju inte köpa några böcker till utbildningen. DEt här lär ju gå bra. KUKSWEDBANK! KUKDAG!

Trött men peppad!

Så, nu har jag vaknat ur min Törnrosasömn. Gårdagen bestod till största delen av att sova. Mellan det var det föreläsning och film. I förrgår hade vi förförfest hemma hos en av faddrarna, där vi åt pizza och drack öl/cider samt jäger. Vår ena fadder var mycket bestämd över att han skulle "supa ner oss", detta visade sig dock misslyckas ganska rejält, för han var den som blev fullast (mer om detta senare.). När pizzan var uppäten och vi var taggade så gick vi vidare till förfesten. Där var alla andra nollegrupper och temat var Pride. Där lektes det lekar, dansades, dracks lite till och stämningen var på topp. Jag och mina två bundsförvanter, Therese och Anna, sprang runt och hade the time of our lifes. Therese och jag hittade en del av rummet som var blockat med bord, givetvis kröp vi över dem och försökte oss på lite akrobatikkonster. Det var inte så himla lyckat, däremot ohyggligt roligt. Vår fadder drog med oss tre till baren och bjöd oss på shots. Vi betalade sedan tillbaka genom att bjuda honom, det var kanske inte så bra. Vi gick vidare till en nation för att festa natten lång, vår fadder som fick cider av oss var för full för att komma in. Jag och Therese tappade bort Anna, mycket dumt. Efter ett par timmar där så tröttnde jag. Man hade ändå hållit igång sen strax efter 17. Jag cyklade hem, tog sällskap av Vendela och Sarah en bit. Därefter stupade jag i säng.

Kl 8.15 igår började föreläsningarna. Jag kämpade med att inte krevera av trötthet och lyckades hålla mig vaken genom hela förmiddagen. När man petat i sig lite lunch så kändes det helt plötsligt enklare att hålla upp huvudet och hänga med på vad föreläsaren pratade om. Vid 14 så var dagen slut, jag skuttade upp på min cykel och drog hem, sov i en timme. Därefter åt jag mat, segade vid facebook och sedan bar det av för att handla godis och sedan tillbaka till BMC (skolan). Träffade Anna och Therese utanför och vi kilade in för att ta plats. Vår Nollegeneral pratade med oss en stund och var nöjd över att vi hade på oss våra bondekläder varje dag. Därefter blev det filmkväll. Först såg vi Supersugen (Super Bad). Det var riktigt roligt att märka att grymt fjantig humor går hem även hos akademiker. Inga torrbollar här. Efter det blev det Död Snö, norska fjäll i kombination med nazi--zombies. Det var rätt underhållande men det tog emot en smula att cykla hem i mörkret efter det. Nåja, nu har jag sovit ohyggligt många timmar, lär ju vara pigg nog för att göra succé på vår sångboksinsjugning ikväll. Kommer att bli ballt. Innan dess ska jag dock duscha, äta (brunch), handla och gå på min PBL (en sorts grupparbete.) Inte allt för betungande.

Puss!

Traktorpulling e najs!

Nu är dag 2 på läkarlinjen klar. Jag är grymt pepp för att träffa faddrarna och de andra nollorna ikväll. Kom ihåg folk: Traktorpulling e najs!

Jag är en idiot.

Frukost - check
Duscha - check
Läst alla kemipapper - check
Snart ska jag cykla ner och möta upp nya klassen. Jag är galet nervös. Känner mig som en riktigt idiot. Vad har jag gett mig in på? Jag fattar nada av det som står i mina kemipapper. Jag har läst igenom allt, men lär vara lite trög som innan jag läste dem. Dumt. Ytterst dumt. Kommer med största sannolikhet att panikläsa allt en sista gång inatt, men det kommer ju inte fastna ändå. Jag fattar inte varför jag fick för mig att läkare var min grej, det känns inte okej. Det här är alldeles för svårt för mig - och då har vi inte ens börjat än.

Jag lär kräkas, så nervös är jag. Sjukt barnsligt.

Alla tummar upp!

Nu har jag duschat, överväger att äta en mycket försenad frukost. Ska snart läsa igenom de sista bladen kemi, urk och tvi. Eftersom mitt lokalsinne är sämst så ska jag ge mig iväg ner till stan om en timme. Tänkte försöka kirra busskort innan fikat. Måste ju vara ute i god tid om jag ska kunna göra bägge. Hur tusan ska jag kunna hitta i den här stan, jag hittar ju inte i min hemstad.

