Stinky

För ett par timmar sedan så kom jag hem från skrutti. Har haft ett mysigt dygn i hans närvaro. Vi har bara njutit av varandra och att få vara lediga. Vi har det himla bra ihop, trots allt mitt gnäll. Tror att det är för att jag fortfarande är så rädd för att lita på någon som gör att jag blir så misstänksam och upprörd.

Anyway, nu ska jag läsa lite och sedan sova. Höres imorgon!

Just nu sitter jag hemma hos hjärtat och väntar på att han ska ha duschat klart. Därefter ska vi gå en runda på stan och leta ny mobil till mig. min förra överlevde tyvärr inte ett dopp i äppelvinet.. en redogörelse för den katastrofen kommer. Har inte hunnit skriva på ett par dagar pga livsnjutande. Återkommer förmodligen inatt/imorgon.

love

Så, nu har jag haft, till er stora lättnad, lite att göra under dagarna. Det betyder givetvis att jag inte överdoserat med blogginlägg, så de stackars trogna läsarna har fått en andningspaus.

Petra har utmanat mig, jag ska anta den snarast möjligt, men just nu vill jag andas ut ett par minuter.

Igår jobbade jag till 13.30, därefter så åkte jag hem, sov en minut och vaknade lagom till dörrklockan hördes. Millan stod utanför dörren, med en kasse innehållande tyg. Innehållet blev sedemera till en klänning, ett antal timmar senare. Vi var nöjda och tog bussen ut till hennes lägenhet, i en mindre ort några mil utanför stan. Där fanns redan hennes sambo Jonas och Niclas, vilka var uppslukade av matchen mellan Tyskland och Turkiet. Jag och Millan gjorde lite mat och bänkade oss också framför tv:n. Lite mat, chips, godis och mål senare så startade vi vår spelkväll. Först på schemat stod Xbox 360 och crash bandicoot. Risktigt roligt spel, speciellt eftersom man kunde spela två samtidigt. Vi stängde av efter nån timme och övergick till kortspel. Mycket underhållande faktiskt. Senare på kvällen kikade vi på Xmen och sen var det sovtajm.

Imorse så gjorde jag och Millan fattiga riddare, spelade crash och rastade doggyn. Mycket trevlig förmiddag. Vid 14-tiden så åkte jag hem till Micke och hjälpte honom att färga hans hår. Blev ganska bra, I must say. Det blev hemfärd vid 16.33, så jag hann med en shoppingrunda när jag kom hem. Resultatet är ett par nya skor. Bra dag, helt enkelt.

Så, nu är det färdigjobbat för idag. jag ligger i sängen och pratar med Ola på msn, är så himla trött. Överväger att ta en powernap innan Millan kommer hit och ska sy med mig.

Så, om ca 47 minuter så ska jag sitta på tåget, på väg mot arbetet. Först tänkte jag dock knapra i mig lite flingor. Måste gå vid ungefär 06.30, så jag har 20 minuter på mig att bli klar. Jag tror nog att jag ska hinna äta och borsta bissingar på den tiden.

Jobb till 13.30 idag, sedan sömnad. Imorgon är jag ledig, så då ska jag verkligen sova ut!

Kom inte i säng så tidigt som jag tänkt, ska dock vyssa mig till sömns om en minut. Måste bara gulla med karln, över msn självfallet. Ska stava fram gulliga ord och söta godnatt-fraser.

Natti till er också, tidig morgon imorgon. Buhu

Efter en lång dag, men massa roligheter, så är jag nu hemma igen. Sitter nersjunken i soffan och ser på Morden i Midsommer. En halvtimme kvar, därefter blir det nattinatti för mig.

Kom hem från jobbet tidigare än beräknat. Skulle egentligen ta bussen hem om en minut, men en arbetskompis skulle ändå åt samma håll, så jag fick skjuts av henne. Smidigt att komma fram innan man egentligen skulle ha åkt, haha.

Nej, nu är det till att byta om och sedan träffa eldgänget. Niiice.

Tillbaka efter tandläkarundersökningen, vilket gick snabb, smidigt och bra. Nu ska jag lata mig i 20 minuter och därefter röra mig mot bussen. Känns skönt att ha en liten andningspaus innan jag ska flänga iväg igen. Just nu så är jag lite trött och sliten, blev lite sent igår. Kunde inte slita mig från dokumentären eller datorn.

Måste nana tidigare ikväll, för imorgon börjar jag vid 07.30, buhu. Kommer att få ta tåget 06.51, ingen höjdare kan jag lova. Well, det går ganska bra, jag börjar oftast senare.

God morgon!
Ska sticka om en minut. Jag ska en sväng om tandläkaren innan jobbet. Ikväll blir det eldning och lek med föreningen. Ska bli kul att träffa Moppa igen, som varit iväg på DH. Vet också att Micke ska dit ikväll, var länge sen man såg honom! Så, jag är faktiskt på ganska bra humör, trots omständigheterna, hehe.

Nu har jag skaffat mig en lite "popigare" stil på designen. Inte för att jag vanligtvis klär mig så mönstrat och färglatt, men det är roligt med lite galenhet och färger.

Så, nu när vi är inne på pop-tema så passar jag på att slänga in en liten bild på ett musikinstrument som jag bra gärna skulle vilja kunna spela (men som nu bara står och samlar damm.):

Jag skulle ju egentligen sova nu, men när jag zappade runt på tv:n så hittade jag en dokumentär som jag vill se. Hade egentligen bara tänkt bläddra igenom alla kanaler innan bedtime, bara för att försäkra mig om att jag inte missar något bra. Plötsligt så var den där; dokumentären "Guds barn", om sekten Familjen. Jag blir intresserad och fängslad-direkt. Läste om den i Norra Skåne innan idag. Enormt spännande att få se hur någon som varit medlem i Familjen beskriver dess uppbyggnad.

Egentligen så är jag lite kluven till dessa dokumentärer, dels så tycker jag att det är jätteviktigt att världen får upp ögonen för att hjärntvättande grupper finns, men det finns en del av mig som vrider lite olustigt på sig. Folk idag är i allmänhet väldigt skrämda av religion och religiösa idag. Själv så är jag inte vidare andlig eller religiös, men jag finner dessa frågor extremt intressanta, jag är lite filosofisk av mig. Nåja, jag vet en hel del som tillhör frikyrkor, svenska kyrkan eller för den delen andra religioner. Det finns människor som tycker att dettas är oerhört obehagligt. idag har man någon sorts skräck kring troende, för alla betraktas som fanatiska. Jag tycker verkligen att det är sorgligt, så jag hoppas att den här dokumentären inte spär på dessa rädslor. Så, min önskan är att dokumentären främjar arbetet för att hindra människor att fastna i destruktiva sekter,men inte ökar misstänksamheten för de harmlösa religiösa.

Åh, nog med snack. Nu ska jag kolla vidare, ska bli spännande att få veta mer om detta sällskap.

Det värsta med att ha pojkvän, men att inte bo nära varandra, är att man får svårt att sova själv. Det räcker med att jag sover över hos honom en natt, sedan är jag hjärntvättad. Jag avskyr att inte kunna krypa ner under täcket och mysa mig in jämte honom. Eller bara det faktum att vakna på morgonen och inse att jag inte sover på hans arm! Visserligen så ligger mitt huvud sällan kvar på hans arm, på morgonen när jag vaknar. I varje fall inte när han sover här, för min säng är 140 cm bred, så vi båda vräker ut oss så mycket vi bara kan under natten. Men när vi båda nanar i hans, lite smalare, säng så ligger vi pressade mot varandra. Visst, det finns svängrum för oss båda, vi behöver inte ligga packade som sillar för att inte riskera att ramla ut. Kanske är det för att vi antingen vill ligga jättenära eller en bit ifrån, mellanläge har välaldrig varit vår grej. Nej, men allvarligt talat så tror jag inte att det har så mycket med utrymmet att göra. Men det är mycket svalare hos honom, mitt rum är allt som oftast väldigt varmt (precis så som jag vill ha det, fast Ola håller på att bli överhettad). När det är lite kyligare så klarar vi av att sova tätt ihop utan att svetta bort all vätska ur kroppen.

Nå, det jag egentligen skulle säga är att jag sov hos honom igår och att jag nu inte kommer få känna en varm trygg kropp jämte min eller hans starka armar kring mig, när jag ska nana. Och det känns inte riktigt okej, jag har hunnit vänja mig vid att dessa två saker ska finnas där!

Lite överdramatiska bilder kanske...

Okej, just nu är jag lite bitter. Men jag ska ändå tänka lite framåt och berätta lite vad jag vill göra med mitt liv.

På lång sikt så hoppas jag att jag kan jobba med forskning inom medicin. Jag har på senaste tiden blivit oerhlrt intresserad av autism, väldigt mycket tack vare mitt arbete. Att förstå, förklara och kanske kunna lindra autism är något som lockar mig. Att få arbeta med människor och hjälpa dem är viktigt för mig, jag vill inte ligga på min dödsbädd och känna att jag inte gjort något för att göra livet enklare för i varje fall en människa.

På lite kortare sikt så hoppas jag på att kunna lära känna Ola ytterligare. Vår relation djupnar och man börjar förstå vem han är, på riktigt. jag tycker att jag känner honom bra, men det finns alltid mer att lära sig om honom. jag tycker att det är oerhört spännande. Visst så är det jobbigt ibland, mänskliga relationer är aldrig smärtfria, men det är värt varje sekund av oro, ilska, frustration eller smärta. Lyckligtvis så är det väldigt sällan som detta inträffar. Det är mest när jag inte träffat honom på länge som jag blir orolig och får för mig att han inte är nöjd med mig. Ett arv från tidigare relationer, som sagt.

Jag hoppas även på att få se lite av världen. Volontärarbete är något jag verkligen skulle vilja testa på. Att åka transibiriska järnvägen har lockat länge och efter veckan i Peking så lockar det ännu mer! Tanken på att åka till en kibbutz har slagit mig. En av mina gamla klasskompisar har varit på just en sådan i Israel och talade väldigt varmt om sin upplevelse. Hon ska tillbaka i höst och jag erkänner att jag är sugen på att hälsa på henne.

Flytta till Skåne (gärna Lund) är mitt första delmål. Jag hoppas på att kunna ta mig dit redan i höst. Under julmånaden planerar jag sedan att resa (väl utänkt, hu?). På det viset kommer jag och ola att kunna ses oftare, hur det påverkar vår relation ska bli spännande att se. Förhoppningsvi mår vi båda väldigt bra av det.

Min närmsta framtid, dvs den kommande timmen, så ska jag se på nån serie (CSI NY, närmare bestämt) och borsta bissingarna.

