Förbannade humör

Jag ska börja att hålla mitt humör i styr. Jag har snabbt kvicknat till från mitt downie-beteende. Jag har ruskat upp mig från mina knasande känslor och skärpt till mig. I tider som dessa, när jag bör vara en stöttepelare, så kan jag integå omkring och vara överkänslig. Just nu så ska jag erbjuda mitt stöd, det kommer en tid för mina utspel, men den tiden är inte nu.

Jag böjer ödmjukt på mitt huvud och erkänner att mina problem är en viskning i jämförelse. Jag önskar bara att jag var ett bättre stöd och en bättre tröst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0