Skånetös

Så, nu sitter jag här i mitt rum i Skåne. Om fyra timmar är det nollningsfika. Fr se om jag lyckas slutföra alla dagens planer, känner mig riktigt trött. Första steget är duscha och äta frukost. Det borde ju inte vara omöjligt att klara av. Därefter ska det plugga kemi, handlas tvättmedel och annat nyttigt, dra ner till stan oh fixa busskort, fika med klassen, sticka hem och slappa och vra nervös inför imorgon och slutligen dra för att se på turtles.

Imorgon måste jag hinna med att gå till banken, får stiga upp snortidigt och dra dit innan uppropet. Sadface. Jag sover ju så grymt länge om mornarna nu, har fått helt fel dygnsrytm.

Nåja, gårdagen var... speciell. Flyttade in i rummet vid 14-tiden. Rasmus och Sara kom förbi och skulle hjälpa till, men eftersom det var så lite grejer så var allt klart när de kom. Vi gick och handlade lite mat och åkte sedan hem till dem i malmö. Jag hjälpte till med att slipa väggar och fixa i vardagsrummet, rätt kul på något vis. Därefter bjöd de på middag och vi pratade strunt. Kom tillbaka till mitt rum, och Lund, runt 21 och satt sedan och ugglade vid datorn samt pluggade kemi. Ändå ganska schysst dag.

Partypeppar!

Jag peppar järnet! Hade gärna gått ut ikväll, men jag vet att det inte alls passar sig när man ska flytta tidigt imorgon. Egentligen finsn det lite kvar att göra, men jag ska låtsas som om jag är klar. Nu ska det vara fredag och mysas. Dessutom så peppar jag järnet inför insparken! här ska det vara knasigheter och galenskap i två veckor! Jag kunde inte varit lyckligare! Dessutom så har jag hittat ögongodis inom ett överkomligt avstånd från Lund. Jag gillar läget. Med lite tur så finns det lite vackert att titta på i klassen och bland faddrarna. Jag lär vara världens gladaste blondin i sådana fall. Just nu har jag ingen lust att vara fin flicka och leta efter en trogen, fin karl. Jag vill vara knäpp och dregla över allt vad snygga män heter. nu ska det flirtas, fnittras och jaga män! Åh, livet är ju ändå helt perfekt!

Sista kvällen i småland...

...på ett tag. Nu är det Skåne som gäller! Det känns faktiskt sjukt bra. Kanske mest för att min helg är superplanerad. Jag kommer ha att göra bägge dagarna. Rasmus har lovat att gosa med mig på lördag, dvs imorgon. Det känns jättebra. Det är skönt att jag får umgås med någon jag känner under första dagen + kvällen, då känner jag mig inte så bortkommen. Får se om jag åker hem till honom och Sara eller om vi är i Lund. Det blir nog himla kalas oavsett. På söndagen ska jag först träffa nya klassen och fika (kl 14, men jag tänkte börja leta efter stället där vi ska vara redan runt 12.30. Det kan behövas eftersom jag inte hittar ens i mitt eget huvud.). när det är färdigfikat så ska jag åka till Malmö och titta på Turtles med Joche. Han har köpt en box med Turtles, ni vet de tecknade. Precis som när mn var liten. Jag överväger att bli kär i honom bara för att kunna komma dit och glo på tecknat när jag vill. Just nu känns det väldigt värt det!

Packande och skoräknande

Nu är det mesta nerpackat. Nej, det var inte sant. Jag ljög. Kläder, skor och toalettartiklar är nerpackat. Täcken, kuddar, handdukar, tv, dator, tv-bänk, stol och matta återstår. Dessutom ska jag rota fram lite böcker, leta upp mina laddare och printa ut massa dokument. Det känns dock lite bättre att säga att jag nästan är färdig. Bra för moralen. Det är sjukt tråkigt att packa. Jag förstår inte varför jag köper på mig så mycket saker, det är ju så drygt att packa ner allt.Igår roade jag mig själv genom att sortera och städa allt efter jag packade. Sortera skorna tog längst tid, men det var också roligast. Tyvärr så var det även ganska onödigt, eftersom jag inte har plats nog för att låta dem stå sorterade efter färg och modell. Dock så fick jag tid att räkna dem, vilket gjorde mig glad. Idag tvättade jag ur badrumsskåpet och slängde smink som jag inte använde. Sjukt tråkigt men grymt nödvändigt.