Jag hatar studera.nu, jag hatarhatarhatar  dem. De har inte registrerat min prövning (som skulle inneburit höjning av mitt VG till MVG i Estetisk orientering), de har inte heller omanmält mig till de program som de felaktigt strök mig från. Jag är så förbannad så att jag kokar! Dessa jävlar leker med min framtid! Genom att låtsas att de inte får papper (jag ringde freaking dit för att se till så att de fått mina papper!!) så fördröjer de mina chanser till att få komma in. Jag har både mailat och(!) skickat brev om omanmälan. Hur fan kan de då misslyckas med att göra vad de ska? Nu får jag vänta ett halvår tills jag kan söka igen! Okej, ett halvår är inte mycket. Men det är ju lång tid om man inte har någon sysselsättning.

Nä, nu ska jag tjura ett tag.

Jisses, vad har hänt? Har jag blivit vuxen? Delar med mig av recept? Enligt Olas teori så kan jag dock andas ut, enligt honom så är man vuxen när man skaffar ICA-kort, vilket jag inte har gjort än. Dock så kände jag mig ganska medelålders när jag&Ola kryssade omkring på Maxi med vår inköpslista och jättekundvagnen. Vi höll hårt i rabattkupongen och jämförde priset på pinjenötterna. Tanken på att vi kanske kan bo närmkare varandra i höst är kittlande och underbar. Jag har ingenting emot att kunna storhandla med honom lite oftare.

Nej, nu ska jag se på någon meningslös dokumentär!

Hungern tog överhand, så jag öppnade kylskåpet i hopp om att finna något fint. Efter att ha suckat tungt så kom jag fram till att jag kunde laga en gammal "hemkunskapsklassiker"; "Fylld paprika". Så, för att påminna mig om att det är en enkel och bra rätt så tänkte jag pränta ner mitt egna recept på denna eminenta rätt:

Fyllda paprikor:
1 parika (delad på mitten)
Quornfärs (i den mängd som önskas)
1 burk krossade tomater/ketchup/chilisås (ta några matskedar ketchup/chilisås och späd sedan med 1-2dl vatten.)
3 vitlöksklyftor
1 tsk sambal olek
6 körsbärstomater, delade i 3-4 delar.
Några skivor ost
salt
peppar
timjan, paprikapulver eller annan krydda

Inga komplicerade grejer. Sätt på ugnen först av allt, ca 200 grader! Man häver i allt, utom osten och paprika, i stekpanna och steker det i ett antal minuter. När man känner att såsen börjar blir klar så delar man paprikan och fyller halvorna med såsen, täcker med ost och sätter in i ugnen. Låt den vara inne tills osten smält och paprikan börjar mjukna. Ca 10min. Ta ut och njut.

Inte så nyttigt kanske, men gott. Tyvärr så är quorn och paprika (vid fel säsong) ganska dyrt. Student som jag är så har jag dock budgetalternativ. Använd urgröpt bifftomat istället för paprika och gör såsen med röda linser och morötter istället för quorn, kalasgott och en aning billigare.

Jag insåg nyss att jag inte ätit mer än frukost och fika idag. Har inte varit hungrig, så då glömmer jag lätt att äta. Jag är inte heller så väldigt "glad i mat" och vet inte allt för många lätta och goda recept. Dessutom så är kokböckernas utbud ganska reducerat för min del, eftersom jag är vegetarian. Därför efterlyser jag snabba, enkla och goda vegetariska rätter.

Det finns en restaurang som lagar himelsk mat, de gör thaiwok med tofu och massa kryddor. Jag försöker också göra spännande wokrätter, men blir alltid lika besviken. Så har ni något tips om vart man kan hitta recept på veg.wok så är det extra uppskattat. Nej, jag får kanske gå och handla, kylskåpets innehåll såg ganska trist ut.

Så, nu är jag tillbaka i Småland igen, dygnet i Skåne var välbehövt och mysigt. Att få krama om sötnosen och krypa ner i soffan och kika på när han spelar Resident Evil var verkligen precis vad jag behövde. Jag såg även till att överösahonom med kärlek, pussar och mysande. Det är lika bra att passa på, när man inte kan ses så ofta som man vill.

Igår så tog vi det enbart lugnt och skönt. Ola hämtade mig vid stationen och körde till hemmakväll (för att säkra söndagens godisintag) innan kosan styrdes hemåt. Vi ägnade därefter kvällen åt tv-spel, film och varandra. Dock så somnade jag under filmen, som alltid. Vi tittade på konungens återkomst, så det gjorde inte så mycket att jag slumrade till, har sett den ett antal gånger innan. Grabben lät mig sussa en stund, men jag vaknade lagom till jättefighten, som vi båda var mest sugna på att se. När den väl varit så stängde vi av och bestämde oss för att det var dax att nana.

Imorse så satt jag och läste ett tag, därefter fikade vi och såg klart på filmen. Fikandet förekommer mer frekvent i mitt liv sedan jag träffade Ola och började åka till Skåne. Även mitt arbete har bidragit till denna ökning. Jag tackar och tar emot, fikastunder ska bli ett regelbundet inslag i min vardag hädanefter.

Nej, nu är det vilotajm, pistagenötter och tvprogram ska förgylla kvällen. Imorgon blir det tandläkaren och sedan jobb.

När vi ändå var inne på fika.. Jag är en obotlig sucker för bakelser, hur ska man kunna motså en skönhet som denna?

Sitter just nu hemma hos karln, ska läsa lite bok, se lite på film och sedan kommer han och kelar med mig. Jag är för tillfället oerhört nöjd. Det är skönt att inte ha ett vanligt 9-5jobb, utan gå på schema och vara ledig vardagar då och då. Imorgon blir det dock jobba, men det känns helt okej. jag har laddat på kärleksreserven!

Så, nu är jag svettig, skitig och nöjd. Har äntligen gjort lite nytta. Därför så ska jag unna mig en dusch och därefter så tar jag tåget ner till Skåne, en helkväll med Ola står på schemat. Jag ska njuta varenda sekund.

Lite somrigare, inte sant? Kanske inte jättesnyggt, orkar inte göra något storstilat just nu. Har ju inte kvar photoshop heller (det bara försvann en dag) så det är svårt att göra några balla bilder, paint är inte riktigt mitt favoritprogram. Anyway, det ser väl helt okej ut, ska ändra färg på rubrikerna och så lite senare. orkar inte riktigt sitta med det just nu. Ska kanske ut till två kompisar och sy lite. Känns lite avigt att gilla korsord, att sy, handarbete och att bara ta det lugnt under midsommar, när man bara är 20. De flesta lär tro att jag är en gammal tant, haha.

Nu har jag varit ute och köpt ett sommarkort till bussen+tåget, så äntligen blir det billigare att åka till Ola. Jag anatar att det får bli det nyttigate jag gör idag, regnet hindrar mig från mina utomhusaktiviteter. Jag ämnar dock att ändra bloggdesignen en aning, jag tycker att den känns lite för mörk, skulle vara fint med lite somrigare färger. Vi får väl se vad som händer.

Det som är bra med dåligt väder är att det kan få skulden för min lathet. Just nu så borde jag vara ute och feja med ogräs, buskage och utomhussysslor, men tyvärr, tyvärr, TYVÄRR så sätter regnet käppar i hjulet. Istället så tvingas jag att vara inne, läsa, mysa ner mig i sängen, sitta vid datorn eller pyssla med mörkerrummet. Här gråts det inga bittra tårar över vädret, vill jag lova. Jag är fullkomligt jättenöjd med regnskurarna och den svenska sommaren. För ögonblicket.

Det är en förbannelse att vara morgonpigg. Ingen av ens vänner är vakna, för alla njuter av semestern eller sommaruppehållet från pluggandet. På tv:n visas skitprogram och vädret är riktigt dåligt. Nåja, idag blir det inte bara till att sitta och lata sig. Det ska städas och fixas, sen hoppas jag på att få vara lite social.

klockan är över midnatt, vilket oblönhörligen innebär att det blivit söndag. Detta hade kunnat medföra ångest och söndagsdepp, veckan är snart över och en ny arbetsvecka tornar upp sig. Jag sträcker dock ut mig i sängen och viftar glatt på tårna. Söndag innebär halvtid i ledigheten, så det är ingen ko på isen. Först 09.30 på tisdag så ska jag klampa in innanför jobbets dörrar igen. Sen trivs jag ju med jobbet, så att få arbeta lite känns ju helt okej, då slipper jag vara så rastlös som jag blir när jag är ledig, haha.

Datorn har fått spunk, har sladden i, eftersom batteritiden på den här laptopen inte är något att skryta med. Tyvärr glappar uttaget lite och datorn tjuter för glatta livet. Min bärbara skönhet varnar nämligen när sladden åkt ut, genom att pipa. Lite charmigt, men oj så frustrerande!

Jg måste för övrigt klippa av mitt husfredsband snart, det är oerhört opraktiskt i jobbet. Jag har inte heller något större intresse av att samla festivalband på handleden, visst det kan vara lite roligt att ha ett tag, speciellt roligt är det när andra har. Haha, det är kul att se vilka festivaler andra har varit på, men själv känner jag inte riktigt att jag behöver skylta med vilka jag har varit på. Först funderade jag på att ha det kvar över sommaren, men det är verkligen osmidigt att ha när man jobbar.

Pinsamt att jag blir så engagerad i en halvtaskig talkshow från 90-talet, där människorna har sämre klädstil än Britney när hon var på botten.

Alltså, nu när jag har slappat framför tv:n en hel dag (nej, jag är inte alltid onyttig, haha) så har jag kommit fram till en sak. Jerry Springer show, det är en jäkla lustig såpa. Det visste jag redan och det är väl ingen som blir förvånad över det.  Efter att ha sett ett antal avsnitt, vid olika förkylnings./febertillfällen så har jag insett att gästerna alltid är otrogna. Det handlar endast om otrohet.  Alltså, varje gång. Ändå så ser alla ovetande gäster lika glada ut när de kilar ut på scenen och väntar på vad deras partner ska kläcka ur sig. Jag känner mig lite som ett frågetecken. Hur kan dessa människor se så oerhört glada ut när de skuttar ut på scen? Eftersom programmen alltid handlar om mörka hemligheter så bör väl gästerna fatta att de kommer att få reda på något obehagligt? Hade det varit jag, så ahde jag för det första vägrat att vara med. Jag är inte någon som söker efter "my 15 minutes of fame" riktigt. Men om jag nu, mot all förmodan och förmodligen efter att ha förlorat ett dåligt vad på fyllan (jag håller mitt ord, folks!!) , skulle varit med i ett sådant program så hade jag verkligen inte sett så glad/skitcool ut när jag trampar ut på scen. Jag hade sett skitskraj ut, väntandes det värsta.

