Anni har ont i ryggen
Ojoj, nu kommer stora sommarförkylningen. Jag har det på känn. Halsmandlarna har beslutat sig för att fördubbla sin storlek och ryggen värker. Ja, jisses! Det är så underbart att ha en klen kropp!
Downie-Anni
Okej, kvällsmelakolisk som en liten lipsill. Just nu känns saker helt trassliga och knasiga. Jag fattar ingenting, INGENTING. Det är inte okej. Jag vill sätta mitt liv på paus och kliva ur det. Gå iväg från allt knas och knyckel, in i ett annat liv, en annan plats. Anni vill börja om. Här och nu så är allt infekterat, rörigt och kladdigt. Jag vill ha rent, fräscht och oförstört.
Nej, jag vet inte vad jag vill.
Snark
Jag har verkligen ett sjukt tråkigt liv när jag jobbar. Det finns inte mycket att berätta om, har ju tystnadsplikt på jobbet, så blir ju inga jobb-anekdoter direkt. Kan inte heller berätta om vad jag gjort innan eller efter jobbet, då jag arbetat 14 timmar idag. high five! På måndag ska jag ta igen, då ska jag var skitrolig och superstylad hela dagen. Har köpt massa moderiktiga kläder, synd bara att jag matchar mode ungefär lika bra som en full Pamela Anderson. Nåja, det är självförtroendet som gör outfiten. Jag kommer helt klart att vara snyggast på stan. Raouw.
Sjusovaren
Idag så hade jag tänkt att gå upp tidigt. Det är ju tur att det är tanken som räknas, för lilla damen försov sig en smula och fick skutta in i duschen. Lyckligtvis så var det kaffesunden med Elin som jag blev sen till och inte arbetet. Fick en timme med kaffe, Elin och en filt i solen. Efter denna morgonnjutning så traskade jag iväg till bussen och tog mig till arbetet. Var dock framme långt innan jag började, så jag svängde förbi en affär och slösade upp lönen. Lika bra att bränna pengarna på en gång, de försvinner ju ändå på något mystiskt vis. Blev en jacka och lite krimskrams. Ganska nöjd, om jag får säga det själv. Efter det så vankades det ett antal timmar med arbete. Härligt! Nu ska jag snart nana, för det är arbetsdag imorgon.
Puss
Smörsånger på kvällskvisten
Eftersom jag är lite töntig så sitter jag och lyssnar på sliskiga kärleksballader vid denna sena timme. Jag är ju en smula blödig och fångas upp av alla slitna fraser som ylas ut av en klämkäckt förälskad sångerska. Precis vad man behöver innan en helg fylld av arbete. Är i vanliga fall upplagd för att rusa till jobbet och spendera tid med kidsen, men just nu så hade jag gärna varit ledig lite till. Man hinner så lite på sin lediga tid.
Snart måste jag ta mig själv i kragen, distanskursen måste kirras. Det är ett antal föreläsningar som jag MÅSTE lyssna igenom. På måndag får jag bänka mi framför datorn och kladda mitt nya block fullt med anteckningar om hinduismen, Indien och religionssnack. Känns som att jag kommer att tycka att det är jätteroligt, det gäller dock att bända loss tummarna från min nätta lilla häck innan dess.
Ska snart sova, det är ju arbetsdag imorgon (vilket himla tjat det är om mitt jobbande). Dock så är det svårt att sova. Natten är ju så vacker. Allt är ganska vackert just nu.
Puss, på de mesta och det flesta. Puss på livet!
För dum för att ge upp
Ikväll ska Winnerbäck få tala åt mig. Jag själv är bara en envis idiot som vägrar att ge upp.
Så, med lite önsketänkande. Jag är hos dig igen:
Som du kanske har förstått
Jag är hos dig igen
Jag försvann ett tag på vägen
Men jag saknade dina sinnen
Det har varit tungt och grått
Jag är frusen än
När livet sköljde bort oss och vi glömde våra minnen
Och som du kanske redan vet
Jag är oslagbar
Jag far hellre framåt mot min vilja än jag vänder
Du är sval sen blir du het
Du har känslorna kvar
Dom här väggarna rasar och jag undrar vad som händer
Du har dina moln
Och jag kan inte skingra dom
Kan inte låta dom va´
Jag har mina ord
Som du sa
Som du kanske redan hört
Jag blir aldrig klar
Du sluter dina ådror om du sätter dig och väntar
Som du redan har berört
Här är glimmande dar
Välsignade december står för dörr´n och livet längtar
Som du kanske redan sett
Första snö´n kom inatt
Nu flyttar vi med fåglarna som trotsar Atlanten
Har du hittat rätt?
Kan du höra ditt skratt?
Kan du leva vid en brant med ena foten över kanten?
Vi vinner ingen tid
Och vi får inte vänja oss för då är allting förstört
Jag är hos dig igen
Som du kanske redan hört
Morgon och arbetsdag
Så, nu har söndagen kommit, min vanliga söndagsblues hängde på som ett brev på posten. Snart ska jag börja att fundera på arbetet, har en riktigt dryg arbetstid idag, 16-22. Det är visserligen lättjänade pengar men vad spelar det för roll, jag hade mer än gärna krupit ner uder en filt med en bra bok, en kopp kaffe och regnet smattrande mot fönsterrutorna. nåja, man får vara gad för det lilla, helgen har varit bra trots allt. Nu kommer en ny vecka och nya tag.