Nej, nu ska jag fortsätta. Måste hinna ner till banken också, ska sätta in pengar, därefter ska jag till Forex och växla in lite rand som jag har kvar sen Sydafrika. Hade tänkt att strunta i att växla in dem, ska ju ändå dit hyffsat snart igen. Tyvärr så är jag ovan vid att leva utan lön, så nu är jag så illa tvungen att använda alla stackars slantar som jag har.

Nu börjar peppandet!

Idag ahr jag varit ruskigt duktig och packat. Kläderna ligger nu nervikta och väntar på att få färdas ner till Lund. Skorna är sorterade och några har valts ut. Kuddar, handdukar och annat ligger redo för att tryckas ner i kartonger. Det är en hel del kvar att göra, men jag har lyckats komma en bit på vägen. Imorgon måste jag printa ut mitt antagningsbesked och kopiera det i ungefär tusen kopior. Jag ska även rota runt lite till på vinden, jag vet att det finns ett antal böcker där som jag vill ha. Det är mycket möjligt att de finns i en kartong i källaren annars. Nåja, jag får ge mig ut på jakt.

Nu dröjer det inte länge tills jag bor i skåne igen. Helt galet. Jag trodde inte att jag skulle återvända dit, men tji fick jag. Den här gången kommer det dock att bli super! På söndag tjuvstartar vi med fika för alla nya läkarstudenter. Jag änker inte missa detta! Fick ett sms med information idag. Det har nämligen varit lite hysch-hysch, vi vet ingenting innan utan får info efter hand. Sjukt roligt. Jag är grymt pepp. För att inte tala om nervös! Ih!

Fridas födelsedag och dagens hjälte.

Moppa... Jag har bara en sak att säga: Jag hjärta dig. Helt plötsligt blev livet lite enklare.

Idag fyller Frida år! Jag hade tänkt ringa och gratta henne, men min mobil upplyste mig surt om att mina pengar var slut. Satans elektronik, tar ingen hänsyn till födelsedagar. Tur att fejjan finns och samarbetar.

Idag är det packning som gäller. om två dagar drar jag söderut och stannar där tills jag har råd att komma hem och hälsa på. Galet och ganska fint. Att packa är bara galet, inte fint någonstans. Jag är redan trött och irriterad och hälften av alla mina kläder är på vift. dumt. Mycket dumt. Snart ska jag ge mig ut på äventyr, dvs börja rota i källaren. Viden ska också få påhälsning idag, eftersom jag tror att några av mina böcker ligger där uppe. Jag kan tänka mig att de kommer att komma till användning.

Nåja, att gnälla löser ingenting. Nu ska jag kavla upp ärmarna och ge mig på det hela igen... Fast först blir det nog ett bad. För att lugna nerverna.

Glad tjej, igen!

Åh, nu är det färdigdeppat öer alla bilder. Några finns på fejjan och några ligger nog på någons bilddagbok. Jag får titta på dem där. Det hjälper ju inte att gråta över spilld mjölk. Istället tänker jag vara överlycklig över att jag fått tillbaka en av mina bästa vänner. Att det äntligen tog slut mellan mig och Ola var det väl ingen som grät över, men när man gör slut så är det inte bara en pojkvän man förlorar. Ola var en av mina närmaste vänner, han visste allt om mig. Även om det varit väldigt skönt att slippa alla turer fram och tillbaka så saknar jag honom. Inte som pojkvän, inte kärleksmässigt. Jag saknar bara Ola. Som min vän. Som den som vet allt om mig. Den som kan krama om mig och få mig att känna mig helt lugn. Vi har börjat hitta tillbaka till varandra, till att vara vänner. Det känns så underbart att tänka att jag kan få tillbaka allt det jag saknar men slippa allt det som gjorde att jag tillsist inte orkade mer. Ola är en underbar vän, men vi var ett fruktansvärt par. Vi försökte lite väl många gånger, för vi tyckte så oerhört mycket om varandra. Därför är det skönt att vi kan vara vänenr, äntligen slippa alla gräl. Bara njuta av varandras sällskap, utan att krångla till det.

Så, idag är jag glad. glad och tacksam över alla mina vänner.