Ja, slutsatsen och frågan:
vVarför ser alltid gästerna så glada ut när de kommer in? De måste ju fatta att deras partner ska berätta att de blivit bedragna, det är ju fanimej det enda temat som varit med på jerry Springer. Jag fattar ingenting.

Ni som känner mig vet att jag blir löjligt lycklig när LA Ink går på tv, jag sitter bänkad - även om det är en repris och jag har sett programmet innan. Så nu kommer lyckan och sköljer in över mig som en jättevåg!! Nu när jag beslutat mig för att sega vid tv:n några timmar så börjar programmet! Det finns en Gud, eller i varje fall en snubbe med bra känsla för programtablån för tv 6.

Får man stanna inne, trots att det är fint väder?
Får man baka kladdkaka, men äta upp smeten innan den kommer in i ugnen?
Får man längta efter sin pojkvän utan att vara toffel?
Får man sakna sina emigrerade vänner utan att vara fånig?
Får man vara på ett "jag-har-ingen-att-umgås-med-och-allt-är-skittråkigt"-humör utan att kallas för dramaqueen?
Får man sjunga lite trots att man har ont i halsen?
Får man lägga sina sista 50 kronor på godis?
Får man vara totalt ointresserad av dieter, bantning och nyttohysterin?
Får man vara helt onintresserad av sin kroppsform?
Får man ha nutella på mackan även under vardagar?
Får man ägna dagen åt tv-spel istället för städning?

Jag vill verkligen att svaret på alla dessa frågor ska bli; JA!!!

Nej, nu har jag ryckt upp mig. jag kan inte sitta och tjura bara för att jag har halsont och det är dåligt väder. Den senaste timmen har jag ägnat åt att röja nere i mörkerrummet, måste ner och dammsuga bort alla äckliga kryp som jag hittade där. Är inte så förtjust i insekter, nono! Jag har ägnat minst en halvtimme åt att leta efter vattenpasset, men det är puts väck. Jag är inte så förtjust i tanken på att försöka sätta upp hyllor utan dess hjälp, kommer att bli snett som tusan! Nej, det är väl bara att göra iordning en hink med varmvatten, en skrubborste och dammsugaren, det ska pustas, fejas och göras rent där nere. Sen kan det roliga börja.

Åh, jag är lite loj idag. Lite loj och lite nere. Det känns så jäkla trist att veta att jag och Ola inte kan träffas så mycket som vi vill, att det nu går en månad mellan gångerna vi ses och att vi bara hinner träffas i ca 20 h innan vi skiljs åt igen. Trodde att sommaren skulle bli bättre, att vi kunde träffas mer då.. men det blir det tydligen inte. Jag önskar att allt var annorlunda.

Åh, det är så skönt att vara ledig! Orkade inte stanna uppe igår och vänta på att Ola skulle höra av sig, jag visste ju inte när han skulle komma hem igen. Han skickade dock ett sms på natten, som jag såg imorse. Duktig grabb. Vi har pratat lite på msn nu på förmiddagen (Eller morgonen, Ola hade nyss stigit upp). Därefter så skulle han äta frukost. Jag har inte gjort något meningsfullt alls efter det, bara väntat för att se om han kommer tillbaka. Så himla härligt att inte behöva göra något alls! Bara vara småkrasslig, seg och kika runt på internet. Nu ska vi sitta ytterligare en stund och prata, utan att jag behöver fundera på när bussen tll jobbet går. Jag älskar att vara ledig!

Ja, nu har jag stigit upp, ätit och borstat mina bissingar. Lördagen är här, aka helgen! Jag är ledig i tre dagar och ska njuta löjligt mycket.

Natten har varit sisådär, jag la mig och nanade ganska tidigt eftersom jag avr slut efter jobbet och hade megaont i halsen. Vaknade första gången vid 10 i 7, då jag hade drömt om Ola och att han hade varit iväg på något LAN eller konvent. Fråga mig inte varför, han är inte riktigt den typen. Nåja, han hade i varje fall suttit och outat vårt förhållande på webben, där stod det om våra svårigheter och hur han kände (något som han inte hade pratat med mig om, jag visste inte ens om dessa svårigheter!) Så jag grät som ett barn och hjärtat löpte amok. Det var ungefär där som jag vaknade. Jag gick på toaletten och sedan tvingade jag mig själv att somna om. Innan LAN-delen av föregående dröm så handlade det om mig och någon sång som jag skulle sjunga, men som jag hade glömt melodin på. Jag fick kalla fossingar och sprang därifrån, jag älgade på rätt länge och kom till själva LAN/konvetet och träffade nog Ola där, men sprang därifrån också. kanske var därför som han ansåg att vi hade trubbel i relationen?

Jag somnade om och drömde ännu mer om min stackars grabb. I nästa dröm så var ett av barnen från jobbet med och utvecklades jättemycket! Jag var stolt och jättelycklig. Vi var vid en järnväg, av nån dum jäkla anledning. Sen gick jag själv in på nått partyställe, som liksom inte hade något tak, det var snarare en park, fast runt fanns tältväggar, som någon laburint. Nåja, där inne valsade jag omkring ett slag, träffade Ola utanför och undrade när vi skulle ses. Han skulle iväg samma dag och jag fick ett raseriutbrott av guds nåde! Jag har nog aldrig skällt så mycket, som jag gjorde i denna dröm. Jag skrek att jag hatade honom, att han aldrig hade tid med mig och gud, vet vad. Vilken aggro-brud liksom? Ola blev snopen och sur, blev upphämtad av ett par lumpar-friends i en öppen jeep och lämnade mig, fräsande, skrikande och gråtande. Jag vaknade upp, lite arg, ledsen och förvånad.

Nu är ändå dessa två drömmar ganska normala mot den jag hade natten till igår. Minnet är lite luddigt men det var något i stil med detta:
Jag var inne i ett hus, inte nödvändigtvis mitt eget. Mamma&pappa var också där. Till på köpet så hade jag en hamster och en kattunge som kilade omkring och som jag skulle få tag på, de gömde sig överallt. Under bänkar, soffor, bord. Det hade väl kunnat gå an, om det inte hade funnits en jättekrokodil i huset, som ville äta upp mig&familjen. Jag kände mig lite klipsk och blockerade dörröppningen med stolar, men mamma och pappa plockade bort dem, för de tyckte inte att de behövdes. Plötsligt så var jag ute i nån sjö med någon snubbe, båda klängde vi oss fast i någon stock, men så kom krokodilen och bet av honom fingrarna. Jag blev livrädd och önskade mig bort. Så var jag på nått ställe, en toalett om jag inte minns fel.. alltså en offentlig, till nån klubb/restaurant/teater eller vad det nu var.. och där träffade jag en gammal skolkamrat, tror jag. Nåja, sen var det massa snurr med flygplan och fan och hans moster med. Riktigt skruvat.

Nu har jag det mysigt deluxe, har krupit upp framför tv:n, kikar på scrubs och dricker tée som smakar kanel! Jag är myssjuk och väntar på att skrutt ska höra av sig. Jag är helt underbart mysynklig just nu. 

Jag tror inte så mycket på horoskop och skrock, men tycker att det är kul att läsa ändå. Ironiskt nog så var dagens horoskop precis en beskrivning av hur min vecka har varit:

" Det känns som om någon önskar att du vore annorlunda än du är. Det kan vara din inbillning och inte allsvad den här personen menar, men det gör det inte mindre verkligt för dig. Gräv djupt och se om du inte kan komma upp med ett mera stärkande sätt att betrakta situationen".

Ja, kyss mig. Känslan av att någon vill att man är någon annan har präglat den senaste tiden.

Såg att Rainman gick på tv när jag kom hem, började vid 21, så jag missade ju hälften. Det gjorde ju ingenting i och för sig, för jag har sett första halvan innan. Enormt bra film, jag blir så himla glad av den. Den underbara autistiske brodern som har sina små hyss för sig. Det är omöjligt att inte bli helt charmad av hans oberäkneliga sinne. Kanske är det för att jag blivit helt uppslukad av jobbet som gör att jag uppskattar allt som påminner mig om detta. Skådespelarinsatserna är bra generellt och speciellt är han som spelar autistisk helt suverän, det är inte helt enkelt att spela en sådan roll bra.

Nej, nu ska jag vila halsmandlarna och ndra lite över när jag får prata med min kära pojkvän, han skulle till sin släkt idag.. Men de bör väl komma hem snart?

Trist att vara sjukling på midsommar. Efter att ha satt sig i soffan och slappnat av så känner jag hur okry jag fasktiskt är. Halsmandlarna har antgit gigantiska storlekar, inget roligt alls. Jag är dunderförkyld och har ont i ryggen. Fy, fy, fy.. Men så blir det när man jobbar med kids, de snorar, snörvlar och nyser över en. Jaja, det kunde ha varit värre. Nu får jag med gott samvete kura i soffan och slippa denna kväll som annars bara är en orgie i fulla tonåringar.

Hemma från jobbet igen, har haft en underbar midsommar! Tråkigt bara att regnet började ösa ner när jag steg av bussen, fröken blev DYBLÖT! Men som tur väl var så hade jag med mig ett par extra byxor och kunde dressa om mig när jag kom till jobbet. Resten av dagen har innehållit midsommarmat och tårta. Ja, sen massa andra aktiviteter, men detär maten som gör dagen, I must say. var faktiskt jättehärligt att jobba idag, som litesmåkrasslig så uppskattade jag det mer än festande. Jag måste ju erkänna att det var lite för att jag jobbade ihop med en av de arbetskompisar som jag trivs mest med också. Bara man har rätt folk omkring sig så kan man arbeta vilken dag som helst på året.

Nu blir det jordgubbar, lite mysig film och sen ska jag nana.

Nu måste jag snart gå till bussen, det tar emot ska ni veta. Jag har ingen lust alls att jobba idag, nosen rinner och halsen ömmar.. Egentligen så vill jag bara ligga hemma och tycka synd om mig själv. Tyvärr så tjänar man inga pengar på det.

Såå, nu är den efterlängtade dagen här. Då alla pojkar klär vattenkammar sitt hår och flickorna gör kransar till sitt. Solen skiner och någon gammal man sitter och spelar dragspel. Det är midsommar! Det var dock ett antal år sedan jag var med om en midsommarafton som stämmer in på beskrivningen här innan. Idag är det arbete för min del, så det blir inte mycket till blomsterkransar. Jag hoppas dock att vädret blir bra, för då kan vi vara ute. Bussen går om en timme, så just nu slöar jag bara ut den sista tiden. Steg upp lite tidigare än vad jag egentligen behövde, så jag tog en lång dusch, åt frukost vid tv:n och funderade en bra stund över vilka kläder jag skulle ha. Egentligen så ville jag vara somrig och midsommarsnygg, men det fick bli praktiskt framför läckert.

