Rrrastlöst

Så, nu är det ytterligare en ny arbetsdag på schemat. Jobbar till klockan 22 idag, därefter så är det två lediga dagar innan helgjobbandet. Har valt att inte tänka på hur helgen kommer att bli, för jag anar att det kommer att vara en smula tungt, jag är ju ganska sliten redan. Visserligen så kommer det nog att gå ganska bra, när man väl har kommit igång.

Helgen har varit helt galen, inte något som jag skulle vilja uppleva igen. Lyckligtvis så fanns det människor runt omkring som valde att stötta upp och hjälpa till. Söndagen blev en bra avslutning på en ganska tung helg, eftersom den flöt på nästan helt utan missöden. Hade en mysig halvdag/heldag med Frida och Ulrika också. Det tackar man ju inte nej till! Mycket kaffe och mycket babblande, precis så som jag vill ha det! 

Jag har verkligen ingen aning om vad som händer nu. Det är mycket som kan inträffa och allt balanserar på en skör, skär tråd. Med tiden så kan den kanske stärkas, eller så går den av helt. Det är ganska komplext det här med relationer till andra människor, hur lång tid det tar att bygga upp ett förtroende. Att däremot bryta ett förtroende tar inte lång stund. Ett par timmar, en natt, en minut. Eller bara sekunder. Sekunderna då man vräker ur sig något oförlåtligt. På dessa sekunder blir allt som sagts under månader och månader innan helt meningslöst. Att en handling eller ett par ord kan sudda ut åratal av handlingar och ord, visst är det ändå lite underligt? Fast samtidigt helt glasklart. Lite som relationer i allmänhet; underligt, komplext fast ändå glasklart på något vis. 

Ja, nu snöade jag in på något helt annat. Det var verkligen inte relationer som jag skulle prata om. det var framtiden och vad som händer nu. Antagningsbeskeden kom i helgen, jag har inte tittat. inte för att jag är rädd, feg eller utövar någon mystisk rit. Det hela handlar snarare om att jag tappade sugen till allt i helgen. Först tänkte jag att det skulle gå över, jag behövde bara repa mig ett par dagar. Fast nu sitter jag här och funderar så att det knakar. Vill jag? Vad vill jag? Igår var jag ensam några timmar innan jag gick och la mig, tänkte att jag borde hitta på något som fick tiden att gå. Började rota i tyg, leta efter filmer, fundera på att promenera, dyka ner i alla gamla projekt, pilla med bilder. Inget var roligt. Jag var så rastlös så att det stack i kroppen. Tillsist var jag tvungen att ställa mig och laga mat, trots att jag inte var hungrig, och ta en dusch, trots att jag egentligen inte behövde det. Allt för att få tiden att gå. 

Nej, nu har jag inte tid med det här längre. Lunch ska lagas och saker ska pysslas med, därefter blir det jobb.

Au revoir

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0