Downie

Jag har fortfarande int ekommit över bildförlusten. Känns inte rikttigt okej. Dock så har jag fått fler saker att deppa över, så idag lär jag ägna mig åt att tröstäta, snora och gnälla. Systeryster tar sitt pick och pack, drar till Göteborg med sambon och stannar där tills hon far till Australien den 18e. Efter idag kommer det dröja 8 månader tills vi ses igen. Det känns mindre okej. Nu kommer det bli tomt, tyst och min organiska kemi kommer att få odelad uppmärksamhet. Kul, verkligen kul.

Sjukt arg och ledsen brud.

För ungefär ett halvår sedan var det inbrott i mina föräldrars sommarhus, där min gamla (söndriga) laptop befann sig. Den blev stulen och jag tänkte inte så mycket på det hela. Jag var mest lycklig över att jag redan hade kopierat allt på datorn till Moppas. Idag fick jag tillbaka alla filer, då Moppa och jag krabbade med att föra över allt på en extern hårddisk. Glad i hågen traskade jag hem och började kopiera över allt till min IMac (som jag hatar, men det är en annan historia). Därefter blev det mat och bio, oändligt trevligt. Nåja, för att komma till saken. När jag kommer hem så inser jag att ALLA mina bilder som fanns på min gamla laptop är borta. De finns inte på min externa hårddisk och Moppa trodde inte att de låg på hans heller. Detta betyder att jag förlorat alla mina bilder från balen, studenten samt tiden innan dess. Helt plötsligt blev den stulna datorn en big deal! Jag är så sjukt sur!!! För att inte tala om ledsen! Jag är en bildmänniska. Jag vill ha mina bilder! Jävla skitstövlar som skulle stjäla min söndriga jävla dator! De lär ju inte ha någon nytta av den, men de stal mina minnen! JÄVLA KLÅFINGRIGA SKITSTÖVLAR! Mitt är mitt!!! Idioter!

Fan, fan, fan, fan,fan, fan, fan, fan,fan. Jag tänker vara jävligt bitter i en evighet. Jag ska även lipa en stund. Skit.

Jag har verkligen inga bilder från min bal. Det känns så fruktansvärt tråkigt.

Ledsen Anni.

Paaaain!!

Idag har jag bestämt mig för att vara sur, gnällig och ful hela dagen. Jag har ont i magen och träningsvärk i hjärnan. De sista delarna av den organiska kemin vägrar att fastna. jag tänker käka två kilo choklad och lipa framför tv:n istället, känns produktivt och bra.

Pudelfriss.

Jag inleder med att be Frida om ursäkt, jag har nämligen inte borstat mitt hår än (trots att jag fick stränga order om detta). Efter att ha spenderat lördagen i åttiotalets tema, så har mitt hår sagt adjö till allt vad stil och klass heter. Jag ser numer ut som en pudel. På riktigt. Jag vet inte riktigt om jag tycker att det är skitkul eller om jag borde gömma burret under en mössa resten av mitt liv. Hur som helst, 80-talsfesten var grymt rolig. Det var värt att misshandla håret lite! Det var väldigt roligt att se vad folk pälsade på sig, 80talet var ju inte riktigt känt för att vara smakfullt. Efter ett tag började jag dock känna att jag gillade min outfit. Ögat vänjer ju sig. Delar av åttiotalsmodet var ju ändå ganska häftigt. Snyggt är väl lite synd att kalla det.

Igår blev det fika med Frida och Nina, därefter gick jag hem för att klä på mig och åka iväg till min systers sambo för att äta middag. Trevligt. Synd att jag var lite borta efter att ha varit uppe sent två nätter i rad. Jag håller på att bli gammal. Därefter blev det pluggande (nja), vilande och lite film på kvällen. En hmla bra avslutning på veckan. Nu är det bara några dag kvar tills jag ska åka ner till Skåne och en vecka tills det är upprop! Nu börjar jag bli lite nervös, men gud vad jag ser fram emot detta! Jag är så glad så jag bjuder på en bild på pudelfrissen.



Sista kvällen med (delar av) gänget!

Igår var en ganska turbolent dag. Den började med en skitsur Anni, men efter att ha tvingat mig själv till lite sömn under förmiddagen så ändrade jag humör till instabil istället. Pluggade i hutlöst många timmar, städade och bäddade. Mellan varven var jag skitsur och tyckte att meningen med livet var ungefär lika givande som en ärta. Växlade sedan till att vara lite mer party och drog till systemet. På väg mot mormor (och middag) så droppade humöret igen. Efter lite tjurande och några sms så blev jag lycklig som ett barn igen. Kan även bero på att min mormor är hysteriskt rolig.