Nej, nu ska jag sitta och se på skitprogram ett tag till. Hörs igen runt 23-tiden, haha.

Sådär, nu har jag skickat ett mail till studera.nu/VHS om att jag ännu inte fått omanmälan på de ansökningar som de felaktigt strukit mig från. Så, nu kan de jävlarna inte komma undan, haha. Ska bädda ner mig och nana lite nu tror jag. Pratade lite med Ola i telefon innan, men han skulle kommit in på msn under kvällen och vara social med mig. Dock så har han inte lyckats med detta, ack så enkla, uppdrag. Imorgon ska jag bojkotta att höra av mig till honom, kanske kväver jag honom lite? Det blir ändå svårt att hinna med att prata imorgon, för jag börjar typ jobba innan han går upp (dvs. kl 12.00)och kommer att sluta vid 22.00, vilket innebär att jag är hemma tidigast 22.30. Det kommer inte att vara en pigg liten Bunns, så det blir inget midsommarpartande för mig.

Det finns en del vardagssaker som får mig att le och känna att världen är ganska härlig ändå. Ett exempel är den underbara nya tjänsten "fråga vad du vill" som erbjuds av 118100. Till dessa skojfriska rackare kan man skicka precis vilken fråga man vill, efter ett tag så får man ett snitsigt och smart forumlerat svar. De leker med sina ord och har glimten i ögat, något så hutlöst kul har jag sällan upplevt! Att seriösa företag hittar på lite småtokiga saker och lite spex gör att jag har hopp för framtiden!

Alltså, idag kände jag mig som en sådär pinsamt nyfiken tant. Det var lite poliser som snackade med några grabbar i parken här utanför. Helt plötsligt så stod jag klistrad vid mitt fönster och försökte lista ut vad de hade gjort. Pinsamt eller hur? Jag känner att jag har åldrats och förvandlats till en skvallertant med fönstergluttsfasoner över natten.

Åh, idag har jag avrit hos Sandy en liten runda. Vi satt i soffan och pratade strunt och sedan fick jag hälsa på hennes små, nya missar. Hon har skaffat två nya ragdolls. Jag fullkomligt ÄÄÄLSKAR den rasen. Purr, kurr, purr!

Åh, nu har jag snörvlat, snorat och hostat hela dagen. Förkylningen blir bara värre och värre. Egentligen så skulle jag och Adam tagit en öl ikväll, men jag tror att jag skippar det. Måste vara frisk imorgon när jag jobbar, eller i varje fall inte sjukare än nu. Istället så blir det pistagenötter (och glass som innehåller nyss nämnda mandel) och en bra film.

Förhoppningsvis så ringer Ola mig sen, men jag vet att han är en notorisk glömmare när det kommer till sådant, så jag får kanske skicka ett sms och påminna honom. Jag vill ju klaga av mig om min prövning, så att han tycker lite synd om mig.

Okej, det här börjar bli jobbigt nu. Helt plötsligt så fungerar inte faxen.. vilket innebär att jag inte fått iväg min prövning än.. AHHHHHH!

Att vara sjuk är ganska irriterande, för man fastnar framför dåliga program, surfar på dåliga sidor och rullar tummarna. Just nu sitter jag och kikar på Jerry Springer, där jag förfasas över vilka fruktansvärda människor det finns. Dessa galna män och kvinnor som slåss med varandra om varandra, som alla har tacky klädsmak och dåliga sminkningar- 90-talet då det var som bäst (värst?).

Nu har jag varit duktig, sprang nyss över till Komvux och hämtade mitt prövningsresultat i deras reception, vilken öppnade för 14 minuter sedan, så jag hängde verkligen på låset, haha. Jag är så väldigt ambitiös. Nåja, snarft ska jag faxa över den till antagningen, men först måste jag hitta en telefonsladd till faxen, vilken förmodligen innebär att jag måste gå och köpa en. Jag bävar lite för detta uppdrag, eftersom jag är förkyld och tjurig, sliten och skabbig. Ska jag ner och handla så måste jag klä mig en aning snyggare än min nuvarade outfit. Komvux ligger ca 50 meter bort, så jag orkade inte bry mig på vägen dit. Men ner på stan, snörvla, snora och lalla runt i mjukisbyxor är lite väl mycket. Nog för att jag brukar ha mjukisbyxor på stan, jag måste alltid cykla genom city till träningarna.. men det finns en gräns för hur ofräsch jag vill visa mig.

Just nu sitter jag och väntar på att Ola ska vakna. Jag vill att han ska ringa, för det är alltid så uppiggande att få prata lite med honom. Eller ja, nu vill jag mest veta hur han känner sig och se om han behöver prata.Förhoppningsvis så mår han helt okej, för då kanske vi kan ha lite vardagligt pratande också. Jag måste hela tiden arbeta mot impulsen att ringa och väcka honom, jag vet att han inte riktigt uppskattar att jag är en smula mer morgonpigg än honom. Förrförra helgen så lät jag honom få lite sovmorgon, jag klev upp utan att väcka honom och traskade omkring i en timme, innan jag la mig hos honom igen och råkade väcka honom. Alla andra helger så har jag tvingat upp karln vid 9-tiden, för att vi ska hinna med någon timmes ytterligare kvalitetstid. Det kliar i fingrarna att väcka honom, men jag ska vara snäll... jag ska vara snäll...

TACK STUDERA!!! Det går att faxa över min prövning till dem, så nu kan jag andas ut. HIGH FIVE!

Åh, jag är så jävla trött på alla dessa långsamma kärringar, som ska förstöra mitt liv. Förra tisdagen gjorde jag min prövning och resultatet skickades in till en av damerna på min gamla skola. Hon har nu suttit och tryckt på det här pappret i en vecka. FÖrst igå skickade hon det till komvux (vafan ska de ha mitt papper för? Antagning ska ju ha det, jävla pucko!!) och hon trodde att det skulle vara framme idag (varför har hon inte skickat det innan, undrar man). Jag har ringt henne i ett par dagar, men först idag svarade hon. Det värsta i historien är att all komplettering ska vara inne idag.. vilket är omöjligt, för jag får pappret att skicka iväg till dem, tidigast idag. Jag blir helt slut. Ett halvår av mitt liv kommer nu att slösas bort för att dessa klåfingriga jävla skolkärringar inte kan sköta sitt jobb.

En stor puss på Rädda barnens nya slogan: Vi gör pojkar av män!
Heja stoppandet av barnsoldater! Låt världen vara liten, innan den blir stor. Jag är hundra procent för deras nya kampanj, här ska skramlande mynt stoppas i deras tiggande bösor, överblivna 50-lappar ska in på deras bankgiro och jag ska predika deras budskap för alla jag möter. Nåja, det första bör jag lyckas med i varje fall.

Nä, det där gick ju inget vidare. Jag var engagerad för 20 personer och vrålade på i varenda läge, bakslag och klanteri. Mycket osmidigt gjort, eftersom jag hade halsont innan och u efteråt så har jag knappt någon hals kvar. Fast vissa saker får man ju vara beredd på, jag vrålar gärna sönder min hals då&då, bara jag har lite roligt.

Jag tröstade mig själv med att testa min nya klänning, som är sådär lagom 80-tals chic och härligt knallblå. Jag är inte van vid färg,så det ska bli kul att prova att gå omkring i den under någon solig dag i sommar. Till min stora lycka så insåg jag att den matchar mina ursnygga skor som jag fick då jag fyllde år. De är svarta med ett blått kryss framme vid tån, skitsnygga till "den lilla svarta" och ofantligt läckra till min nya skönhet. Det är nästan exakt samma blå färg, så det ser enormt genomtänkt och snyggt ut. Ja, jag är lite ytlig...

Nej, nu är det lite gulligull med pojkvännen innan jag sover. Digitalt bara, tyvärr. Alltså gullandet...

JAJAJAJAJAJA, kvitterna nu för tusan! Jag sitter ju här i bästa manlig-fottbollssupporter-anda och hejar på Sverige. Jag hade verkligen passat att vara karl!

Åh, jag är så förbannad på allt!!! Mest på studera.nu för att de är värdelösa och på damen som skulle skicka in resultatet på min prövning, för hon är likadan. Varken min omanmälan till vissa av programmen (som studera strök, trots att jag kryssat i att komplettering skulle skickas in, nuts) eller resultatet av min prövning har kommit in till studera, så nu faller framtidsdrömmarna ner till små, små, små bitar. Imorgon ska jag ringa och skälla på ladyn som skulle skickat in mitt prövningsresultat. Jag har ringt i ett par dagar, utan att komma fram. Imorgon ska hon hävlar få höra!!!

Åh, jag är ledsen, frustrerad och arg.

Det bästa med att vara sjuk är att man får vara precis hur lat man vill. Därför så ska jag dra en filt över skallen och nana en liten stund. Sen blir det fotboll, snacks och varma drycker.

Onsdag idag, vilket betyder jobb, jobb, jobb. Har redan avklarat arbetandet, så nu tänker jag banne mig slappa hela eftermiddagen. Min hals har sparkat bakut och svider så att jag blir galen. Hade på känn att jag skulle få lite halsont, men nu har min högra halsmandel fått spelet och svullnat upp, ömmar och kittlas. Jag hatar halsinfektioner. Nåja, jag får friskna till lite tills fredag, då är det långdag på jobbet, 10 timmars arbetsdag. Fast det kommer att klirra fint i kassan sen, för det blir ju massor av OB på det, eftersom det är storhelg.

Snart ska jag ringa Ola och böla över min förkylning och halsåkomma. Därefter så ska jag purra, gulla och mysprata en stund.

Har ni någon gång tänkt på att saker eskalerar? Speciellt känslor och sinnesstämning. När något dåligt händer så öser det plötsligt ner olycka, hemskheter och sorg. Dåliga saker blir värre och ytterligare hemskheter inträffar. Allt blir en spiral neråt, som blir snävare och snävare. Så plötsligt, så dyker något upp. Något som är lite ljusare och skiner upp ens nattsvarta tillvaro. I nästa sekund så tänds ytterligare en lyckoglimt och tillsist så tycks hela livet glittra och skina.

Precis så är det för mig nu. När jag trodde att jag skulle så skallen i botten så kom det ett par armar och fångade upp mig. Därefter kom en kram, ett par varma ord. En expojkvän som bjuder på glass och lockar fram skratt, en kompis som nickar förstående, ett samtal från ens kärlek, en familjestund och så märker man.. att tåget satt igång, livet står inte stilla längre utan rör sig framåt. Det finns alltid lite hopp, bara någon hjälper än att få syn på det.

