Sliten men lycklig

Det här kommer att bli en lång, lång vecka med bredvidgång, tentaplugg, teaterrep och långa föreläsningar. Trots att jag egentligen är helt sönderstressad av allt som ska göras så är jag ändå lyckligare än på längre. Det bubblar och bränner inne i mig. Jag tror att jag är förälskad, lycklig och nöjd över livet, mer än någonsin tidigare. Jag vet knappt vart jag ska stoppa all glädje.

I helgen kommer Ola, då blir livet helt perfekt. jag saknar honom så löjligt mycket. Det är helt vansinnigt och utan proportioner! Jag saknar honom ungefär lika mycket som det är normalt att sakna någon som ska vara borta i flera månader. Fast sen har jag aldrig hållt mig till normen.

Jisses! Nu ska jag sova och räkna ner tills Ola kommer.

Natti!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0