Pudelfriss.

Jag inleder med att be Frida om ursäkt, jag har nämligen inte borstat mitt hår än (trots att jag fick stränga order om detta). Efter att ha spenderat lördagen i åttiotalets tema, så har mitt hår sagt adjö till allt vad stil och klass heter. Jag ser numer ut som en pudel. På riktigt. Jag vet inte riktigt om jag tycker att det är skitkul eller om jag borde gömma burret under en mössa resten av mitt liv. Hur som helst, 80-talsfesten var grymt rolig. Det var värt att misshandla håret lite! Det var väldigt roligt att se vad folk pälsade på sig, 80talet var ju inte riktigt känt för att vara smakfullt. Efter ett tag började jag dock känna att jag gillade min outfit. Ögat vänjer ju sig. Delar av åttiotalsmodet var ju ändå ganska häftigt. Snyggt är väl lite synd att kalla det.

Igår blev det fika med Frida och Nina, därefter gick jag hem för att klä på mig och åka iväg till min systers sambo för att äta middag. Trevligt. Synd att jag var lite borta efter att ha varit uppe sent två nätter i rad. Jag håller på att bli gammal. Därefter blev det pluggande (nja), vilande och lite film på kvällen. En hmla bra avslutning på veckan. Nu är det bara några dag kvar tills jag ska åka ner till Skåne och en vecka tills det är upprop! Nu börjar jag bli lite nervös, men gud vad jag ser fram emot detta! Jag är så glad så jag bjuder på en bild på pudelfrissen.



Sista kvällen med (delar av) gänget!

Igår var en ganska turbolent dag. Den började med en skitsur Anni, men efter att ha tvingat mig själv till lite sömn under förmiddagen så ändrade jag humör till instabil istället. Pluggade i hutlöst många timmar, städade och bäddade. Mellan varven var jag skitsur och tyckte att meningen med livet var ungefär lika givande som en ärta. Växlade sedan till att vara lite mer party och drog till systemet. På väg mot mormor (och middag) så droppade humöret igen. Efter lite tjurande och några sms så blev jag lycklig som ett barn igen. Kan även bero på att min mormor är hysteriskt rolig.

Kom hem vid 18.30, bytte om och fixade till det sista. Därefter började mina underbara vänner att droppa in. Vi trängde ihop oss i köket. Visserligen kunde inte alla komma, men det gjorde inte så mycket. De viktigaste var där. Det blev pratande , bilder, skrattande, drickande och därefter krogen. Stetoskopet var på, här skulle det ju firas att jag ska bli dr Anni och flytta till Skåne. Då ska man fira ordentligt.

Efter mycket dansande och grymt hög musik så trillade vi hemåt. Jennifer och Moppa ligger fortfarande och sover, men jag är ju som vanligt uppe och pysslar. Har varit uppe ett tag nu, funderar på om man borde gå ner till stan och köpa lite kollgieblock och pennor. Måste vara förberedd inför skolstart!

Ikväll blir det 80-talsfest hos Nina. Kommer att bli grymt! Jag är ju redan uppvärmd och pepp! Hell yeah!

Trött trollunge

Idag är jag trött och tjurig. Efter alldeles för få timamrs sömn så är jag ett vrak. Håret är på ändå och hyn är sämre än om jag hade smetat smör i fejjan innan jag somnade. Hoppas innerligt att påsar under ögonen är nya modet, i så fall ligger jag i framkant. Orkade inte ens försöka göra något åt eländet när jag klev upp, utan satte mig med min organiska kemi istället. Nu har jag gett upp både den organiska kemin och att slösurfa på internet. Egentligen borde jag äta en försenad frukost, men jag orkar inte tänka ut vad jag ska stoppa i mig. Frukost har aldrig varit mitt favoritmål.

Idag är det städning och plugg som gäller. Därefter ska jag se om jag kan sova några timmar, annars lär jag aldrig orka med att vara vaken under eftermiddag/kvällen. Känner mig som ohyggligt sliten.

Bland aldehyder och ketoner.