Kom hem vid 18.30, bytte om och fixade till det sista. Därefter började mina underbara vänner att droppa in. Vi trängde ihop oss i köket. Visserligen kunde inte alla komma, men det gjorde inte så mycket. De viktigaste var där. Det blev pratande , bilder, skrattande, drickande och därefter krogen. Stetoskopet var på, här skulle det ju firas att jag ska bli dr Anni och flytta till Skåne. Då ska man fira ordentligt.

Efter mycket dansande och grymt hög musik så trillade vi hemåt. Jennifer och Moppa ligger fortfarande och sover, men jag är ju som vanligt uppe och pysslar. Har varit uppe ett tag nu, funderar på om man borde gå ner till stan och köpa lite kollgieblock och pennor. Måste vara förberedd inför skolstart!

Ikväll blir det 80-talsfest hos Nina. Kommer att bli grymt! Jag är ju redan uppvärmd och pepp! Hell yeah!

Trött trollunge

Idag är jag trött och tjurig. Efter alldeles för få timamrs sömn så är jag ett vrak. Håret är på ändå och hyn är sämre än om jag hade smetat smör i fejjan innan jag somnade. Hoppas innerligt att påsar under ögonen är nya modet, i så fall ligger jag i framkant. Orkade inte ens försöka göra något åt eländet när jag klev upp, utan satte mig med min organiska kemi istället. Nu har jag gett upp både den organiska kemin och att slösurfa på internet. Egentligen borde jag äta en försenad frukost, men jag orkar inte tänka ut vad jag ska stoppa i mig. Frukost har aldrig varit mitt favoritmål.

Idag är det städning och plugg som gäller. Därefter ska jag se om jag kan sova några timmar, annars lär jag aldrig orka med att vara vaken under eftermiddag/kvällen. Känner mig som ohyggligt sliten.

Bland aldehyder och ketoner.

Idag har jag börjat få koll på aldehyder och ketoner. Känns lite lovande. Nu är det bara 25 sidor kvar att mala in i huvudet. Kul. Lär behöva läsa igenom dem några gånger till innan kursstart. Det känns i varje fall bra att jag kommit en bit. Jag undra, precis som Nina, om det finns någon "Kemi for dummies"-bok där ute, langa hit den illa kvick i så fall! dock så är kompendiet som jag skrev ut från läkarlinjens hemsida ganska schysst. Förklaringarna känns ganska mycket lättare än de som jag fått tidigare. Sådant gillar jag, jag hatar när saker ska krånglas till. Jag måste dock prata med studievägledaren nere i Lund, jag har ju redan läst 15 hp cellbiologi så jag vet inte om jag ska läsa det igen. Visserligen så är det 18 hp på läkarlinjen, men frågan är vad csn säger om det hela. Känns som att det kan vara värt att fråga och få reda på hur det egentligen ligger till.

Idag har jag haft en mysdag med Frida. Åkte ut till henne och tog lite bilder i snön. Synd att det var skitkallt och blev mörkt så fort. Har inte orkat ladda över bilderna än, men ska göra det senare ikväll. Om jag har tid över så ska jag fixa lite med dem också. Nåja, vi får väl se hur produktiv jag är, just nu är jag skitkall och vill bara ägna kvällen åt att lata mig och äta sjuka mängder mat.

Organisk kemi, tvi och fy.

Jag har ännu inte kommit på vad det var som jag hade planerat in idag. Dumt. Sjukt dumt. Istället har jag ägnat hela dagen åt att fräscha upp mina kunskaper (vilka kunskaper?) i organisk kemi. Det går trögt men det går (typ). Det hela började genom at jag var skitförbannad över hur lite jag kunde, mycket produktivt. Nu har jag lugnat ner mig och tryckt in lite av alla kunskap i skallen. Jag undrar om jag verkligen kommer att minnas allt. Det känns som att alla saker har samma namn och samma formel. Same shit different name, som man säger. Jag hatar kemi, känns lovande inför utbildningen. Nåja, får man det hela i ett sammanhang så blir det kanske skitroligt.

Snart ska jag börja dra i mina gamla möbler och avgöra vad som ska med ner till Lund oh vad som får vänta tills jag fixat en helt egen lägenhet. Jag längtar lite efter att få inreda mtt bo helt själv, men jag hoppas samtidigt att det dröjer lite. Vore skönt om jag kände lite folk innan jag sitter helt ensam i en lägenhet och rullar tummarna.