Just nu känns det lite bättre. Jag har underbara vänner, som stöttar, pratar och tröstar. Har fått prata med Ola, vilket lättade mitt hjärta en aning också. Det känns skönt att få böla hjärtat ur bröstet ibland, men samtidigt så är tvivel och smärta läskigt, hemskt och lite för stort.

Men det är smärtan som får oss att känna att vi lever, ibland lever några av oss lite för mycket bara.

Moulin Rouge höjer min stämning en aning också.

Hur orkar man trösta någon, när man vet att den man tröstar önskar att man vore någon annan?

Det här är en vädligt konstig vecka, som börjat fruktansvärt, som jag inte riktigt greppat än. Jag är rädd för att den kommer att fortsätta likadant. Att det förflutna ska hinna ikapp oss och hans förflutna ska locka honom, mer än vad jag klarar av. Fast det är egoistiskt att tänka på det nu, att oroa mig för sådant, när jag bara borde stötta och finnas.

Just nu ser jag på skitfilmer och funderar på hur jag ska kunna få hjärnan att sluta surra runt allt knasigt.

Har ni känt någon gång, när ni försökt trösta en människa, att det inte finns något att säga? Att man bara står där och är dum, fast att man vill säga massor. Så känns det nu. Det känns helt värdelöst, idga är jag värdelös på att trösta. Fr det finns liksom ingenting att säga. Hur gör man då?

Idag är jag ett litet knytt (eller heter det knytte i obestämd form enligt mumin-Tove?),  som behöver tröst. Jag är ledsen, vöer allt och ingenting. Det finns mycket att vara ledsen över, men de tär allt annat som bara finns som tynger mig. Att det är mycket, lite, överallt. Känslor far som pingpongbollar i huvudet, ibland behöver man krypa ihop och vara liten och svag för att kunna resa sig och vara stor och stark.

Idag är jag ledig, men på något vis så hade jag hellre arbetat. Idag kommer huvudet att vara fullt med tankar, tvivel, otillräcklighet och saknad. Det är nu som allt kommer att avgöras, det är nu som man måste stå pall och som allt måste tömmas ur kroppen. Att bli ett bra stöd, det är det viktigaste nu. Därefter får allt annat tas omhand. Att bara stuva undan andra problem gör ont, men det är ett måste.

Nej, för att försöka rasta hjärnan lite (så att den slipper älta allt tusen gånger) så ska jag åka och hälsa på mormor. Man måste ju faktiskt ta tillvara på saker och människor här i livet.

Okej, jag har känt mig som övertöntarnas kung (drottning?) ett tag, emn har funnit min överman, mannen som samlar pennor. I "Norges herligste" så visade de precis en sådan härligt töntig och tillfreds karl som samlat på sig 13000 pennor med loggor. Det är ett ganska charmigt och ofarligt intresse, men hej så töntigt! Underbart! Jag erkänner mig slagen, ja jag böjer ödmjukt på huvudet och hejjar fram honom. Att vara så gullig, snäll och töntcharmig som denna norrman är i princip förbjudet. Jag blir helt såld, jag bara avgudar dessa trend-ointresserade, egensinniga samlarfanatiker! Norges höjdare är mycket roligare än de som Filip&Fredrik nosade upp i Sverige. Jag måste börja följa det här programmet, jag är ju helt fascinerad av att det finns människor som dessa. Vad underbart!

Den blonde programledaren påminner lite om någon barndomsidol, jag måste bums bli lite smygkär i honom.

Okej, eftersom jag redan erkänt mig som megatönt så kan jag fortsätta i samma anda. Som liten läste jag Narnia en hel del, lånade de flesta i serien på biblioteket (eftersom jag var ännu töntigare som liten och älskade att låna böcker) och föll för den ganska hårt. Idag tycker jag kanske inte att den är lika bra, men det är nostalgi ändå. Nu vill kanske någon smartass-snubbe påpeka att Narnia är fantasy, men jag tycker nog mest att det klassas som ungdomssagor. Inte för att jag vet skillnaden, för jag är ju ingen nörd (som sagt). Anyway, det jag skulle meddela, lite lyckligt, är att andra filmen i Narnia-serien ska ha premiär i sommar. Som obotlig nostalgiker och med min erkänt dåliga smak så måste jag ju se den. Det kommer att bli sjukt trevligt, man måste ju spana in lite filmer som man vill se. Risken finns ju faktiskt att hela sommaren regnar bort, så lite biobesök kommer nog väl till pass. Att biografen ligger ca 100 meter från min dörr spär bara på filmsuget.

Nej, nu känns det lite bättre, för nu kretsar tankarna kring oviktigheter. Koncentrerar man sog bara på det stora, viktiga så kommer tankarna att äta upp en.

Jag tror att jag dör av skratt, vad är det här för tokigheter? Jag anser verkligen att det är sjukligt roligt, speciellt det faktum att karl kallar sig för "Askefis", hur kul som helst. Att programledarna är sötare än socker och går in för allt med 100% gör att jag sitter och ler, trots att de verkligen gör narr av något som jag sysslar med. Trösten är väl att det inte alls är så fånigt eller löjligt som snubben i showen fick det att framstå som, han råkade visst vara en ärketönt också, så man får väl se mellan fingrarna på grund av det. Hur som helst, jag har självdistans och tycker att sådant är hutlöst underhållande, fattar verkligen varför folk tycker att lajvare är obotliga mesar. Nu kommer än fler att tro att alla som lajvar är galna i fantasy och vill slåss med gummivapen. Jag har aldrig gjort något av det, haha. ag klär mig hyffsat normalt, är inte alternativ, tillhör inte kategorin nörd och har ett stabilt psyke. Snopet, inte sant? Det enda ovanliga med mig är väl att jag är intresserad av historia, ett ganska dammigt och töntigt intresse, men oj så skoj. Att kunna onödig fakta och skjuta in små anekdoter i olika sammanhang är bland det bästa jag vet. Ärketönten nr. 1

Ett jätte amerikanskt program & en deckare senare så är jag fortfarande uppskruvad och hypad. Stress, press, knutar i magen, oro och rädsla håller på att spränga kroppen. Jag försöker fortfarande att förtränga alla dessa negativa känslor, annars så kommer jag aldrig att kunna sova. Därför kikar jag lite halvslött på norges motsvarighet till 11 höjdare. Bara att de pratar norska och har charmiga kalufser gör att jag måste avguda denna småskruvade och lättsamma kvällsunderhållning. Alla dessa orginal som finns, får mig att le och trivas i världen. Det är underbart att det finns människor som får vara precis så egensinniga som de vill, ja så länge som de är harmlösa i varje fall.

Visst är det skönt att titta påp ett ytligt, skränig och glammigt tv-program ibland. I tillfällen då man inte vill fundera, så är det fantastiskt att kunna slå på en tv-show som bara maler på, utan att man behöver nyttja hjärnkapaciteten, utan bara vaggas in i en tuggummigeggig sockervaddssmetig story.

Nu har jag kommit hem från jobbet, snackstunden med Millan och en runda inne på Konsum. Ska lägga mig raklång i soffan, prppa munnen full av godis, slö se på tv och försöka få tankarna att snurra kring något annat än alla jobbigheter. Livet är så himla skört, det är riktigt läskigt och gör så förbannat ont att tänka på. Därför behöver jag sålla undan allt ur huvudet ett tag, trots att jag är konstant orolig.

Nej, fy fy. Jag ska försöka tänka positiva tankar. Gick bra på jobbet idag, glömde givetvis att tiderna för skoltaxin som kommer och hämtar har ändrats nu när det blivit sommarlov. Det är lätt hänt första dagen, så på onsdag ska jag vara alert och kolla schemat på datorn det första jag gör.

Tv och filt, det är precis vad som behövs just nu.

Oj, mycket skrivet igår.. Men det var en ganska intensiv dag, på många sätt. Humöret åkte hiss, ena stunden var det bra och i andra så dalade allt. Det var en väldigt händelserik dag, trots att jag mest spenderade den i soffan. Andrasliv har stort inflytande på ens egen vardag.

Nu ska jag snart till jobbet, ska packa lite först. Är beredd på att åka ner till Ola så fort han vill att jag ska komma dit ner. Lika bra att ha väskan stående, så att det går snabbt och smidigt.

Jag ska börja att hålla mitt humör i styr. Jag har snabbt kvicknat till från mitt downie-beteende. Jag har ruskat upp mig från mina knasande känslor och skärpt till mig. I tider som dessa, när jag bör vara en stöttepelare, så kan jag integå omkring och vara överkänslig. Just nu så ska jag erbjuda mitt stöd, det kommer en tid för mina utspel, men den tiden är inte nu.

Jag böjer ödmjukt på mitt huvud och erkänner att mina problem är en viskning i jämförelse. Jag önskar bara att jag var ett bättre stöd och en bättre tröst.

Trots att hjärtat värker och att jag är i kaos, så måste jag sova. Jag ska bita ihop och gå in helhjärtat i mitt arbete, mest för att slippa allt annat. Jag ska lägga mig och krama om mitt täcke, så hårt så att allt ont i mig förs över till dess material, somna och vakna lite helare. För jag är ganska stark trots allt.

Alltså, ibland vet televisionen vad jag behöver. Mona-Lisas leende visas på kanal 3, en riktigt girlpower-rulle. Grabbar behövs inte-skaffa karriär. Just det mantrat är jag i behov av just ikväll, att känna att jag har kraft, att jag kan. Jag är lite utmattad, luften har gått ur mig. Inget pratande med Ola idag. Jag får se när jag orkar ha ett samtal med honom, jag är lite allergisk mot umgänge just nu. När jag blir ordentligt nedstämd så måste jag vara ifred.

Vissa dagar är bara sådär, hopplöst fulla av saker som sätter en ur spel. Jag tror att detta är en sådan dag. Jag är lite ur balans just nu. För i ärlighetens namn så skulle jag vilja ta mig tillbaka drygt 1 år tillbaka i tiden. Några månader innan studenten, då allt var så underbart! När livet utspelade sig i en källare, där vänner kom och samlades, där jag spenderade nästan all min lediga tid och där två av mina närmaste bodde. Där vi hade vårt egna lilla brudkollektiv, med vin, sång och skitsnack. Där killar aldrig fungerade som vi ville, där vi var bittra, på ett skönt sätt. Ja, jag skulle kunnat ge vad som helst för att få vara singelbitter, tjejfnittrig och vinlycklig i källaren tillsammans med dessa människor igen. Jag saknar verkligen den här tiden, hur enkelt och komplicerat allt var. Hur skönt det kändes att ha människor att lita på i vått & torrt.

