Jag är en bad girl

Ja, jisses. Den här lilla ladyn har förvandlats från duktig flickvänsbrud till partysessa med passion för vilt dansande och galet skrattande. Jag ska snart fila på en självbiografi där jag beskriver alla mina synder och berättar om alla de gånger som jag önskar att jag tänkt efter före. Jag lär ju ha svårigheter med impulskontrollen, liksom. Hur som haver, jag har fått bita i det sura äpplet och inse att jag inte längre är 17 år gammal och kan flirta mig genom nätterna. Att gå i gymnasiet var en barnlek, att kliva upp lätt bakfull och med sönderslagna knän efter fumliga felsteg, var ingen utmaning. Idag så skulle det aldrig gå, jag måste vara skärpt och alert när jag dimper ner på arbetsplatsen. Jag hade lite nostalgitripp i helgen, då jag umgicks med vänner från förr. Hjärtat pep till och försökte få mig att ignorera att jag åldrats, tänk om man hade kunnat pausa tiden. Jag hade spenderat resten av mina dagar ute i en skog, med varma vindar, en blänkade sjö och ett par slitna skor. Därefter så hade jag vandrat tills tassarna inte höll mig längre. Jag hade levt resten av mitt liv i en söndagsmorgon, en morgon efter en fest. Där, mitt i skogen, ute på en morgonpromenad. Helst innan alla andra vkanat, när det fortfarande är lite kyligt och det känns som att hela skogen slumrar. Då mår jag bra. Då är jag ingen badgirl, då är jag ingen torftig flickvän. Just då, är jag bara mig själv och full av harmoni.

Sjukt? Jo, en smula. Jag har aldrig varit känd för att tillhöra normen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0