Bio med brudarna

Dagen avslutades på det perfekta sättet - bio med mina flickor och därefter len trevlig stund på Pauze. Bättre tisdagskväll får man leta länge och väl efter. Trots minusgrader, snö och frusna fingrar. Det känns lite vemodigt att flytta iväg från alla fina här i Småland, men samtidigt så är det ju nära från Lund. Dessutom så ska det bli riktigt spännande att få börja plugga och se vad det är för filurer som jag kommer att spendera de kommande 5.5 åren med. Hoppas att det finns en och annan vettig människa i varje fall.

Imorgon måste jag börja beställa böcker, känns bra om man får dem innan kursstart. I utskicker rekommenderade de oss att fräscha upp våra kunskaper i kemi och cellbiologi innan starten. Jisses. Jag ska sitta och råplugga innan jag börjar. Vill verkligen inte halka efter! Har även något mer planerat imorgon men jag kan inte för mitt liv komma på vad det är. Riktigt frustrerande. Jag har för mig att det var något viktigt också. Typiskt dumt.

Nu är det bara en halvtimme kvar på Ninas födelsedag... Så därför säger jag GRATTISGRATTISGRATTIS!

Boende kirrat!

Jag har så mycket flyt just nu, snart måste något gå fel. Eller? Det är ju inte klokt. Jag har kommit in på läkarlinjen och boende i Lund är nu fixat. Kontraktet skrevs idag och nycklarna ligger nu i tryggt förvar i min väska. Jag ska bo tillsammans med en tjej och en kille i en stor lägenhet. Känner mig så himla lycklig! Nu blir det en runda Wii!

SJUKT BRA!

La in en annons på bopoolen tidigare idag samt svarade på massor som andra hade lagt ut. Trodde inte att det skulle ge något resultat, men tji fick jag. Nu har jag fyra svar och tre av dem är väldigt intressanta. Imorgon bär det alltså av neråt Lund för att titta på eventuella nya hem. Helt galet! Jag känner mig lycklig som ett barn. Samtidigt så är jag fånigt nervös. Jag kommer att bli kombo eller inneboende och jag har ingen aning om vilka människorna jag ska bo med är eller hur de är. Det komemr sannerligen att bli en spännande och intensiv dag imorgon.

När rumtittandet är färdigt så ska jag skynda mig hem till Småland och springa ner till bion för att möta upp brudarna. Kommer att bli helt underbart - ser verkligen fram emot att spendera kvällen med dem. Jag har altid så roligt ihop med er! Det är ju Ninas födelsedag också så det blir extra mysigt!

Peppar upp mig själv

Nu ska jag sluta böla över att jag befinner mig sjukt långt bort från mina bebisar och solen i Sydafrika. Det dröjer bara dryga 6 månader tills jag kommer tillbaka. Tiden kommer att gå dösnabbt, precis som den alltid gör. Det viktigaste är väl att jag stannar upp och njuter av det som jag har nu. För att ytterligare hålla modet uppe så har jag designat en egen kalender som jag ska ha med mig i skolan. Har bytt ut fram-och baksidan mot två bilder från resan. Den ena är bilden som postades i förra inlägget och på baksidan så är en bild på mig, Melinda och Mary som skrattar så vi håller på att dö. Jag kommer bli glad varje gång jag plockar upp den ur väskan och ska skriva något. Dessutom så kommer jag att vara glad varje gång jag pillar på min väska för den är nyköpt. Det lär ju vara en kortvarig lycka för jag har en vana att bära md mig på tok för mycket och slita ut mina väskor jättesnabbt. Borde kanske skaffa mig en skottkärra att köra runt alla mina saker på istället.

Idag har jag ägnat dagen åt att springa runt i affärer som en skållad råtta. Jag inledde visserligen med lite fika, men efter det så har det faktiskt bara varit shoppande. Jag var i desperat behov av en ny väska, som sagt. De jag har nu är antingen trasiga eller alldeles för små för att passa som skolväskor. Jag kommer ju förmodligen att behöva knyckla ner en och annan pärm samt tusen böcker. Jag kommer att ådra mig ryggskador och enorma skulder, studentlitteraturen är ju tokdyr. Tur att jag ska bli läkare, lär ju kunna ordna upp det första problemet ganska kvickt. Det andra kommer nog att räta ut sig med tiden.