Livet suger kanske, men det är oslagbart ändå.
Solen har kikat fram bakom regntunga moln, precis som mitt humör och min livsvilja. Jag har kanske förlorat något vackert, men jag får inte glömma allt det fina som finns kvar här hos mig. Den här helgen har varit en hyllning till allt det jag älskar: vänskap, värme, närhet och kärlek. ibland måste man stanna upp och vara lite tacksam. Det är jag just nu.
Igår tog jag mitt pick och pack, klev utanför dörren och begav mig till Jenny för grillning och mys med vännerna. Det var en lagom skara människor, precis de som jag ville ha omkring mig. Vi började kvällen med att äta absurda mängder med mat! Jag var extremt nöjd! Därefter blev det lite vin, film, snackande och mysande. Vi sov allihop i en lång rad, utspridda på massor av madrasser. Det var lite som at vara tolv år gammal och vara på pyjamasparty. Underbart! Morgonen efter inleddes med en myspysfrukost och sedan bussen in till stan. Ja fick kila iväg och mata kissen som jag har passat. Var ganska seg och trött så det var hårt att släpa stegen till affären och sedan till bussen. Nu sitter jag ute på Campus med delar av skaran från gårdagen. Vi har sett på lite film, ätit glass, fixat varma mackor och njutit av varandras sällskap. Det här är en bra dag. Just nu ska jag lägga undan allt tungt och bara njut av livet som det är, här och nu.
Puss!
Igår tog jag mitt pick och pack, klev utanför dörren och begav mig till Jenny för grillning och mys med vännerna. Det var en lagom skara människor, precis de som jag ville ha omkring mig. Vi började kvällen med att äta absurda mängder med mat! Jag var extremt nöjd! Därefter blev det lite vin, film, snackande och mysande. Vi sov allihop i en lång rad, utspridda på massor av madrasser. Det var lite som at vara tolv år gammal och vara på pyjamasparty. Underbart! Morgonen efter inleddes med en myspysfrukost och sedan bussen in till stan. Ja fick kila iväg och mata kissen som jag har passat. Var ganska seg och trött så det var hårt att släpa stegen till affären och sedan till bussen. Nu sitter jag ute på Campus med delar av skaran från gårdagen. Vi har sett på lite film, ätit glass, fixat varma mackor och njutit av varandras sällskap. Det här är en bra dag. Just nu ska jag lägga undan allt tungt och bara njut av livet som det är, här och nu.
Puss!
My life really sucks without you
En bra titel på en annars ganska medioker sång. Just nu kretsar livet kring just den där titeln. Livet suger, det suger big times! högtalarna bränner av slippriga kärlekslåtar och lättlipade ballader. Mina öron blöder efter alla hjärtskärande toner, livet som ofrivillig singel är ganska krävande ibland. Det är vissa dagar som man vaknar upp och inser att det inte riktigt går att fortsätta att leva som man gjort tidigare. Att ingenting är sig likt längre, trots att alla brännande känslor finns kvar. Att all kärlek fortfarande ligger tjock i luften och att saknaden inte har lagt sig. Har man levt med en människa länge och visat upp alla sina sidor så är det svårt att släppa taget. Det finns inte längre någon som fräser åt mig när jag blir för inne i mina egna känslor. Jag behöver någon som tar mig i kragen och ruskar om mig, någon som hindrar mig när jag sätter igång mina känslomässiga spiraler. Som tar ner mig på jorden när jag blir för exalterad, som skäller på mig när jag blir för deppad och som håller om mig när jag blir för arg. I mitt liv finns inga mellanlägen, inte naturligt, så jag behöver hjälp med att finna balansen.
Jag mår ganska bra, trots att jag förlorat något så oerhört stort. Visst så tappar man balansen ibland, gör jäkligt dumma saker. Jag har inte riktigt hittat mitt eget liv i all röra. Ändå så mår jag ganska bra, jag skrattar, lever och jag har riktat in mig på framtiden. Det är dock något som saknas, min sista pusselbit. Jag vet att han är min pusselbit och jag vet att jag inte längre är intresserad av att leta efter någon annan. Att spana på krogen är ganska meningslöst, jag vet vad jag vill ha och att jag aldrig kan få det igen. Jag vill inte nöja mig med det näst bästa. Det är han eller inte alls. Låter kanske deppigt, men jag är nöjd med det. Att leva resten av sitt liv med någon som inte känns 100% rätt är inget alternativ, det gör mig olycklig.
Jag har börjat fundera mycket över framtiden. Vad jag vill, vart jag är på väg och vad som kommer att hända. Just nu är alla dörrar öppna och jag står och skälver som en liten fågelunge. Kanske kommer jag att våga att sträcka ut mina vingar och prova att slänga mig ut. Kanske faller jag till marken, kanske flyger jag iväg. Oavsett vad det blir, så har jag provat. Faller jag så får jag väl försöka igen, det är väl det som är livets mening?
Och darling: My life really sucks without you.
