Stinky

1. Åldersnoja. Jag har ganska nyligen fått sälla mig till sällskapet som får handla på systemet, gå på krogar med lite högra åldersgräns och så vidare. Det är väl nu som själva partylivet börjar? Men mitt i alltihop så är jag redan trött på drickande, överfulla barer och precis lika överfulla snubbar. Jag känner mig för gammal för pubrundor. 

2 Omvänd åldersnoja.  Om jag känner mig gammal i mitt privata liv så känner jag mig då och då skitung när jag jobbar. Ibland så känns samtal om golvläggning och barnuppfostran lite väl långt från mitt egna liv. Jag känner mig fånigt liten och utan erfarenhet. Fast oftast bara en liten stund.

3. För mycket uppmärksamhet. Som gammal teaterelev så älskar jag att stå i rampljuset och att folk ser mig, till en viss gräns. Jag är inte uppmärksamhetssökande till varje pris och jag tål inte heller att bli för uppvaktad, då springer jag. Att ge någon uppskattning och komplimanger känns hlt okej, men börjar man inte förstå när man gått över gränsen.

4. Sms med dålig stavning och <3<3<3. Hänger kanske ihop med punkt 1, men jag fixar inte sms med tusen "<3" och kärleksförklaringar från personer som precis lärt känna mig/tror att de lärt känna mig. Att smyga in ett "<3" någonstans känns väl inte som en dödssynd, men om man skriver något i stil med "Du är så söööt <3<3<3 Puss<3<3<3!!" så får jag obehagliga flashbacks till fjortonårsstadiet i livet, inget att sträva tillbaka mot. Så grabbar; inga förbannade hjärtan, pussar eller smöriga komplimanger! Det räcker fanimej att skriva "hej, vill du ta en fika?". Jag lovar, ni får napp jävligt mycket oftare på det viset. 

5. Högskoleprovet. Nu menar jag inte att jag inte fattade vad högskoleprovet handlade om eller att jag inte förstår frågorna i högskoleprovet. Det jag istället menar är att jag inte fattar alls vad högskoleprovet bevisar egentligen. Det är ett kunskapstest på saker som jag känner är helt ointressanta för hur pass bra jag skulle klara olika utbildningar. Jag antar att folk kan motivera läsförståelsen genom att påstå att det är viktigt att man fattar vad en text handlar om, men jag tycker inte riktigt att det är vad högskoleprovet bevisar. Sist jag läste kurslitteratur så var det inte läsförståelsen som var problemet, det var snarare hur komplext ämnet var som splade roll. Jisses! Samtidigt så är texterna som man tar med i högskoleprovet inte direkt exemplariska för att visa hur man uppfattar en text eftersom jag ansåg många av dem vara tolkningsbara. Duh! 

6. Helgarbetesångesten. Allvarligt talat, varför tycker jag att det är grymt mycket jobbigare att arbeta helg än vardag? Det är liksom inte som att det gör så stor skillnad, mer än i min plånbok - vilket är en positiv skillnad! I don't get it.