Jag saknar er, så oerhört mycket. Jag  längtar, längtar efter att  börja räkna ner dagarna till er hemkomst. Därefter så får vi se till att pussla samman våra liv med varandras igen. Hur, var och när. Vad spelar det för roll, så länge vi får uppleva ungdomens glada dagar tillsammans, lite till.

Man tar alltid med sig något från varje relation, antingen något bra eller något mindre bra. Själv har jag tagit med mig ett mindre smickrande beteende. Att ha varit tillsammans med en självdestruktiv och deperimerad partner sätter onekligen sina spår. Eftersom man dagligen går omkring ångest och evig olycka så blir man lite avtrubbad. Att trösta något man inte kan se eller ta på gör det svårt för mig att hantera det som är mer konkret. Själslig olycka kan jag lappa, laga, trösta och vårda, men en livskris står jag som förstelnad inför. Jag vet inte vad man säger till någon som råkar ut för något hemskt. Nåja, det var väl kanske inte det som var min poäng i den här historien.

I ett förhållande med någon som är oerhört labil i sina känslor (och oftast oerhört nedstämd) så måste man själv vara väldigt stabil. Jag lärde mig att alltid vara glad, framåt och positiv. Det är bättre satt gå från positiv till förstående och tröstande, än från sur till detsamma. Negativa känslor stuvades undan, även om ilskan ibland kunde läcka ur. Det blev korta utbrott, vilket gav mig dåligt samvete. Jag lärde mig att tackla min egen sorg, när det gjorde ont i mig. Att ha varit tilllsammans med en destruktiv människa lärde mig att dölja när jag är ledsen. Jag har blivit mästare på att trycka undan mina tårar, min sorg och min förtvivlan och ta ut den i min ensamhet. Oftast är jag ensam när jag är ledsen. Det gick inte att dela sorg med någon som konstant levde i förtvivlan, eftersom man var tvungen att förmedla hopp. Jag har efter detta inte kunnat lära om mitt beteende. Fortfarande så döljer jag att jag är ledsen. Jag kan lägga på en mask, en röst ett leende och inom mig så storgråter jag.

Ibland så inser man inte hur saker har påverkat ens person förren långt efteråt. Att det kan vara farligt att vara en hjälpsam peson, för man blir påverkad, omgjord och anpassningsbar. Jag har lärt mig att inte lägga ner hela min själ i någon som har en trasig dito, inte lika mycket som jag gjort tidigare. Själv så får jag försöka lappa ihop mitt invanda beteende, kanske lär jag mig att visa hur jag känner istället för att ta hänsyn till min partners.

Det jobbigaste med att ha frossat i något sött (kladdkakssmet.) är att jag blir så himla sugen på något salt sedan, jag måste på något sätt väga upp allt det där söta som min kropp fått ta emot. Jag är lite sugen på att poppa popcorn till Navy. Man måste ju njuta lite av livet, eller hur?

LA-ink, finns det något bättre att titta på när man inte orkar med något djupt och krävande? Jag gillar att se vilka sorters männsikor som kommer in till deras studio, vad de vill ha för mönster, varför de gör sina och personalens små dispyter tänk och tid. Det är lite cheezy ibland, lite Amerikansk men ändå så härligt enkelt när man bara vill slöa. Jag är ganska imponerade över hur oerhört skickliga tatuerarna är, de är verkligen duktiga konstnärer. Lite häftigt att se en skapelse ta form. Sen är jag ju väldigt sugen på att själv skaffa en tatuering, så det gör att jag blir än mer intresserad av programmet. Eftersom jag har så mycket kontrollbehov så behöver jag se hur allt går till, gärna flera gånger om.

Nej, nu har jag bara pratat på utan att fundera, bäst att sluta.

Alltså, Lund.. Det är en komplex stad tycker jag. Riktigt charmig och härlig, men ändå komplex. Exempelvis det här med att hitta lägenhet där, det är ju ett helt äventyr. jag har suttit och klickat runt på internet och kommit fram till att det är skitsvårt att få en egen lägenhet om man inte är inskriven på universitetet, eftersom det är först då som man får stå i AFs bostadskö. Vilket blir lite krångligt, eftersom man förmodligen måste stå i den kön ett bra tag innan man får lägenhet ändå. Vad tusan ska man göra under tiden?

Ingen som har någon briljant lösning på lager? Eller en lägenhet som ni vill bli av med, kanske?

Just nu är jag både trött och pigg på samma gång. Vädret och gårdagen gör mig lat som katten, jag sitter och flyter ut i soffan likt en valross. Samtidigt så är jag lite pigg och kelig. Jag vill umgås och vara social i timtal, vara nära och intensiv. Jag har ett så enormt behov av att vara kring människor, så det är tur att jag har vänner som står ut med att umgås med mig ofta.

Just nu är jag sugen på något, tyvärr så vet jag inte vad det är. En del av mig tror att det är kladdkakssmet, fast en annan del hävdar bestämt att det är lakrits. Jag ska klura lite på denna svårknäckta nöt. Därefter så ska jag verkligen göra något åt det!

Är det inte helt underbart med dagar som den här? Då det är regnmulet, trist, grått och slött. Jag blir helt lycklig bara jag tänker på det! Nej, jag är inte sarkastisk. Idag är jag trött och geggig i skallen, efter att ha varit uppe i ett antal timmar för mycket. En sådan dag så älskar jag att bara göra ingenting och kura i massor av varma kläder, helst med ett smattrande regn mot fönstret. Det är sommar, men jag ahr inte ork att göra något idag. Detta ursäktas av vädret, jag bara myser och pyser av detta faktum. Snart börjar en bra film och då ska jag äta sötsaker och bara bubbla över av dåligt-väder-njutning.

Åh, idag är en sådan dag som är fylld av längtan. just nu så skulle jag ha kunnat göra i princip vad som helst för att få ha Ola här. Han och jag firade ett halvår igår, vi kunde tyvärr inte fira det tillsammans. Han är uppe i umeå nu oh jag befann mig på Hultsfred. Vi får se till att ha det lite mysigt när vi ses nästa gång, jag och hjärtat. Tyvärr så vet vi ju inte när det kommer att bli, mycket med lumpen och det jordiska. Men vi kämpar på, vissa saker måste man gå igenom tillsammans och stödja varandra i. Trots att det är mycekt som är tungt nu, så kommer det att stärka oss sedan. Det är tur att vi har en väldigt stabil relation och att det inte finns några direkta problem i vårt förhållande, det gör det enklare att tackla alla tråkigheter i övriga livet.

Nåja, just nu så hade jag önskat att Ola var här, så att vi kunde krypa upp i soffan ihop och kika på någon msyig film.

Hur kommer det isg att mina dagar blir långa som evigheter? Igår var det en sådan dag. Den avslutdes nämligen 05.15 imorse, då jag äntligen kom hem och kunde slockna i sängen. Fast det var en underbart rolig dag, trots att Linkin Park ställde in sin spelning så var festivaldagen en fullträff. Jag såg en del band som jag inte lyssnat på innan, några som jag hört lite av och träffade människor jag känner. Att vara där över dagen räckte, i varje fall för det här året. Jag skulle kunna tänka mig att stanna hela festivalen något annat år, men just denna sommaren är redan sprängfylld med aktiviteter.

Jag blir lite hänförd av människor på festival. Uner några dagar blir det helt okej att vara odrägligt full, skabbig, skitig, översminkad, överaktiv och komma på mer eller mindre pinsamma ideér. Folk anser det charmigt om någon kommer fram och ber en att klottra sitt namn på hans kropp. Eller om någon går klädd i helcrazy kläder och lyssnar på lika crazy musik, gärna i något tema ex. turtles, superman ect. Det ska vara så galet som möjligt, för alla andra på festivalen uppskattar dessa galenheter. Även jag! Jag tror att festivaltiden blir lite avslappnat, lössläppt och galet, som en motpol till det seriösa livet man lever annars. Under dessa musikspäckade dagar kan man leva ut alla sina tokigheter för att sedan återvända hem och vara vanlig, lugn och samlad. Det är ändå något som jag gillar med festivalandet, det är så fullt av sjuka saker, galna upptåg och ovanliga syner så att man känner att livet har fått spänning nog för flera dagar framåt.

Nej, hu vad det regnar. Jag är glad för att vädret var vackert igår och för att jag få sitta inne under en filt och kura idag.

Min kära mamma blev eld och lågor när hon fick veta att jag ska till Hultsfred. Hon började genast att köpa äpplen, tjata om matställen och försäkra sig om att jag har med mig servetter (om pappret i bajamajorna skulle tryta). Härligt att min mamma har mer festivalkoll än vad jag har. Hon gav också en kort sammanfattning om vilka band som spelar och har spelat i år, samt vilka scener som finns. Ganska charmigt ändå, tycker jag.

Nej, jag börjar undra så smått när Jenny ska dyka upp. Kanske borde jag ringa henne? Eller? Jag har sådant kontrollbehov.

Jisses, tänka sig att jag ska till Hultsfred idag. Lite spontant sådär, det gillar jag. Har aldrig varit där innan, så det ska verkligen bli spännande att åka dit och göra en snabbvisit, så vet jag till senare år om jag gillar det eller ej. Jag är inte så van festivalmänniska, men i rätt sällskap så kan det vara underbart roligt.

Nej, nu ska jag äta lite, sedan kommer Jenny och hämtar mig.

Så var fredagen slut. Lite underligt, eftersom jag har tänkt att det har varit lördag under hela dagen. Så nu är jag äntligen i fas med mitt tänkande, eftersom klockan är över midnatt.

Det blev inget grillande för min del, jag stannade istället på vår eldträff i ett par timmar längre än jag hade tänkt. Däremot så har breven postats och jag har ringt Ola. De två viktigaste sakerna kan alltså bockas av på min "to-do-list". Var lite spännande eldträff faktiskt, vi gjorde inte många knop men vi kom ändå fram till mycket. Fyra av oss lyckades enas om att åka till Hultsfred över dagen imorgon. Jag ska nog åka med en annan kompis dit, men jag ska träffa de andra på plats. Vilket kommer att bli hur roligt som helst. Vi blir massor av tjejer och en grabb, som ska hålla ordning på oss fjolliga festivalchicks. Vi har dock beslutat oss för att ha en nykter festival, att kräla omkring i gegga och vara snorfull lockar inte den här damen. Jag vill faktiskt minnas banden jag ser.

Nej, nu ska man kanske sova lite innan äventyret imorgon?

Okej, jag ahr inte duschat än, jag har inte ringt Millan och jag har inte postat mina brev. Jag är helt enkelt långsam och lat idag. Detär hög tid att ta mig i kragen, jag ska bums gå efter telefonen och slå en signal till Millan.

