Morotskakan
Ja, jag vill bara tala om att det både bakades morotskaka och gjordes potatismos i söndags. Moset gjordes innan Ola kom, vilket var en hiskelig tur Han är lite känslig för konsistensen (eller avsaknaden av dito) som potatismos har. Jag råkade göra moset lite väl löst även för min smak, så det var ju bra att han slapp tvinga i sig mitt halvrinnande mos. Jag vill dock understryka att det var förbannat gott. Ska göra om det om ett par dagar. Jag hann också slänga ihop morotkakssmeten innan han kom, så det blev in i ugnen med den. Eftersom vi höll på att plugga så sattes den färdiga kakan in i kylskåpet och därefter glömdes den helt bort.
Så, igår när vi kom hem så ställde jag mig och gjorde glasyren och därefter mumsade Anni på morotskaka. Pojkvännen blev nyfiken och sugen, så han smakade. Och jo, Annis bakkunskaper fick mannen på fall. Visst gillade han morotskaka, trots att han tidigare påstått att han inte gör det. Men hey, det är för att jag bakar med finess. Haha. Morotskakan är verkligen mitt trumfkort. Nej, allvarligt talat. Jag älskar att baka. Tycker verkligen att det är jättemysigt och enormt kul. Ska nog försöka slänga ihop lite morotskaka på torsdag.
Kommentarer
Trackback