Idag har jag börjat få koll på aldehyder och ketoner. Känns lite lovande. Nu är det bara 25 sidor kvar att mala in i huvudet. Kul. Lär behöva läsa igenom dem några gånger till innan kursstart. Det känns i varje fall bra att jag kommit en bit. Jag undra, precis som Nina, om det finns någon "Kemi for dummies"-bok där ute, langa hit den illa kvick i så fall! dock så är kompendiet som jag skrev ut från läkarlinjens hemsida ganska schysst. Förklaringarna känns ganska mycket lättare än de som jag fått tidigare. Sådant gillar jag, jag hatar när saker ska krånglas till. Jag måste dock prata med studievägledaren nere i Lund, jag har ju redan läst 15 hp cellbiologi så jag vet inte om jag ska läsa det igen. Visserligen så är det 18 hp på läkarlinjen, men frågan är vad csn säger om det hela. Känns som att det kan vara värt att fråga och få reda på hur det egentligen ligger till.

Idag har jag haft en mysdag med Frida. Åkte ut till henne och tog lite bilder i snön. Synd att det var skitkallt och blev mörkt så fort. Har inte orkat ladda över bilderna än, men ska göra det senare ikväll. Om jag har tid över så ska jag fixa lite med dem också. Nåja, vi får väl se hur produktiv jag är, just nu är jag skitkall och vill bara ägna kvällen åt att lata mig och äta sjuka mängder mat.

Organisk kemi, tvi och fy.

Jag har ännu inte kommit på vad det var som jag hade planerat in idag. Dumt. Sjukt dumt. Istället har jag ägnat hela dagen åt att fräscha upp mina kunskaper (vilka kunskaper?) i organisk kemi. Det går trögt men det går (typ). Det hela började genom at jag var skitförbannad över hur lite jag kunde, mycket produktivt. Nu har jag lugnat ner mig och tryckt in lite av alla kunskap i skallen. Jag undrar om jag verkligen kommer att minnas allt. Det känns som att alla saker har samma namn och samma formel. Same shit different name, som man säger. Jag hatar kemi, känns lovande inför utbildningen. Nåja, får man det hela i ett sammanhang så blir det kanske skitroligt.

Snart ska jag börja dra i mina gamla möbler och avgöra vad som ska med ner till Lund oh vad som får vänta tills jag fixat en helt egen lägenhet. Jag längtar lite efter att få inreda mtt bo helt själv, men jag hoppas samtidigt att det dröjer lite. Vore skönt om jag kände lite folk innan jag sitter helt ensam i en lägenhet och rullar tummarna.

Bio med brudarna

Dagen avslutades på det perfekta sättet - bio med mina flickor och därefter len trevlig stund på Pauze. Bättre tisdagskväll får man leta länge och väl efter. Trots minusgrader, snö och frusna fingrar. Det känns lite vemodigt att flytta iväg från alla fina här i Småland, men samtidigt så är det ju nära från Lund. Dessutom så ska det bli riktigt spännande att få börja plugga och se vad det är för filurer som jag kommer att spendera de kommande 5.5 åren med. Hoppas att det finns en och annan vettig människa i varje fall.

Imorgon måste jag börja beställa böcker, känns bra om man får dem innan kursstart. I utskicker rekommenderade de oss att fräscha upp våra kunskaper i kemi och cellbiologi innan starten. Jisses. Jag ska sitta och råplugga innan jag börjar. Vill verkligen inte halka efter! Har även något mer planerat imorgon men jag kan inte för mitt liv komma på vad det är. Riktigt frustrerande. Jag har för mig att det var något viktigt också. Typiskt dumt.

Nu är det bara en halvtimme kvar på Ninas födelsedag... Så därför säger jag GRATTISGRATTISGRATTIS!

Boende kirrat!

Jag har så mycket flyt just nu, snart måste något gå fel. Eller? Det är ju inte klokt. Jag har kommit in på läkarlinjen och boende i Lund är nu fixat. Kontraktet skrevs idag och nycklarna ligger nu i tryggt förvar i min väska. Jag ska bo tillsammans med en tjej och en kille i en stor lägenhet. Känner mig så himla lycklig! Nu blir det en runda Wii!

SJUKT BRA!