Förutom min väska så köpte jag även kalendern samt ett par stövlar. Stövlarna var sjukt snygga och grymt opraktiska i snön. Jag är numer glad för att jag ska till Skåne, snön lär smälta och jag kommer att strutta runt i mina ny skor. Bra. Jag hittade en bok om Sydafrikansk mat och sex glas som jag blev förälskad i och köpte. Nu ska jag bara hitta en lägenhet med köksskåp att ställa glasen i.

Jag ska städa nu, därefter kommer Civs för att spela tv-spel och hålla mig sällskap. Kommer att bli kalas.

Sydafrikasaknad

Idag längtar jag tillbaka till Sydafrika så att hjärtat nästan spricker. Det är helt galet, jag räknar dagarna tills jag får sätta mig på flyget och återvända till mina apor och mitt andra hem. Jag är livrädd för att något ska ha hänt någon av dem, speciellt Cornie eller Papi. Jag hade börjat storlipa om Papi hade råkat ut för något. Jag tänker på honom dagligen och saknar honom så oerhört mycket. Han var verkligen en stark personlighet. Väldigt tillgiven och kärleksfull men samtidigt nyckfull och mycket bestämd. Jag önskar att jag kunde stå varje dag i resten av mitt liv utanför hans inhängnad och titta på honom, sjunga för honom och klia hans päls. Det är så fantastiskt. Papibaby, jag saknar dig så sjukt mycket!


<3

Lägenhetsletande och shoppande

Jag fortsätter min jakt på eget boende. Det går långsamt men framåt (lögn). Jag har svarat på annonser hela morgonen, så nu är mina fingrar ömma av allt tangentknapprande. Tänkte därför ta en välbehövlig paus och rasta mig själv en smula. Ska snart trippa ner till centrum och ta en fika samt göra av med mina sista slantar. Därefter ska jag ångra mig som tusan och försöka intala mig själv att jag visst var i stort behov av 25 t-shirts och tre sommarklänningar. Som vanligt, alltså.

Hoppfull och tillfälligt inneboende

Så, nu känns det som om saker och ting börjar att lösa sig. Några vänner har lovat ut soffor och extrasängar så att jag i varje fall kan bo i Skåne under insparken. Därefter går det fint att pendla fram tills jag hittar mitt eget krypin. Känns skönt att veta att jag har lite människor att våldgästa. I nöden prövas vännen, som det så fint heter. Det här kan ju bli grymt! Känner mig redan lite mer vänligt inställd till Lund och Skåne.

Något som jag känner mig mindre vänligt inställd till är att jag har sjukt ont i min vänstra tumme. Inget bra alls, speciellt inte eftersom jag ständigt ska peta på mitt ömmande finger. Drygt, dumt och beroendeframkallande. Varför kan man aldrig låta sår eller inflammationer vara? eller det kanske bara är jag.

Nu ska jag snart sova. Egentligen skulle den här kvällen tillbringats hos Fia på Campus men min ork sinade och jag kände mig halvkrasslig. Istället så kommer jag att få njuta av Kivs sällskap imorgon då han kommer förbi för att spela tv-spel. Underbart!

Hopplös och hemlös

Jisses, att hitta boende i Lund (eller omnejd) är verkligen inte lätt. Jag funderar på om det inte var enklare att komma in på utbildningen än vad det är att hitta någonstans att bo. tur att det ändå är hyffsat pendlingsavstånd. Under nollningsveckorna ska jag låna soffor hos diverse bekanta. Jag ska bara meddela dessa bekanta att deras soffor numer är beslagtagna. Oops. Har dock några vänner som har erbjudit sig att låna ut sina bekvämare möbler och öppna upp sina hem för en tillfällig luffarAnni. Mycket vänligt. Vore riktigt trist att missa insparken bara för att jag inte hunnit hitta boende. Känns som om man borde vara med, annars missar man nog mycket och hamnar lite utanför. Nåja, nåja. Nu ska vi inte måla fan på väggen. Kanske hör en skitsnygg kille av sig och vill husera mig. Det vore fint. Ett plus är om han har katt eller hund. Kanske katt är bäst, jag pallar inte rasta hundar i kylan. (Om han går ut och går med hunden så föredrar jag vovve). Känner ni någon sådan (eller känner ni någon som råkar ha ett rum över i Lund/Malmö/Helsingborg/närheten, ful eller snygg - I don't care!) så vill jag ha första tjing! Jag lär vara bästa sambon/kombon (som vi lite modernt säger) ever. Jag kan baka, städa, drar med mig massa tv-spel, jag är kulturell, jag är skitrolig och jag gillar att njuta av ett glas vin/öl/cider/vad-personen-nu-vill-njuta-av, jag sjunger inte i duschen (men alltid annars, det behöver man kanske inte säga lär ju dra ner mitt betyg) och jag tar inte mycket plats! Skitbra. Någon som blev sugen, schyssta?