Att vara udda ( med allt vad det innebär)
Vanliga människor fattar bra och genomtänkta beslut. Jag lever för ögonblicket, jag bestämmer saker på två röda sekunder. Det gör mig rolig men krävande. Hade jag sett mig själv utifrån så hade jag nog förklarat mig som en tjej som man gärna är vän med men helst inte har som bästa kompis och verkligen aldrig som partner. Det handlar inte om att jag har svårt att vara trogen, notoriskt sviker mina vänner eller är otrevlig. Det har nog mer med min nyckfullhet och rastlöshet att göra. Om jag kommer på något som jag vill göra så brukar jag vilja göra detta väldigt, väldigt gärna. Mitt begär blir galet starkt och extremt intensivt. Däremot så håller det sig sällan tillräckligt länge för att jag ska hinna bli bra på vad det nu än må vara som jag snöade in på. Kommer jag på något så måste det också hända ögonblickligen, att gå med på att det kan ske om ett par dagar är totalt omöjligt. jag kan bli rosenrasande. för att förebygga sådana utbrott så ägnar jag mycket tid åt totalt meningslöst planerande. Ex: jag kommer på att jag vill göra en fotostudio och ta bilder som andas 50-tal. Eftersom det inte direkt går att knäppa med fingrarna och en färdig fotostudio uppenbarar sig så kan detta lätt resultera i ilska från min sida, jag vill ju göra det NU! just i denna sekund. För att lugna ner mig och mina impulsiva nerver så sätter jag mig ner och planerar. Inte hur jag ska fixa en fotostudio, för sådant måste komma till mig i stunden annars blir det inte av. Istället så planerar jag massa bilder, funderar på kläder som ska användas, rekvisita, vart bilderna ska ta och tusen andra saker. Planerna är totalt värdlösa eftersom jag ändå inte kan följa en planering, men de leder bort mina tankar och gör mig hyffsat nöjd ändå.
Just nu sitter jag med dessa onödiga planer och filar på alla tusen udda outfits om måste skaffas till fotosessioner i framtiden. Ett par guldiga hotpants känns ju som rena vinnarna framför en kamera, right? Sailorstuket går aldrig ur, så en glad liten sjömansbrutta ska nog få posera för mig. Ja, ni förstår ju vilket kaos det finns inne i min hjärna.
Kattvaktande, midsommar och en dos med grubblande
Ja, då har vi kommit fram till sommarens mest efterlängtade dag. Om man är fjorton år och lyckats få följa med några coola killar till Öland, det vill säga. Midsommar är ganska överskattat om man inte jobbar, ob-tillägg för storhelg är annars en riktig höjdare. Hur som haver, jag har bestämt mig för att varken vara den sprittokiga blondinen som kommer att kräkas upp all nypotatis och alla jordgubbar eller den bittra jag-vill-vara-så-alternativ-och-hata-midsommar-bitchen som dyker upp titt som tätt. Istället då nöjer jag mig med att konstatera att midsommar är överskattat men samtidigt fått stå ut med onödigt mycket smutskastning.
Min midsommarafton ska spenderas på minsta möjliga vis. En liten stund med distanskursen, en sväng om Elins lägenhet och klappa hennes kisse + ge honom mat och sedan lite middag med brudarna. Det känns inte alls tokigt, snarare helt perfekt. Jag ska nog hinna med att grubbla en stund också, eftersom jag tydligen har gjort det till min nya hobby. Jag går mer eller mindre i mina egna tankar konstant. Jobbarkompisarna har börjat ana oråd och frågar lite ibland hur det är med mig. Jag skyller på att jag behöver ha semester, men det är allt en dålig ursäkt. Jag behöver en ny hjärna, lite moral och en käftsmäll.
Nu har solen fått för sig att kika fram, jag borde ta tillfället i akt och rusa ner till Elins katt. Vädret är ju minst sagt omväxlande och jag ser helst att jag lyckas komma undan regnet, jag har aldrig passat i dyblött hår och rynkad panna.
Det är här som vägen tar slut
Hade jag kunnat lägga mig ner på marken och försvinna så hade jag gjort det. Jag vill inte vara med mer nu, jag vill springa bort från mig själv och lämna mitt tomma, dumma, konstiga skal bakom mig. Jag vill spräcka hål på all denna ytliga idioti som tar upp större delen av mig. Anni vill inte finnas mer, Anni vill säga upp sin roll i sitt eget liv. Dramatiskt? Ja. Men det är ganska befogat. Finns det någon gudomlig rättvisa så kommer jag att återfödas som en bajsätande fågel när jag har kolat vippen. Det lär visserligen dröja ett ganska bra tag tid, så jag har förbannat mycket tid på mig att vältra mig i ångest.
Den här sommaren känns allt så främmande och borta. Allt jag längtat efter förvandlas till det jag fasar för. Sorry, vännerna. Visby får klara sig utan skandalblondinen detta året. Jag har faktiskt inte ork att försöka ha roligt. Men en deppfika, Frida, det ska jag nog lyckas att orka med.
Uppdatering från en vråldålig standbybrud
Okej, att stå på standby är inte så himla enkelt. Det hela rasade redan på jobbet, även om det inte riktigt räknas. Att vara social och skratta med jobbarkompisar är en befrielse. Det är nytt, fräscht och avslappnande. Dock så spolierade jag det hela genom att stöta på en gammal bekant och prata sönder min bussresa, därefter blev det fika med Civs. Så min plan på att ligga i vänskapligt ide över sommaren fungerade dåligt. Dock så känner jag mig ganska nöjd ändå. Jag blockarer lite och jag har faktiskt lite bearbetning inom mig. Det behövs! Jisses, det behövs verkligen. En nybakad psykolog hade förmodligen sprungit av sig sina ben för att få skrynkla min hjärna lite. Damen är ganska förstörd, väldigt störd och ofantligt komplex. Hur mycket jag än kan sociala regler och även om jag kan skilja på rätt och fel, så går det fan inte att utföra i praktiken. Jag måste kroniskt göra allt fel, det kan väl inte vara friskt?