La in en annons på bopoolen tidigare idag samt svarade på massor som andra hade lagt ut. Trodde inte att det skulle ge något resultat, men tji fick jag. Nu har jag fyra svar och tre av dem är väldigt intressanta. Imorgon bär det alltså av neråt Lund för att titta på eventuella nya hem. Helt galet! Jag känner mig lycklig som ett barn. Samtidigt så är jag fånigt nervös. Jag kommer att bli kombo eller inneboende och jag har ingen aning om vilka människorna jag ska bo med är eller hur de är. Det komemr sannerligen att bli en spännande och intensiv dag imorgon.

När rumtittandet är färdigt så ska jag skynda mig hem till Småland och springa ner till bion för att möta upp brudarna. Kommer att bli helt underbart - ser verkligen fram emot att spendera kvällen med dem. Jag har altid så roligt ihop med er! Det är ju Ninas födelsedag också så det blir extra mysigt!

Peppar upp mig själv

Nu ska jag sluta böla över att jag befinner mig sjukt långt bort från mina bebisar och solen i Sydafrika. Det dröjer bara dryga 6 månader tills jag kommer tillbaka. Tiden kommer att gå dösnabbt, precis som den alltid gör. Det viktigaste är väl att jag stannar upp och njuter av det som jag har nu. För att ytterligare hålla modet uppe så har jag designat en egen kalender som jag ska ha med mig i skolan. Har bytt ut fram-och baksidan mot två bilder från resan. Den ena är bilden som postades i förra inlägget och på baksidan så är en bild på mig, Melinda och Mary som skrattar så vi håller på att dö. Jag kommer bli glad varje gång jag plockar upp den ur väskan och ska skriva något. Dessutom så kommer jag att vara glad varje gång jag pillar på min väska för den är nyköpt. Det lär ju vara en kortvarig lycka för jag har en vana att bära md mig på tok för mycket och slita ut mina väskor jättesnabbt. Borde kanske skaffa mig en skottkärra att köra runt alla mina saker på istället.

Idag har jag ägnat dagen åt att springa runt i affärer som en skållad råtta. Jag inledde visserligen med lite fika, men efter det så har det faktiskt bara varit shoppande. Jag var i desperat behov av en ny väska, som sagt. De jag har nu är antingen trasiga eller alldeles för små för att passa som skolväskor. Jag kommer ju förmodligen att behöva knyckla ner en och annan pärm samt tusen böcker. Jag kommer att ådra mig ryggskador och enorma skulder, studentlitteraturen är ju tokdyr. Tur att jag ska bli läkare, lär ju kunna ordna upp det första problemet ganska kvickt. Det andra kommer nog att räta ut sig med tiden.

Förutom min väska så köpte jag även kalendern samt ett par stövlar. Stövlarna var sjukt snygga och grymt opraktiska i snön. Jag är numer glad för att jag ska till Skåne, snön lär smälta och jag kommer att strutta runt i mina ny skor. Bra. Jag hittade en bok om Sydafrikansk mat och sex glas som jag blev förälskad i och köpte. Nu ska jag bara hitta en lägenhet med köksskåp att ställa glasen i.

Jag ska städa nu, därefter kommer Civs för att spela tv-spel och hålla mig sällskap. Kommer att bli kalas.

Sydafrikasaknad

Idag längtar jag tillbaka till Sydafrika så att hjärtat nästan spricker. Det är helt galet, jag räknar dagarna tills jag får sätta mig på flyget och återvända till mina apor och mitt andra hem. Jag är livrädd för att något ska ha hänt någon av dem, speciellt Cornie eller Papi. Jag hade börjat storlipa om Papi hade råkat ut för något. Jag tänker på honom dagligen och saknar honom så oerhört mycket. Han var verkligen en stark personlighet. Väldigt tillgiven och kärleksfull men samtidigt nyckfull och mycket bestämd. Jag önskar att jag kunde stå varje dag i resten av mitt liv utanför hans inhängnad och titta på honom, sjunga för honom och klia hans päls. Det är så fantastiskt. Papibaby, jag saknar dig så sjukt mycket!


<3

Lägenhetsletande och shoppande

Jag fortsätter min jakt på eget boende. Det går långsamt men framåt (lögn). Jag har svarat på annonser hela morgonen, så nu är mina fingrar ömma av allt tangentknapprande. Tänkte därför ta en välbehövlig paus och rasta mig själv en smula. Ska snart trippa ner till centrum och ta en fika samt göra av med mina sista slantar. Därefter ska jag ångra mig som tusan och försöka intala mig själv att jag visst var i stort behov av 25 t-shirts och tre sommarklänningar. Som vanligt, alltså.