You must forgive

Sitter än en gång och lyssnar på favoriten Chaya. Ska snart skicka iväg ett mail till min f.d blivande kombo och förklara för honom att jag inte längre ska flytta till Ume. Det blir nog bra, så fort det är avklarat kan jag fokusera på att hitta någonstans att bo i Skåne och därefter ställa in mig på att börja där. Jag behöver lite mental förberedelsetid. Det här kommer nog bli finfint, tror jag. Överväger att skaffa boende i Helsingborg istället för inne i Lund, jag skulle nämligen kunna hjula av lycka av att få bo vid havet. Tycker även att Helsingborg är sjukligt vackert, om än lite litet. (Som om jag skulle vara van vid stora städer..) Hur som haver, det blir nog bra oavsett var jag hamnar. Om inte annat får jag väl flytta till Lund/Malmö och skaffa en dejt i Helsingborg, så kan jag både äta kakan och ha kvar den. Sjukt bra. Ibland är jag lite klyftig.


Livet rullar på, nyårsfirande har checkats av från listan precis som 3D-bio och vinmys med flickorna. Det nya året har helt enkelt börjat bra. Det vore synd att påstå något annat. 2009 var bitvis väldigt jobbigt och motigt, men sista två månaderna var helt underbara. Det här kommer att bli hur bra som helst, 2010 lär ju slå alla rekord! Jag har inte avlagt några nyårslöften (min syster försökte tvinga mig att lova en ny pojkvän, men det känns inte riktigt rätt. Ska ju inte leta pojkvän för den sakens skull) men känner ändå att viss förändring lär ske. Det har nästan börjat redan. Jag känner mig överlag mindre bitter och irriterad. Eftersom jag och Ola brutit helt, för första gången, så vore det inte underligt om jag var lite snarstucken, ledsen och längtade tillbaka. I början tänkte jag att det var in stolthet som tvingade mig att inte känna något sådant, men ju längre tiden går desto mer förvånad blir jag över att jag aldrig blir ledsen, att jag egentligen inte saknar vår relation. Det har inte fällts några tårar, jag har inte varit förbannad och jag har egentligen aldrig tittat tillbaka. Det känns sjukt skönt men ändå lite skrämmande. Efter två år av kämpande, försök och bitterhet så gick allt bara att stänga av. under två år kunde jag inte tänka mig något annat slut än att det ändå skulle vara vi, livet ut. Trots alla fel, brister, snedsteg och gräl. Det skulle vara vi - no doubt about that. Så samlade jag ihop mina tankar, bestämde mig och vi var överens. Nu känns det inte ens tomt att han inte är där. Enda gången jag kan tänka på det är om jag umgås med många par. Att det plötsligt saknas någon. Inte han, men någon. Fast ledsen, arg eller bitter är jag inte. Inte över att ha lagt två år på en knagglig relation, inte på att jag är ensam, inte för att jag ibland blir tredje hjulet. Nej, det känns inte så farligt alls. Det finns så mycket att vara lycklig över. Som Chaya säger "You must forgive". Förlåta sig själv och alla andra. 2010  ska nog vara förlåtandets år. Jag ska be mig själv om ursäkt för alla dumheter som jag utsatt mig själv för, för alla käppar jag satt i mina egna hjul och för att jag glömde bort mig själv i kampen om att rädda en dödsdömd relation. Och jag ska förlåta mig själv, för det tjänar ingenting till att vara arg och tjura.

Nu ska jag njuta av dagen och spela lite Wii. Först måste jag maila kombon. Fingers crossed, people!

Skåne -igen

Ja, då ska man tydligen bli skåning igen. Underligt. Har nämligen antagits på läkarprogrammet i Lund och således strukits från Umeå. Borde kännas fint -läkare som läkare (och det är ju närmare hem) men jag kan inte riktigt känna mig lycklig. Någonstans såg jag väldigt mycket fram emot att få flytta upp till Umeå och börja på ny kula. Fast Lund och Skåne blir nog också bra. Funderar på om jag ska bo inne i själva Lund eller om jag borde bo i någon ort utanför. Tåls att klura på lite.

RSS 2.0