Nåväl, nåväl. Det hela kommer att få ett vackert slut. På något vis, jag har börjat att smida lite planer. Oerhört spännande. Än har ingen fått veta. Jag gillar hemligheter. Sådana hemligheter. Vore himla synd annars, hela jag är proppfull med mer eller mindre skamliga hemligheter. En dag ska jag använda all drama till att skriva en såpopera (hemligt baserad på mitt liv) tyvärr så är risken stor att alla tycker att den är överdriven.
Nej, nu ska jag förstöra min sociala isolation, som säkert varat i 3 timmar nu, genom att masa min bleka, feta och sladdriga röv till akrobatikträningen. Ett par blåmärken är nog bra för moralen. Måste påminna mig själv om att skaffa en moral så att blåmärkena kommer till nytta.
Nu står jag på standby
Från och med idag ska jag sätta mitt liv på standby ett tag. Börja att plocka ner gamla föreställningar och bygga upp något helt annat. Jag kommer att vara tråkig, frånvarande och helt underlig. Ber om ursäkt för detta, men resultatet kommer att vara sju rundor bättre än gamla Anni. Vet inte hur mycket jag kommer att skriva, för det kommer inte att hända så mycket i mitt liv. jag ska gå in i en liten dvala, en bubbla och inte komma ur den innan jag rett ut hundra saker med mig själv och med min framtid.
Riv ner och bygg nytt
Det börjar bli hög tid att riva ner gammalt och bygga upp nytt. Snart borde jag förflytta mig, påbörja ett äventyr och skaffa nya kontakter. Man kan inte nöta ut ett par skor i all evighet.
Nu vill jag gömma mig under en sten.
Imorgon är det en grymt lång arbetsdag, men det blir nog ingen sömn för mig inatt. Jag vill krypa ner under en sten och gömma mig. Just nu är Anni pyttepyttepytteliten.
Jag är en bad girl
Ja, jisses. Den här lilla ladyn har förvandlats från duktig flickvänsbrud till partysessa med passion för vilt dansande och galet skrattande. Jag ska snart fila på en självbiografi där jag beskriver alla mina synder och berättar om alla de gånger som jag önskar att jag tänkt efter före. Jag lär ju ha svårigheter med impulskontrollen, liksom. Hur som haver, jag har fått bita i det sura äpplet och inse att jag inte längre är 17 år gammal och kan flirta mig genom nätterna. Att gå i gymnasiet var en barnlek, att kliva upp lätt bakfull och med sönderslagna knän efter fumliga felsteg, var ingen utmaning. Idag så skulle det aldrig gå, jag måste vara skärpt och alert när jag dimper ner på arbetsplatsen. Jag hade lite nostalgitripp i helgen, då jag umgicks med vänner från förr. Hjärtat pep till och försökte få mig att ignorera att jag åldrats, tänk om man hade kunnat pausa tiden. Jag hade spenderat resten av mina dagar ute i en skog, med varma vindar, en blänkade sjö och ett par slitna skor. Därefter så hade jag vandrat tills tassarna inte höll mig längre. Jag hade levt resten av mitt liv i en söndagsmorgon, en morgon efter en fest. Där, mitt i skogen, ute på en morgonpromenad. Helst innan alla andra vkanat, när det fortfarande är lite kyligt och det känns som att hela skogen slumrar. Då mår jag bra. Då är jag ingen badgirl, då är jag ingen torftig flickvän. Just då, är jag bara mig själv och full av harmoni.
Sjukt? Jo, en smula. Jag har aldrig varit känd för att tillhöra normen.
Sjukt? Jo, en smula. Jag har aldrig varit känd för att tillhöra normen.
Lite blåslagen och lite nedslagen, men fortfarande inte slagen!
Så, nu är jag hemma igen efter en helg fullspäckad med aktiviteter. Blev dock ingen Helsingborgstripp, systeryster var tvungen att jobba extra den här helgen. Jag lät inte den lilla missen slå ner mig, så jag tog min rumpa och masade mig mot ett av de lokala haken. Träffade nära, kära och folk jag minst förväntade mig att träffa. Efter mycket rumpskak, rytmiskt skuttande och lite omotiverat buggdansande så kände jag mig nöjd med kvällen. Desperata singelklubben tycktes ha möte den här kvällen, för så fort man rörde sig mellan dansgolv, terass och bar så var det någon som försökte att sticka ner tungan i ens hals eller som juckade lätt omotiverat i min riktning. Jag sökte skydd hos diverse killkompisar och försökte se väldigt upptagen, alternativt jävligt lesbisk, ut. Tror dock inte att något av det fungerande för karljävlarna var tjockskalligare än någonsin och försökte ändå att skaffa lite brud att pussa på, Anni flydde fältet och fick Civ att följa mig till dörren och sedan cykla hem till sig. Bra grabb, han ställer ta mig tusan alltid upp.