Hoppfull och tillfälligt inneboende

Så, nu känns det som om saker och ting börjar att lösa sig. Några vänner har lovat ut soffor och extrasängar så att jag i varje fall kan bo i Skåne under insparken. Därefter går det fint att pendla fram tills jag hittar mitt eget krypin. Känns skönt att veta att jag har lite människor att våldgästa. I nöden prövas vännen, som det så fint heter. Det här kan ju bli grymt! Känner mig redan lite mer vänligt inställd till Lund och Skåne.

Något som jag känner mig mindre vänligt inställd till är att jag har sjukt ont i min vänstra tumme. Inget bra alls, speciellt inte eftersom jag ständigt ska peta på mitt ömmande finger. Drygt, dumt och beroendeframkallande. Varför kan man aldrig låta sår eller inflammationer vara? eller det kanske bara är jag.

Nu ska jag snart sova. Egentligen skulle den här kvällen tillbringats hos Fia på Campus men min ork sinade och jag kände mig halvkrasslig. Istället så kommer jag att få njuta av Kivs sällskap imorgon då han kommer förbi för att spela tv-spel. Underbart!

Hopplös och hemlös

Jisses, att hitta boende i Lund (eller omnejd) är verkligen inte lätt. Jag funderar på om det inte var enklare att komma in på utbildningen än vad det är att hitta någonstans att bo. tur att det ändå är hyffsat pendlingsavstånd. Under nollningsveckorna ska jag låna soffor hos diverse bekanta. Jag ska bara meddela dessa bekanta att deras soffor numer är beslagtagna. Oops. Har dock några vänner som har erbjudit sig att låna ut sina bekvämare möbler och öppna upp sina hem för en tillfällig luffarAnni. Mycket vänligt. Vore riktigt trist att missa insparken bara för att jag inte hunnit hitta boende. Känns som om man borde vara med, annars missar man nog mycket och hamnar lite utanför. Nåja, nåja. Nu ska vi inte måla fan på väggen. Kanske hör en skitsnygg kille av sig och vill husera mig. Det vore fint. Ett plus är om han har katt eller hund. Kanske katt är bäst, jag pallar inte rasta hundar i kylan. (Om han går ut och går med hunden så föredrar jag vovve). Känner ni någon sådan (eller känner ni någon som råkar ha ett rum över i Lund/Malmö/Helsingborg/närheten, ful eller snygg - I don't care!) så vill jag ha första tjing! Jag lär vara bästa sambon/kombon (som vi lite modernt säger) ever. Jag kan baka, städa, drar med mig massa tv-spel, jag är kulturell, jag är skitrolig och jag gillar att njuta av ett glas vin/öl/cider/vad-personen-nu-vill-njuta-av, jag sjunger inte i duschen (men alltid annars, det behöver man kanske inte säga lär ju dra ner mitt betyg) och jag tar inte mycket plats! Skitbra. Någon som blev sugen, schyssta?

You must forgive

Sitter än en gång och lyssnar på favoriten Chaya. Ska snart skicka iväg ett mail till min f.d blivande kombo och förklara för honom att jag inte längre ska flytta till Ume. Det blir nog bra, så fort det är avklarat kan jag fokusera på att hitta någonstans att bo i Skåne och därefter ställa in mig på att börja där. Jag behöver lite mental förberedelsetid. Det här kommer nog bli finfint, tror jag. Överväger att skaffa boende i Helsingborg istället för inne i Lund, jag skulle nämligen kunna hjula av lycka av att få bo vid havet. Tycker även att Helsingborg är sjukligt vackert, om än lite litet. (Som om jag skulle vara van vid stora städer..) Hur som haver, det blir nog bra oavsett var jag hamnar. Om inte annat får jag väl flytta till Lund/Malmö och skaffa en dejt i Helsingborg, så kan jag både äta kakan och ha kvar den. Sjukt bra. Ibland är jag lite klyftig.


