Kanske universums längsta torsdag

Den här dagen har varit längre än alla andra dagar denna veckan, tillsammans! Gårdagen känns ofantligt långt borta. Känns väldigt underligt att det bara är 24 timmar sedan Ola ringde mig.

Dagen började på ett ganska oförtjusande sätt. Det var hög tid för fröken att förnya mitt recept för mina p-piller, jag har nämligen tröttnat på att vara ett PMS-monster en vecka per månad. Jag hade tid på ungdomsmottagningen vid 9, så det blev lite sovmorgon för min del ändå. Det lustiga är ändå att jag är livrädd för att gå till UM. Jag vet inte varför, men jag har haft ångest i flera dagar. Jag är helt övertygad om att jag kommer att få Hiv och syfilis så fort jag träder in i deras väntrum. Egentligen är det sjukt löjligt att bli så uppjagad, det enda jag skulle göra där var att ta blodtrycket och svara på hur lång jag är och om mina p-piller funkat.

Nåja, efter skräckbesöket (som inte alls var så farligt, damen som tar hand om mig där är en riktig pärla) så tröstshoppade jag lite. Egentligen så slöglodde jag bara på Åhlens iväntan på att apoteket skulle öppna, men det visade sig att de hade en superrea som hette duga, så jag hade med mig mer än bara mina p-piller hem.

Efter turen på stan så gjorde jag rotfrukter i ugnen, stressåt och stack till biblioteket. Jag och Thilda träffades där och satt i 2½ h och pluggad fysik samt tittade igenom kemin. Det kändes bra att komma igång med kemi och fysikplugget, trots att det är ganska jobbigt.

Vid halv tre så cyklade jag till Konsom oh köpte mat, sen till ett av ställena som jag har jobbat som vikarie på. Jag skulle prata med platschefen och ge henne mitt kontonummer samt prata lite allmänt om att vara vikarie där. Fick lite papper och fick lite tid att prata med varandra. Jag var lite stressad så jag pustade ut när damen upplyste mig om att det var allt hon hade tänkt säga. Jag tackade och sa hejdå och skuttade upp på min cykel. Sedan blev det till att cykla till stället som jag vickade på ikväll.  Jag träffade ordinarie lärare och fick hennes planering som hon hade för lektionerna. Därefter var det bara att andas djupt och dyka rakt ner i arbetet... Efter 5 timmar med teaterlekande och överkäckhet så kunde jag släcka och låsa. Samt leda cykeln hem i snön! Det var helt omöjligt att försöka cykla, eftersom snön envisades med att träffa mig i ögonen och förblinda mig. Det blev en kall och blåsig promenad hem, kan jag be att få tala om. Jag såg ut som en levande snögubbe när jag kom hem, bokstavligt talat. Jag hade ett 1½ (!!) centimeter tjockt lager snö på hela framsidan av min kappa. Det är helt galet egentligen, undrar om Ola & Umeå har samma väder som vi har.

Nu ska jag se på tv och andas ut. Efter att ha varit mer eller mindre aktiv i 12 timmar så förtjänar jag att sega lite framför Animal Planet med godis och pyjamas.

Au Revoir


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0