Nå, igår blev det en jobbig och tuuuung morgon. Uppe med tuppen, nåja, och snor upp till hjärntaket. Efter att ha lipat en stund och tyckt synd om mig själv så samlade jag ihop allt jag ägde och knatade till tåget. Allt som jag just då ägde och hade var: lite smirnoff apple, min kamera, badkläder, smink, ombyte och en kudde. Niklas kom och hämtade upp mig när jag anlänt till karlskrona. Därefter blev det fixande inför kvällens party. Vi började det hela med en runda på systemet, för Annibanni var sugen på öl. Det blev lite mathandlande och sedermera partytältsresande också. Inte illa, hu? Under kvällen så dök många bekanta ansikten från förr upp. Lätt nostalgisk och lätt uppsluppen av den charmiga stämningen så beslutade jag mig för att bada, så nu är årets första dopp fixat! Härligt! Det blev även en hel del dansande, mycket skrattande, lite promenixande och fullt med busande, galna upptåg och smådumma tokigheter. Någon gång under kvällen så lyckades jag sabba mina knän. De är fullständigt täckta av blåmärken och sår, jag står som ett frågetecken. Det gör alla andra som deltog på festen också, det finns ingen logisk förklaring till att mina ben ser ut som de gör. Jag har varken trillat, slagits, stött i någon kant eller något annat som ger upphov till blåmärken. Kanske ville bara någon högre makt spela mig ett spratt, vem vet?
Efter den här helgen så har jag bara en enda stor längtan efter att få backa tiden, vara 16-17 år igen. Det var en fullständigt fruktansvärd men samtidigt underbar ålder. Åh, dramatik och komik i ett. Det är så jag vill ha det, det är då jag trivs.
Over and out, för nu.
Orken vill inte infinna sig
Fredag.. regn, rusk, mulet och kallt. Jag längtar inte efter att sticka ut tassarna utanför dörren, brr. Om två timmar ska jag ta bussen till jobbet, damen borde egentligen inte sitta här och slösurfa utan göra sig klar. Funderar på att packa med mig massor av pryttlar och fara ner till min syster efter jobbet. Hon är i Helsingborg och sommarjobbar nu. Vet att hon verkligen vill att jag kommer ner, så kan jag kompa ut lite tidigare så hinner jag nog med mitt tåg ner. Visserligen så återstår frågan- orkar jag? Den här helgen kommer att vara full med farande, flängande och stress. Jag hade helst lagt mig ner på marken och somnat. Det får man dock inte göra, när man har händerna och huvudet fullt.
Nu ska jag förbanna regnet en liten stund till, sedan blir det frukost och därefter jobb. Ischan.
Livet som rullar framåt
Det är konstigt att livet går så snabbt, man står alltid och balanserar på en tunn, tunn tråd. Det finns så mycket drömmar och så mycket tankar, men det är inte alltid som man vågar att ta språnget rakt ut. Just nu vill jag skaka av mig mina bojor och band för att rusa iväg in i det okända. Samtidigt så är jag så ofantligt nöjd med det som finns här, jag vill aldrig, aldrig röra mig. Jag vill vara här för all framtid. Underligt, mycket underligt.
Framtiden inbär oftast någon inre stress för mig, det finns så mycket man ska hinna, så mycket man ska göra, så mycket jag borde göra, så mycket som jag vill göra. Det är svårt att stanna upp och njuta mitt i allt det där. Samtidigt så vet jag att jag får panik och börja att klättra på väggarna när det finns för lite att göra. Det är ingen enkel balansgång.
Jag vet dock vad jag ska göra när jag har en ledig stund över, då ska jag lägga mig ner jämte min hund och andas in hans doft och gömma huvudet i hans päls. Jag vet inte hur länge till jag får ha honom och det skär verkligen i mitt hjärta. Då är det bäst att ta tillvara den tid man har kvar.
Aj,aj,oj,oj
Så, nu är lediga dagen slut, arbetsonsdagen har börjat. Ska visserligen inte jobba så väldigt många dagar denna veckan så jag ska nog överleva. Känner mig dock inte riktigt kry, är lite sliten, snorig och omtöcknad. Börjar känna av min hals och har ruskigt ont i mina axlar. Får se vad det hela utvecklas till, har ingen lust att åka på en dunderförkylning med tillhörande feber.
Jaha, vad annars då? planerna för helgen stressar mig. Förmodligen därför som jag har fått jätteont i magen. På något vänster så ska jag hinna med Helsingborg - Karlskrona - Kalmar innan jag får fara hemåt under söndagen. inte konstigt att jag alltid är trött, det blir ju inte direkt något vilande när jag är ledig heller. Förhoppningsvis så kan jag nana en del på tåget mellan platserna, jag är ju expert på att sova under transport. Lite udda. Jag har lätt att somna på konstiga platser, eller när jag är lite full. Att däremot försöka sova en vanlig vardagskväll är ett helt projekt, för att inte tala om att somna om när man väcks under natten. Jag har upptäckt att jag börjar bli aggressiv när någon väcker mig mitt i natten, inte så charmigt kanske.
Nej, nu får jag sluta upp med mitt babblande här, måste faktiskt äta lite frukost innan jobbet.
Puss
Ledig dag, lycklig brud.
Så, nu ska jag ÄNTLIGEN njuta av att vara lite ledig. tar paus från bildtrixandet och går bort till lovely Elin och surpla lite kaffe en stund. Ikväll blir det eldning, gosande och sedan hem och sy lite. Mycket underbart. Jag tror att jag ska satsa på att ha sommarlov något år, det känns som att jag skulle trivas med det.
