Stinky

Idag är jag så himla glad. Jag har piggnat till en aning, jämfört med igår. Teatern gick faktiskt bra, trots att jag var helt tjock i skallen av allt snor och ledvärk. Vi gick igenom och filade lite på början av pjäsen.

Nu sitter jag hemma framför tv:n och slappar. Förkylningen har lugnat sig ganska mycket. Jag har inte feber och fryser inte heller. Däremot så har jag halsont och knäna gör riktigt, riktigt ont. Jag har svårt att böja mig, men jag orkar inte klaga just nu. Livet är för bra för gnäll.

Nyss så plockade jag ut min morotskaka från ugnen, den verkar ha blivit riktigt bra. Jag älskar att baka. Trots att det var väldigt gemytligt att vispa lite med smeten så var det något helt annat som var höjdpunkten på dagen; Ola skrev ett ursött meddelande till mig innan. Han har en förmåga att plocka fram ett ess ur rockärmen när det behövs som mest. Utan att vara sliskigt klischéegullig eller krystat romantisk/fånigt poetisk så lyckas han säga rätt sak vid rätt tillfälle. Han är en machoman och mönsterpojkvän i ett. Det gillar jag, det är manligt och jämlikt i ett. M-mm!


Jag tänkte bara visa upp min kaka och skylta med mina hemmafruskills.

:)