Kattvaktande, midsommar och en dos med grubblande
Ja, då har vi kommit fram till sommarens mest efterlängtade dag. Om man är fjorton år och lyckats få följa med några coola killar till Öland, det vill säga. Midsommar är ganska överskattat om man inte jobbar, ob-tillägg för storhelg är annars en riktig höjdare. Hur som haver, jag har bestämt mig för att varken vara den sprittokiga blondinen som kommer att kräkas upp all nypotatis och alla jordgubbar eller den bittra jag-vill-vara-så-alternativ-och-hata-midsommar-bitchen som dyker upp titt som tätt. Istället då nöjer jag mig med att konstatera att midsommar är överskattat men samtidigt fått stå ut med onödigt mycket smutskastning.
Min midsommarafton ska spenderas på minsta möjliga vis. En liten stund med distanskursen, en sväng om Elins lägenhet och klappa hennes kisse + ge honom mat och sedan lite middag med brudarna. Det känns inte alls tokigt, snarare helt perfekt. Jag ska nog hinna med att grubbla en stund också, eftersom jag tydligen har gjort det till min nya hobby. Jag går mer eller mindre i mina egna tankar konstant. Jobbarkompisarna har börjat ana oråd och frågar lite ibland hur det är med mig. Jag skyller på att jag behöver ha semester, men det är allt en dålig ursäkt. Jag behöver en ny hjärna, lite moral och en käftsmäll.
Nu har solen fått för sig att kika fram, jag borde ta tillfället i akt och rusa ner till Elins katt. Vädret är ju minst sagt omväxlande och jag ser helst att jag lyckas komma undan regnet, jag har aldrig passat i dyblött hår och rynkad panna.
Kommentarer
Trackback