Bara för att jag är glad så bjuder jag på en bild på mig själv, det ni!
btw. Lyssna lite på lonely september med plain white T's. Det gör jag, den är klämmig, ledsam och enormt svängig - allt i en enda underbar röra.
Bara för att jag är glad så bjuder jag på en bild på mig själv, det ni!
btw. Lyssna lite på lonely september med plain white T's. Det gör jag, den är klämmig, ledsam och enormt svängig - allt i en enda underbar röra.
Bildpyssel
Trixar lite med bilderna på hom Dai. Vet inte riktigt om jag blir så nöjd. har ju tyvärr inte photoshop längre, så jag får använda något annat halvtaskigt program. Visserligen så har jag photoshop på en skiva, så jag borde ju installera det, men sådant bjäffs orkar jag inte med. Inte just nu, nu vill jag bara kirra bilderna. Ska sätta mig med foton på Trix sedan, tog lite bilder när de var här och hade show. Lovade dem att skicka bilderna om det blev några bra. har skummat igenom de flesta och det verkar finnas en eller ett par som skulel kunna funka.
Nå, nu ska ni få tjuvkika påd et som jag pysslar med just nu- hom Dai:
Ja, jag ska fixa och trixa så att hans skjorta inte smälter in i bakgrunden sen...
Nå, det blir väl lite sisådär. Men hoppas att grabbarna blir nöjda, för det är ju allt som spelar någon roll.
Nå, nu ska ni få tjuvkika påd et som jag pysslar med just nu- hom Dai:
Ja, jag ska fixa och trixa så att hans skjorta inte smälter in i bakgrunden sen...
Nå, det blir väl lite sisådär. Men hoppas att grabbarna blir nöjda, för det är ju allt som spelar någon roll.
Lipsill
Igår var jag ruskigt fånig och lite gråtmild. Efter att ha arbetat bort både vett, sans och ork så lockade en resa till Lund och tillbaka ofantligt lite. Att städa lägenhet och rusa runt i ösregn stod inte högt på min vill-göra-lista. Det är ganska skönt att ha det gjort, så att den här dagen kan bli någorlunda ledig. Ska sitta med bilderna från plåtningen förra veckan, måste fixa till dem och maila dem till Lasse. Därefter så ska jag lyssna på gårdagens föreläsning från min distanskurs, de ligger uppe på nätet nu. Ska vässa mina pennor och plocka fram snygga papper. Kommer kännas grymt roligt att börja på den här kursen, Indiska religioner är ju ruskigt intressant.
Anyway, igår var det en tråkig kväll. Jag har varit ganska stark och självständig de senaste veckorna, alltid på språng och med miljoner projekt. Just nu har jag kört fast lite, längtar efter ledighet, sysslolöshet och lite närhet. Efter att ha rensat ut hela lägenheten så blev jag helt tom i kroppen, så många minnen som man städade bort. Så mycket fina saker som slängdes. Plockade ner bilderna på Ola som satt på kylskåpet. Det finns ju ingen anledning att ha kvar dem där. Fast det sved lite i hjärtat, det blev ju verkligen över på riktigt på det viset. Fast det är bara att rycka upp sig. Idag är en ny dag och jag har fullt med planer. Kanske skulle man slutföra lite projekt...
Hjärnspöken
Det är något som spökar i mitt huvud, mycket obehagligt. Jag hade bestämt mig för att leva fri och bekymmersfri, men jag kan nog lägga de tankarna på hyllan. Partypinglan i mig har nog gått i pension. Trodde verkligen att det här året skulle bli sprängfyllt med vilda utenätter och galen frihetslycka. tji, fick jag. Hellyllebruden Anni har redan börjat att sukta efter stabilitet och ömhet, jag är sannerligen en eländig krake. Hade jag inte varit så kinkig så hade jag kunant ta det jag har, men har man fått mersmak så har man. Lite dumt, men samtidigt väldigt bra. Man ska nog inte nöja sig, tror inte att jag hade blivit lycklig då. Dock så börjar dagdrömmandet och längtan, barnsliga brud! Du ska vara lite singel, det är nyttigt.
Oh, well. Jag får skaffa något annat att sukta efter. Beställa en resa och börja räkna ner.. kanske?
Oh, well. Jag får skaffa något annat att sukta efter. Beställa en resa och börja räkna ner.. kanske?
Tusan med
Nu har jag äntligen jobbat klart långveckan, givetvis så lyckas jag att få näsblod nu när jag slappnar av. Tusan också, hur sexigt är det? Tur att jag ska gå till Elin och mysa nu, hon tycker om mig trots att jag är osexig.Vissa har det bra, vettni.
Favoritbilden
Kanske inte är så mycket av en "band-bild", men jag måste säga att jag gillar den här bilden. Förbannat charmig.
Tjuvkik
Här kommer ett tjuvkik på ett par oredigerade bilder från plåtningen med Hom Dai (måndags). Ska givetvis fixa till bilderna så att de varken är snea eller har kass kontrast.
