Underbart, hemskt och fundersamt. - I en enda röra
Allt har blivit jätteknasig i livet just nu.
Det borde egentligen vara bra, för det är mycket som är bra. Jävligt bra, faktiskt. Jag har väldigt underbara vänner (både nära och väldigt långt bort), jag fixade tentan som jag trodde att jag hade kört på, jag får spela teater, jag har ett underbart jobb och jag har min fantastiska pojkvän.
MEN (i bästa Tony Irving-anda), det är något som inte är helt rätt. Det är liksom en liten hinna som har lagt sig över min lycka och hindrar mig från att njuta.
Om du bara kunde lita på mig, prata med mig. Då skulle jag nog inte känna att jag är ett substitut.
Det borde egentligen vara bra, för det är mycket som är bra. Jävligt bra, faktiskt. Jag har väldigt underbara vänner (både nära och väldigt långt bort), jag fixade tentan som jag trodde att jag hade kört på, jag får spela teater, jag har ett underbart jobb och jag har min fantastiska pojkvän.
MEN (i bästa Tony Irving-anda), det är något som inte är helt rätt. Det är liksom en liten hinna som har lagt sig över min lycka och hindrar mig från att njuta.
Om du bara kunde lita på mig, prata med mig. Då skulle jag nog inte känna att jag är ett substitut.
Kommentarer
Postat av: Sussie
Svårt, jobbigt. Att man inte kan sätta fingret på vad det är som ger den där konstiga, olustiga känslan i magen. Nästan bättre att vara riktigt jävla olycklig och veta vad det beror på - så man kan gråta, snörvla, tröstäta och tycka synd om sig själv. Fast ändå inte. Usch, vad jag önskar att vi kunde sitta på R.gatan så jag kunde få ordentlig kläm på Honom, jobbet (som jag inte ens riktigt vet vad det är för ngt), random känslor och... ja, lite hederligt ältande och allt det där. Oh, well. Lev livet och var inte för nykter! Hälsn. KRAMfors
Trackback