Så, nu har jag skrivit ett brev till studera, som jag ska skicka iväg om en liten stund. Jag har skrivit att jag begär omprövning i anmälan för de kurser där min anmälan har avvisats. Jag hoppas att de fixar till det så fort som möjligt, det är tråkigt när det blir strul me saker och ting. Speciellt saker som har med min framtid att göra.

Om bara ett par minuter så ska jag ta ett bad eller en dusch, jag behöver fräscha upp mig lite. Därefter så ska jag ringa Millan och se om hon är inne i stan och vill träffa mig en stund. Jag tänkte passa på att posta mina brev då. Vid 5-tiden så ska vi träffa eldföreningen och träna akrobatik och andra icke-eldaktiviteter, eftersom det råder eldningsförbud nu. Runt 18 så kommer Helena hit och då tänkte vi grilla lite. Låter inte det som en toppen dag ändå? Böcker och biblioteket får vänta.

Vad är det här? Jag blir så irriterad. Jag är struken från ansökning till biomedicinsk analytiker på Malmö högskola, för att jag "inte är behörig", vilket är bullshit. Studera har glömt att ta hänsyn till att jag läser basår och strök mig från ansökningen till Biomed. eftersom jag inte hade avslutat min Kemi B-kurs då ansökan skickades in. Trots att jag har kryssat i att komplettering kommer att skickas in senast 19 juni. Åh, jag blir så förbannad.

Innan jag springer ner och slevar i mig massor av mat så måsta jag bara förkunna en sak. Kikade in på studera.nu och såg om mitt resultat från prövningen hade kommit in än, det hade den tyvärr inte. Men jag ska kika in där senare under dagen och se om den uppdaterats. Däremot så har alla kurser från basåret registrerats, så nu kan jag andas ut lite i varje fall. Allt är klart och fixat, om bara skolan skickar in mitt sista betyg till studera.

Jag håller alla mina tummar

Hehe, jag har inte ens rört mig från sängen än. IStället så har jag tittat på bilder från igår och förrgår. Jag måste ta mig i kragen och släpa mig upp nu, klockar är ju jättemycket! Blir inte mycket till frukost vid den här tiden, snarare brunch...

Well, well. Skönt att bara vila. Funderar på att gå till bibblan och låna en bra bok, isolera mig och läsa ut den under helgen. Är ledig fram tills månag, så jag vill ta till vara på varenda sekund som jag kan slappa på.

God morgon! Nu är jag utövd. Ja, nästan i varje fall. Jag får aldrig vakna av egen maskin längre, känner jag. Imorse så ringde förra studierektorn och undrade om jag hade fått ett brev och om jag hade hunnit fylla i utvärderingen som låg i brevet. Svaret var ja&nej, men utvärderingen ska fixas i helgen. Duktig Anni.

Studenten igår var jättehärlig, precis som Moppas student var i förrgår. Det bästa av allt är att de var härliga på två olika vis. Jag fick helt enkelt det bästa av två världar. Mer updates om det senare. Snart måste jag ju ta tag i det värsta med morgonon... frukosten. Wish me luck!

Nu är jag tillbaka efter systers pojkväns brors student (hängde ni med där?) Var verkligen en riktig höjadare, började med megafirande i ett magasin. 3 studenter och närmare 90 gäster, därtill får ni lägga till mängder med mat och smarrig tårta. Det kunde ju inte bli annat än succé!

Därefter drog vi in till stan och nattklubben dit alla studenter gick, så jag blev 80 pix fattigare men däremot en puss i pannan rikare. Söta studentgossar.

Hörs senare!

God morgon! Har precis vaknat och har som vanligt ont i magen av stress. Lyckades hetsa upp mig över jobbet inatt, tror jag bestämt. Samt allt annat som måste hinnas med, fast som egentligen inte är så viktigt. Hallå, Anni! Du har sommarlov, skärp dig. Eller, det heter ju inte sommarlov längre. Jag har ett uppehåll på obestämd tid, snarare.

Idag ska jag på ytterligare en student, så jag måste snart börja göra mig iordning. Klockan 14 är det utspring för alla de som jag ska fira. Klockan är snart 11 och jag siktar på att börja fixa mig halv 12, så att jag slipper stressa. Perfect, hu?

Jag ska givetvis berätta mer om Moppas student, men just nu är jag för trött för att kunna koncentrera mig på att återskapa föregående dag.

Just det, innan jag glömmer det. Innan jag började tjura om min lön (vilket jag har kommit över nu, så hör gärna av er angående trevliga sommarplaner.) igår så lovade jag att berätta hur det gick på prövningen.

Jag kan meddela att jag nu är ett MVG rikare och ett steg närmare in framtidsdröm. Min darling till teaterlärare fick mig att lova att jag ska börja sjunga, så antingen ska jag gå hos en sångpedagog eller gå med i någon grupp till hösten. Hon var väldigt sträng på den punkten, så jag nickar och lyder. Att få beröm för sångrösten är inget man tackar nej till, speciellt inte jag som nynnar så fort jag hinner.

Borsta bissingar och sova står på schemat. Natti

Nu är jag tillbaka efter att ha firat Moppas student. Kom hem tidigare än från majas student, men det är jag tacksam över. Det räcker att vara vaken i 1½ dygn en gång varje år. Haha. Moppas firande var urmysigtoch jätteroligt, jag hoppas verkligen att han blev nöjd, alla vi kompisar som gästade kalaset var det i varje fall.

Nej, får berätta mer när stressmagvärken har lagt sig. Jag vill sova nu, ingen vet när man får göra det igen. ;)

Så, nu är jag tillbaka. Frukostfixandet tog längre ti än vanligt, eftersom jag bytte om mitt i alltihop. Pyjamasbyxorna var lite väl tunna och svala idag, så jag tog på mig de urfula fodrade underställsbyxorna i rosa och rött, som jag köpte i Peking. Ola hatar dem, han tycker att jag blir direkt avtändande när jag har dem på mig. Jag måste med andra ord passa på att bära dessa underverk till sköna panties när han inte är här.

Min frukost bestod av ett stekt bröd (onyttigt och gott) och en tallrik havregrynsgröt (för att väga upp med lite nyttigt). Så nu är jag fit for fight igen, vilket betyder att en redogörelse för förra veckans äventyr kommer!

Balen
För exakt en vecka sedan så hade Moppas skola bal, jag fick följa med som hans baldejt. inte illa pinkat, va? Vid halv 6 tiden fotades vi ute i det strålande solskenet. Vi tog oss till stadshotellet och väntade på att få göra entré. Hälsade på folk som var och tittade och poserade inför mängder av kameror. Tillsist kom vi äntligen in och skred upp på balkongen, för att visa oss en sista gång. Efter lite mingel, välkomstdrinkande och fotografernade (igen..) så var det hög tid att sätta sig vid bords. Efter ett tal så kunde vi hugga in. Alla köttisar fick toast skagen till förrätt och jag kunde glatt snaska i mig en spännande sallad. Vi satt och pratade, skojade och skålade vid bordet och inväntade huvudrätten. Tillsist dök denna underbara skapelse upp. Då de andra serverades kyckling så fick jag någon varm annanas med svamp&grönskasfyllning. Spännande och uuuurgott. Innan desserten så såg vi till att röra på oss ett tag igen. Så som många gånger förr så hamnade vi på balkongen. Efter ett tag kom då desserten! Vaniljpairfait med bärsås, slå det om ni kan. jag kan knappt stava till det, så fint tycker jag att det var! Sevitörerna gjorde en strålande entré med sprakade tomteblossliknande thinigis på brickorna, väldigt festligt.

Efter all mat så skulle det dansas och partajas. Det bjöds på cider och jag fick ytterligare en kavaljer; Nermin. Tillsammans med honom och Moppa så dansade jag bort den sista tiden under kvällen. Framåt småtimamrna begav vi oss hemåt, oerhrt nöjda med kvällen. Än en gång så fick man känna sig som Askungen på bal. Jags ka börja tjata på Ola så att de ordnar sergeantsbal.

Majas student
Okej, här kommer en uppdatering av ett galet dygn. Efter många om och men så beslutade jag mig för att ta mig ner till Skåne och gå på Majas studentskiva. Jag hade kollat tågen hem och förvissat mig om att jag kunde ta mig tillbaka till Småland om det visade sig att inga sängplats erbjöds. Detta var dock ett bekymmer som jag senare insåg att jag inte hade behövt bekymra mig om. Nåväl, jag tog tåget ner till Tyringe, där själva skivan skulle hållas. Elise hade lovat att komma och möta mig 10 minuter senare, så jag stod fint och väntade på hennes ankomst. Dock så har jag insett att små samhällen och jag bara betyder problem. Det första som sker är att en bil svänger upp jämte mig, en kille spanar in mig uppifrån och ner, därefter kör han iväg. Inget märkvärdigt egentligen, jag höje inte på ögonbrynen men tyckte att det kändes lite typiskt. Därefter kommer det en gammal, tandlös gubbe med stirrande små ögon och går runt mig. Jag känner att det är lite obehagligt, men gissade på att han avr lite senil. Efter att ha blivit utstirrad av honom ett tag så kommer han fram och vill ta kort på mig, jag skruvar lite olustigt på mig och gubbfan knäpper av lite kort. Jag undrar i mitt stilla sinne vart fan Elise är. Gubben verkar nöjd och sätter sig, han verkar rätt harmlös ändå. Fast eftert bara en minut kommer han flåsande och flinande fram, tar ett kort till och flåsar fram "Ja, du är vacker". Jag undrar om jag skulle kunna sjunka igenom marken om jag bara önskar det tillräckligt hårt. Gamlinegn rör på sig och går iväg lite, då kommer äntligen Elise. Inte en sekund för tidigt!

Efter den jobbiga början så blir allt mycket bättre. Maten är god, sällskapet är underbart och maja är strålande vacker. Både Elise och Anna har kommit från Lund och det är jättehärligt att se dem igen. Efter ett tag dyker Micke och Ola upp. Min man är underbart stilig i sin permisuniform, så jag antar min stoltaflickvänsmin och smilar mig igenom hela kvällen. Fånigt men jättesant. Efter några timamrs umgänge så kommer Victor, vilket höjer stämningen några snäpp! Därefter är det dax för sällskapet att dela på sig. Elise och Anna far åt ett håll, Micke och Ola åt ett annat (fler studenter väntar dem), jag, Maja, Dennis och Victor beslutar oss för att ta oss till helsingborg för att fortsätta firandet på Krogen.