Livet rullar på, nyårsfirande har checkats av från listan precis som 3D-bio och vinmys med flickorna. Det nya året har helt enkelt börjat bra. Det vore synd att påstå något annat. 2009 var bitvis väldigt jobbigt och motigt, men sista två månaderna var helt underbara. Det här kommer att bli hur bra som helst, 2010 lär ju slå alla rekord! Jag har inte avlagt några nyårslöften (min syster försökte tvinga mig att lova en ny pojkvän, men det känns inte riktigt rätt. Ska ju inte leta pojkvän för den sakens skull) men känner ändå att viss förändring lär ske. Det har nästan börjat redan. Jag känner mig överlag mindre bitter och irriterad. Eftersom jag och Ola brutit helt, för första gången, så vore det inte underligt om jag var lite snarstucken, ledsen och längtade tillbaka. I början tänkte jag att det var in stolthet som tvingade mig att inte känna något sådant, men ju längre tiden går desto mer förvånad blir jag över att jag aldrig blir ledsen, att jag egentligen inte saknar vår relation. Det har inte fällts några tårar, jag har inte varit förbannad och jag har egentligen aldrig tittat tillbaka. Det känns sjukt skönt men ändå lite skrämmande. Efter två år av kämpande, försök och bitterhet så gick allt bara att stänga av. under två år kunde jag inte tänka mig något annat slut än att det ändå skulle vara vi, livet ut. Trots alla fel, brister, snedsteg och gräl. Det skulle vara vi - no doubt about that. Så samlade jag ihop mina tankar, bestämde mig och vi var överens. Nu känns det inte ens tomt att han inte är där. Enda gången jag kan tänka på det är om jag umgås med många par. Att det plötsligt saknas någon. Inte han, men någon. Fast ledsen, arg eller bitter är jag inte. Inte över att ha lagt två år på en knagglig relation, inte på att jag är ensam, inte för att jag ibland blir tredje hjulet. Nej, det känns inte så farligt alls. Det finns så mycket att vara lycklig över. Som Chaya säger "You must forgive". Förlåta sig själv och alla andra. 2010  ska nog vara förlåtandets år. Jag ska be mig själv om ursäkt för alla dumheter som jag utsatt mig själv för, för alla käppar jag satt i mina egna hjul och för att jag glömde bort mig själv i kampen om att rädda en dödsdömd relation. Och jag ska förlåta mig själv, för det tjänar ingenting till att vara arg och tjura.

Nu ska jag njuta av dagen och spela lite Wii. Först måste jag maila kombon. Fingers crossed, people!

Skåne -igen

Ja, då ska man tydligen bli skåning igen. Underligt. Har nämligen antagits på läkarprogrammet i Lund och således strukits från Umeå. Borde kännas fint -läkare som läkare (och det är ju närmare hem) men jag kan inte riktigt känna mig lycklig. Någonstans såg jag väldigt mycket fram emot att få flytta upp till Umeå och börja på ny kula. Fast Lund och Skåne blir nog också bra. Funderar på om jag ska bo inne i själva Lund eller om jag borde bo i någon ort utanför. Tåls att klura på lite.

Kalmar och funderingar

Idag bär det av till Kalmar med Frida + familj. Jag måste också klura lite på vad jag ska sysselsätta mig med mina sista lediga dagar. Eller snarare hur jag ska få mina lediga dagar att räcka. Känns som om det är tokigt mycket att göra nu innan jag ska flytta. Tokigt många människor som jag vill hinna träffa också. Jag måste också fundera ut om jag ska övernatta hos någon i Stockholm när jag drar flyttlasset norrut eller om det är bättre att bara köra på i ett svep. Många svåra frågor. Det ska kluras och tänkas hela dagen.

Nu måste jag göra mig klar, för snart bär det av mot kusten.

Världens bästa spelkväll

Nu har både brädspel och tv-spel avklarats (nåja, i varje fall kommit en bit på vägen med sistnämnda). Jag borde vara snortrött men har fått hjärnspöken och sitter och grubblar. Inget jobbigt och svårt, men likförbannat så är det lite störande. Jag fattar ingenting. Något har hänt, helt galet. Jag vet inte riktigt om det här är bra eller dåligt, men det får väl tiden utvisa. Nåväl, nåväl. Snart åker jag till Umeå och ska börja mitt galna och glada singelliv på riktigt. Kommer att bli grrrreat (som de brukade säga i Frostiesreklamen). Att vara fri och solo känns faktiskt helt underbart, just nu skulle jag bli skräckslagen om jag hade funnit mig själv i en ny relation. Att latja runt och inte ta hänsyn till någon annan känns ändå som världens grej, synd att jag inte klurade ut det innan. Efter år på år på år på år med relationer, som egentligen bara avlöst varandra så har en helt ny värld öppnat upp sig. Känns inte som om jag varit så full av liv på... ja... jag har nog aldrig varit så full av liv.