Inte så illa som det låter
Okej, det är inte riktigt så illa som det låter i förra inlägget. Elller, rättning: JAG är inte så illa som det lät i förra inlägget. Jag är varken blonderad, solariebränd, 14 år gammal, bitchig eller översminkad. Istället är jag en blekfis som gärna drar till jobbet i slitna jeans och osminkad feja. Det är bara när lusten faller på som jag spacklar till mitt tryne och drar på partystassen. Tyvärr så är jag lätt socialthandikappad och tror att alla vill vara bästis med mig och fatta vart mina gränser går. Det gör inte folk, vilket är väldigt vettigt.
Nu ska jag sitta här och smälta alla de mängder med mat som jag slängt i mig under dagen. Jag lär ha gått upp 4 kilo bara idag, sjukt nöjd! Synd bara att min kropp gör uppror över detta matöverflöd.
Puss
Nu ska jag sitta här och smälta alla de mängder med mat som jag slängt i mig under dagen. Jag lär ha gått upp 4 kilo bara idag, sjukt nöjd! Synd bara att min kropp gör uppror över detta matöverflöd.
Puss
Bara, bara vara vänner
Jag har en hemlig crush på Jakob Hellman. Nu är det förvisso inte så hemlig längre, men jag antar att han inte kommer att läsa detta så det gör inte så mycket. Jäklar, man skulle ha varit ung lite tidigare, då hade jag gift mig med mannen. Spana in videon till "Vara vänner" så fattar ni grejen. Eller ja, lyssna på låten också, nostalgilåt så att det smäller om det! Den var på radion idag, hörde den på jobbet. Stod och diskade efter mellanmålet och blev genast på toppenhumör och hinkade i mig en kopp kaffe. Himla fint. Hade varit ute och studsat på studsmattan så att benen nästan domnade och trillade av. Jag får sjukligt med motion på jobbet.
Alltså.. Jag sitter och lyssnar på "Vara vänner" om och om igen nu. Den är förbannat bra. Just nu, i varje fall. För tillfället är det jag som bara vill vara vän, jäkligt krabbigt det där. Måste få karlstackarn att förstå att jag är en förrädisk, djävulsk och förfärligt förskräcklig kvinna. Det går inte att leva med mig. Däremot får man väldigt gärna pola med mig, jag är en baddare på att vara polare med folk. Vill jag intala mig. Har dock inte varit så bra på det senaste tiden heller, har mest jobbat. Åh, sidospår! Shame on me.
Så, bara vara vänner. Det är lite knepigt. Är man uppmärksamhetstokig som jag så hamnar man ibland i lite dryga situationer. Festens gaphals och eviga tjatmaskin får ibland napp hon också, vilket inte alls är bra. Moppa har sagt åt mig att jag inte ska vara singel, för allt blir bara kaos. Jag är benägen att hålla med honom. Jag har ju ganska dålig koll på mitt kroppsspråk som nykter och när jag druckit så blir jag tusan helt omöjlig. Kelas, kramas, flirta, kuttra, prata, skratta, babbla och dansa på bord. Tjena, Anni. Nästa gång ska jag gå ut med en tröja där texten "Bara vara vänner, tack" är tryckt på. Då förstår kanske männen det som jag inte lyckas förmedla med kroppspråk och ord. Smart, hu?
Två dagar kvar!
Nu är det bara två dagar kvar, sen får jag vara ledig lite! Ja, i två dagar i varje fall. Fast det bästa av allt är ju att Elin kommer hem på söndag, ska bli mysigt att träffa henne igen! kommer att bli en fullspäckad söndag. Ska jobba till 17, efter det hoppas jag på att få dricka kaffe med Elin och sedan blir det kvällsfika hos Rasmus. Vi ska snacka lägenhet och hyror. Kanske svänger jag förbi Elin på vägen hem också. Måndag är stora städdagen, ska neråt Lundaland och dona i lägenheten. Festligt? Njae..
Har kikat runt ltie på resor. Jag är verkligen sugen på att komma iväg nu, känns som att det är hög tid att unna mig lite äventyr och sol. Har ju jobbat häcken av mig under detta året, både med mitt jobb, privatlis och med pluggande. Skulle vara trevligt med lite semester. Får se vad framtiden bär med sig i sitt sköte, jag har lärt mig att det ofdta händer saker som man inte förväntar sig och som gör att alla planer går i stöpet. Fast, vad gör det. Livet är ju oändligt spännande tack vare detta! Åååhå, livsglädje! Jag håller på att bli helt nipprig.
Har kikat runt ltie på resor. Jag är verkligen sugen på att komma iväg nu, känns som att det är hög tid att unna mig lite äventyr och sol. Har ju jobbat häcken av mig under detta året, både med mitt jobb, privatlis och med pluggande. Skulle vara trevligt med lite semester. Får se vad framtiden bär med sig i sitt sköte, jag har lärt mig att det ofdta händer saker som man inte förväntar sig och som gör att alla planer går i stöpet. Fast, vad gör det. Livet är ju oändligt spännande tack vare detta! Åååhå, livsglädje! Jag håller på att bli helt nipprig.
BTW.
Det är ingen som är jättesugen på att dra till Indien? Mina resedrömmar har vaknat och det kliar verkligen i upptäckarfingrarna. Mjaourrr!
Nu blir det helgjobb!
puss
Nu blir det helgjobb!
puss
Lite mindre pigg
Jaha, då har fredagen kommit, med moln, regnslask och kyla. Jag förfasar mig över att behöva sätta tårna utanför dörren. Måste hinna förbi en vallokal innan jobbet, stön och pust. Ska också äta frukost och duscha, inga höjdare direkt. Är egentligen skitsugen på att mysa ner mig med en kopp varm choklad, ett fint tyg och tusen ideér.