Jag har alltid sett mig själv som en förhållandemänniska. Någon som trivs och mår väldigt bra i en relation. De senaste veckorna har ruckat lite på min världsbild och just nu skulle jag kräkas om jag var tvungen att vara tillsammans med någon. Kanske har jag haft fel hela tiden, jag är kanske en singelbrud. Någon som ska leva själv. Tanken skrämmer mig inte, den är faktiskt ganska behaglig. Jag skulle inte ha något emot det alls. Eller så är det bara en fas, om några månader eller år så är jag kanske helylleAnni igen, med pojkvän och gulligullande. Det får väl framtiden utvisa. Jag vet dock att det är pojkvänsförbud ett bra tag framöver. Jag vill inte ha något som håller mig tillbaka. Umeå väntar, där ska jag svänga mina lurviga bland snygga studentgrabbar och coola norrlänningar. De flesta hade väl den här fasen när de var runt 18-19 år, men jag är ju lite efter så jag tar den nu. Efter min Afrikaresa så känner jag verkligen hur skönt det är att vara ensam. Jag skulle aldrig i livet vilja ha med en pojkvän på en sådan resa. Inte för att jag vill ragga runt, men för att det inte passar mig. För att jag trivs med att upptäcka saker själv, att jag inte vill vara bunden och ha ansvar för att roa en annan människa. Man blir väldigt låst när man gör saker som ett par. Jag kände det väldigt mycket när jag bodde i Lund, min stora skräck är att uppleva det igen. USCH! Jus nu vill jag vara själv, med vänner, och bara hitta på vad tusan som jag får lust till.

Nej, nu ska jag borsta bissingarna och sedan skutta ner i sängen.

Puss!

Spelkväll, på det traditionella viset

Snart kommer Rasmus och Daniel hit, vi ska spela spel och eventuellt ta en drink. Trots att jag äger fånigt många spelkonsoler så blir det traditionella brädspel som gäller. Jag ska genast rota fram något gammalt TP eller "Vem där" och ladda järnet innan grabbarna kommer hit! Nostalgi på hög nivå, sjukt pepp!

Underliga familjen

Det som är så spännande med att sitta hemma i Småland, med alla sina möbler inklämda i ett litet rum i föräldrarnas källare och livet i en resväska, är att man aldrig vet vad som händer. Eftersom både jag och min syster är tillfälligt hemmaboende så är hela galna familjen samlad. Jag undrar hur det kommer bli när jag väl flyttat till Umeå, för jag lär sakna alla de galna upptåg som jag utsätts för dagligen.

För tillfällt sitter mamma och syster och spelar Wii. Ingenting underligt, om det inte hade varit för att det är MITT NYKÖPTA och att volymen är tokhög, samt att vi alla precis fått varsinn, på tok för starkt blandad, drink. Ja, ni kan ju tänka er hur mycket roligare det blir. Jag törs inte ens smyga ner och titta hur det går för dem. Det kan ju bero på att jag inte avslutat min drink.

Spelkonsoler och en knäpp blondin

Idag är huvudet inte med. Känner mig en aning slö och trög. Inte så stor skillnad från alla andra dagar, med andra ord. Måste snart gå och sova bort resten av dagen. Är ändå hyffsat nöjd med livet för tillfället. Nöjdare blev jag efter att ha gått och inhadlat ett Wii. Sjukt bra. Enormt beroendeframkallande och hejdlöst roligt. Kommer spela hela natten. Känns fint.

Gårdagen var himla trevlig. Blev lite vin, lite vattenpipa, massa mysande och pratande hemma hos Fia på campus. Avrundade sedan genom att se på film och somna fyra brudar i en alldeles för liten säng. Trångt och kalasbra. På morgonen gick vi ner och frukostfikade på stan, därefter har det varit häng med syrran och hjärndöda aktiviteter. Superbt sätt att spendera en söndag.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0