Puss
p.s. jag är faktiskt fortfarande på skitbra humör, även om det inte lät så nu.
Oväntat och underbart
Jag borde vara sjukligt trött, har avklarat dag 4/7 på jobbet denna veckan. Jobbar kväll 5/7 dagar, helt galet egentligen. Fröken Anni borde egentligen ligga i en liten hög och ha ångest över att det är så mycket jobba kvar innan två dagars ledighet. Det gör jag inte, jag är skitpigg och på strålande humör. I skrivande stund så sitter jag med lite skön house/techno/trance i öronen (sen när började jag lyssna på sådant? Vet inte ens vad bandet heter) och njuter av livet. Jag har en en liten stund av lycka och uppskattning av livet. Jag brukar ha det framåt småtimmarna. Jag tror att det här är vad religösa människor brukar känna när de tänker på gud, himmel, buddha eller andra luriga gubbar. Jag är lite extensiell och känner lite som att livet bara finns här och nu, aldrig tidigare och inte i framtiden. Bara just nu, i denna stund. Sjukt befriande, sjukt ångestladdat och mest fantastiskt. Jag måste snart gå ut i nattluften och springa ett varv, andas lite och bara vara lycklig.
Ja, gott folk. Så är det att vara Anni. Ibland drabbas (eller välsignas... om man gör det som icke-religiös) av enorma lyckorus, så stora så att de egentligen inte får plats i min kropp. Så jag måste ut i natten och bara njuta av att jag finns. Jag inser att det nog inte är någon annan, mentalt frisk, människa som är med om det här, men det skiter jag fullständigt i.
Det enda som jag saknar just nu är mina nära och kära. När man jobbar så att häcken glöder så har man aldrig tid att umgås, det är lite trist. Jag ska dock ta igen det snart tänkte jag. Är enormt sugen på att sticka ut på en jättefest och dansa hela natten, tills fötterna värker och ögonlocken är tunga. Vill stå på en trand och bara studsa till bra musik, skratta med människor jag tycker om och njuta av sommaren.
ÅH! LYCKA!
Ja, gott folk. Så är det att vara Anni. Ibland drabbas (eller välsignas... om man gör det som icke-religiös) av enorma lyckorus, så stora så att de egentligen inte får plats i min kropp. Så jag måste ut i natten och bara njuta av att jag finns. Jag inser att det nog inte är någon annan, mentalt frisk, människa som är med om det här, men det skiter jag fullständigt i.
Det enda som jag saknar just nu är mina nära och kära. När man jobbar så att häcken glöder så har man aldrig tid att umgås, det är lite trist. Jag ska dock ta igen det snart tänkte jag. Är enormt sugen på att sticka ut på en jättefest och dansa hela natten, tills fötterna värker och ögonlocken är tunga. Vill stå på en trand och bara studsa till bra musik, skratta med människor jag tycker om och njuta av sommaren.
ÅH! LYCKA!
Mitt-i-långa-veckan
Idag är jag precis i mitten av långisveckan. Känns lite sisådär faktiskt, hade gärna varit ledig i helgen, ja plus några veckor framåt också. Anni är semestersugen. Sadness. Fast man ska väl inte klaga, pengarna kommer ju att rulla in, så i slutet av sommaren har jag nog lite tid och pengar att göra något roligt.
Igår var det sista PK-mötet innan sommaren. Ytterst spännande, om man kan uttrycka det så. Vi var ute och åt, fick...hurm.. underhållning och sedan lotteri. Detta krävde en drink för att kunna överlevas. Blev sedan en runda ut på krogen med två jobbarkompisar och därefter hem och nana, ska ju jobba idag. Lite seg på morgonen, men nu har jag kommit igång och ska snart fixa mig inför jobbet.
puss
Igår var det sista PK-mötet innan sommaren. Ytterst spännande, om man kan uttrycka det så. Vi var ute och åt, fick...hurm.. underhållning och sedan lotteri. Detta krävde en drink för att kunna överlevas. Blev sedan en runda ut på krogen med två jobbarkompisar och därefter hem och nana, ska ju jobba idag. Lite seg på morgonen, men nu har jag kommit igång och ska snart fixa mig inför jobbet.
puss
Långis-veckan
Nu har jag inlett lååångveckan, dvs jobba6/7 dagar + personalkonferens under den 7:e dagen. Jag varken jublar av lycka eller hjular av glädje. Däremot så är det inga bittra miner heller, jobba är fint. Pengar är rätt schysst och ungarna jag har hand om är guld. Livet blir mycket enklare om man gillar sitt jobb.
Idag har jag hunnit med ett fåtal saker:
1. Träffa Elin för lite kaffe och skitprat på morgonen.
2. Åka och jobba
3. Fota ett band till deras hemsida
4. Träffa Elin igen.
På det hela en lyckad dag. Anni är nöjd.
Idag har jag hunnit med ett fåtal saker:
1. Träffa Elin för lite kaffe och skitprat på morgonen.
2. Åka och jobba
3. Fota ett band till deras hemsida
4. Träffa Elin igen.
På det hela en lyckad dag. Anni är nöjd.