Första anhalt är en trevlig biljardpub där jag blir bjuden på shots av en okänd vän till Maja. Jag tackade och tog emot. Vi drar sedan vidare till Tivoli, där jag och Victor betalade ett hutlöst pris för inträdet och två tjejer klängde sönder sig på Victor som mest ville att de skulle försvinna. Dessa klängiga primadonnor var allt annat än trevliga och sympatiska brudar. Trots att båpde Dennis och Victor så åt dem att försvinna så naglade de sig fast som iglar på dem. Mot Maja och mig var de bitchiga och nedlåtande, det var ganska klart att de ville trycka ner oss genom att sno "våra" killar. Dennis var lite mer hård mot dem, eftersom han och Maja faktiskt är tillsammans, men Victor blev mest livrädd, så vi beslutade oss för att jag skulle agera Victors flickvän resten av kvällen. Vi lyckades försvinna från girlzillasen ett tag, men snart hittade en av dem Victor igen och klängde på honom, när jag la armen om Victor så drog hon i min handled och skrek åt mig. Ganska underligt beteende, kan man kanske tycka. Resten av kvällen så försökte vi akta oss för dem så gott det gick. jag och Maja dansade, drack och skratatde. Ibland kom brudarna och försökte tränga av oss från dansgolvet eller skrek och pekade på oss. Jag var ganska chockad över deras sätt att uppträda, jag har liksom aldrig varit med om något sådant innan. Hur som helst, vi hade roligt trots deras uppvisning. Vid 4 tiden raglade vi ut från tivoli och karlarna gick för att införskaffa något fett och sliskigt till frukost.

jag och Maja parkerade oss på stationen och väntade på grabbarna där. När de anlänt så satt vi tillsammans och njöt av sladdriga pommes, lustigt hackad sallad och torra falaflar. Fast just då avr det hejundrandes gott. När vi var klara var klockan närmare halv 6, vårt tåg hem skulle gå 06.36, så vi beslutade oss för att hålla oss vakna. Maja&Dennis åkte ut till Majas syster för att lämna nycklar, jag och Victor utforskade stationen under tiden. vi hittade lite festligheter och därefter satte vi oss för att vänta. 20 minuter innan tåget gick kom Maja och Dennis tillbaka. Vi gick ner till spåret och såg att tåget redan fanns inne på perrongen, så vi hoppade på och började resan. I Hässleholm var det tågbyte för mig och Victor och avgång för Maja och Dennis. Vi sa hejdå och delade upp oss. Victor och jag satte oss och väntade på våra tåg. Efter 20 minuter vinkade jag av Vioctor och satte mig sedan på perrong 4 och ugglade tills mitt tåg kom. Efter många om och men var det då äntligen min tur att få börja min hemresa.

Efter 2 timmar och en storhandlig så kunde jag sätta mig i soffan, se på tv och dega. Därefter var det städning och en snabbslumring som gällde, innan jag gick för att möta Ola på stationen. Resten av kvällen ägnades åt massor av kärlek, tv-spel och mysande.

Nu ska jag göra mig klar för den här veckans studenter!

Ajöken

Det värsta mål mat på dagen som finns är frukosten. Jag HATAR att äta frukost, det finns sällan någonting som jag gillar att äta på morgonen. Det slutar oftast med att jag tvingar i mig någontiing som i varje fall inte smakar kräk och börjar därefter att längta efter lunch. Defå undantag i denna orgie i självplågning är mitt mogonkäkande i Skåneland. När man vaknar upp där nere i södern, med en vacker karl vid sin sida så smakar plötsligt all mat mumma. Olas kylskåp är alltid fullt av hejdundrande bra frukostmat. Inte för att det skiljer sig så mycket från mitt, men av någon underlig anledning så är all maten god när jag är där men inte här.

Nu ska jag skärpa mig och försöka plocka ihop lite mat. Jag gick en runda till köket nyss, men rynkade på näsan åt allt som fanns att stoppa i munnen. Jag måste göra ett nytt försök. När jag hittat något så kommer jag tillbaka och berättar om balen och studenten från förra veckan, bättre sent än aldrig liksom.

Åh, inatt har jag drömt massor av stressiga drömmar, kommer inte ihåg vad de handlade om dock. Så nu på morgonen kom magvärken som ett brev på posten. Nåväl, nåväl... Inte vara sådan. idag ska det bli en väldigt trevlig dag ju. Moppa tar studenten och det ska vi ju fira med buller och bång! Klockan 14 ska jag ta mig till hans skola och kika på när han springer ut. Eller ja.. kanar ut snarare.

Nu blir det slöande och sedan frukost.

Nu har vädret vänt och blivit grått. Humöret har gjort en störtdykning ner till fotknölarna. Hela sommaren kommer jag att få snåla och spara. Tydligen så får jag lönen med en månads förskjutning, vilket innebär att den första riktiga lönen kommer i slutet av juli, dvs när sommaren nästan är slut. Tills dess ska jag leva på endast några hundralappar. Varför i hela fridens namn jobbar jag ens under sommaren då? Jag ville ha pengar till sommaren, inte hösten för tusan! Blod och död åt sommarvik.

Blod och död åt det mesta just nu. T.ex. att jag inte har råd med mitt busskort till jobbet. Jag kommer inte att kunna göra något alls i sommar. Så, har ni några planer.. hör inte av er till mig. jag kommer ändå inte att kunna medverka.

Sitter och kikar på Alice i Underlandet med Millan, grymt bra film. Alla som var med när Micke skulle titta på den udner bakfyllan förstår min passion för denna disneyrulle.

Har gjort min prövning nu, ska uppdatera er om läget sedan. Nu måste jag se klart på filmen och laga mat! Student och jobb i eftermiddag.

Hallihallå, vad hände med mitt inlägg egentligen. Det är sparat och ska finnas på bloggen, men det vill inte synas. Hum, aksnke är det min datir som bråkar, annars så får jag göra ett nytt försök senare. Alla vill väl veta vad jag diggar och dissar, eller? (självgod)

Det finns vissa saker som jag gillar och vissa som jag ogillar.

Veckans diggande:

- Studenten! Blir man inte lycklig av alla strålande 3or som skriker ut sin frihet i sommarsolen? Ja, eller man blir i varje fall glad av studentskivor, där det bjuds på smarrig mat och härliga välkomstbål. Smålänningen i mig hurrar över all gratisförtäring.

-Mer vinbär och hallon. Äntligen så har det producerats en dryck som inte smakar konstgjort, utan faktiskt precis det som den utger sig för att smaka. Vinbär och hallon kan vara årets bästa dryck! Jag är en obotlig sucker för hallon, men inte så förtjust i svarta vinbär. Mer lyckas pricka helt rätt, genom att låta sin icke-kolsyrade skatt smaka nyplockade hallon och nada mas. Vi tackar och bockar för det.

- Sommarvärmen Ja, det är kanske lite väl varmt och man blir lite slö. Men i juli, efter en månads regn, så kommer de senaste veckorna att framstå som rena paradisvädret. Det gäller bara att bunkra upp med solfaktor och vatten, så klarar man sig relativt bra.

- Loke Den karln är sommar för mig. Har ni missat honom så kan jag rekommendera att ni besöker hans hemsida, bums! Sommarkatt och kärlekskalas för tankarna till vilda och varma sommarnätter, där allt blir möjligt! Annars så är "Dig som aldrig blev" en favorit, sentimental och känslosam som jag är. Lokes hemsida

- Sade Jag blir löjligt gråtmild till hennes "By your side", en beskrivning på livet jsut nu. Att en grungebrud som jag blir svag i knäna för en populärmusikalisk ballad som den här är snudd på pinsamt, men jag är väl inte så hård som jag har försökt att inbilla mig.

Veckans diss:

-Studenten Nu när alla förväntansfulla studenter rusar omkring och tjoar på gatorna så känner jag mig lite kluven. Alla bubblar av framtidsplaner och funderingar, själv funderar jag över vad jag egentligen har gjort sen min student. Jag måste illa kvickt komma på en framtidsplan jag också, så att jag inte behöver skämmas.

- Att inte veta Vetenskap är underbart, ovetskap är bod och död. Att ha en anhörig som är sjuk, men inte veta hur det ska sluta är en pina. Att inte veta om jag kommer in på de linjer som jag har sökt gör mig nervös. Att inte veta hur någon känner kan driva en människa till vansinne. Att inte veta när Ola och jag ska ses igen gör mig nedstämd. Att inte veta om det kommer att bli fred i världen gör alla pacifister upprörda. Det finns helt enkelt för mycket saker som man inte vet, för att livet ska vara helt perfekt.

-Busstider Att bussarna slutar att gå en kvart innan jag slutar, de dagar som jag jobbar kväll, gör mig en smula upprörd. Istället får jag vänta 1½ h och ta tåget hem kl 23.22. Lagom upphetsande, men alternativet är taxi och det säger min ekonomi nej till. Tack vare dessa förbannade busstider så tvingas jag nu att köpa ett busskort med tågtillägg, vilket kommer att kosta skjortan. Dock så värderar jag att få sova hemma högre än att snåla in på ett par hundralappar.

-Lumpen Okej, lumpen i sig kan säkert vara en hejdundrande bra grej. Jag skulle nog själv tycka att det var förbanant roligt. Men själva idéen med att förvara min pojkvän hundra(-ish) mil bort från mig känns som det dummaste på år och dar. De hade förvisso fått förvara honom 300 mil från mig, om de bara hade låtit honom komma hemma till mig varje helg och inte tvingat honom att ligga inne varannan helg. Nej, Umeå! Nu får ni baske mig ge tillbaka min karl! Ni har lånat honom länge nog.

- Att vara nästanvuxen under sommaren Problemet med att vara student under sommaren är att man glatt söker sommarvik. När ungarna får ha sommarlov och äta glass tills de storknar och de vuxnare vuxna har semester så tjänar vi kosing för glatta livet. Trots detta så går ekonomin knappt ihop sig, det är nästan så att man önskar att man vore 13 år, finnig och sommarlovsledig igen.

Åh, snart måste jag sova, imorgon blir det prövning. Förmodligen inte en så lyckad sådan, för jag ahr övat alldeles för lite. Jobbandet och måsten har kommit ivägen.

Nåväl, arbetandet gick bra idag, lite seg och sliten är jag. Därefter blev det eldning, akrobatik, mys, snack och nu ikväll så har jag pratat med Olan. Lycklig brud.

Buhu, varför, varför, varför har jag sådan oerhörd motvilja till att gå och arbeta idag? Jag tycker ju vanligtvis att jobbet är lajbans och att det går kalasfort, men idag så villvillvill jag inte. Knasigt. Kanske är det för att jag har haft en vecka ledigt, som jag har kunnat hitta på bus och dumheter på, så nu när jag ska bli seriös och ha rutin på livet så tar det emot. Men.. jag ska ju faktiskt inte jobba mer den här veckan. Är ledig tills nästa måndag när den här dagen är avklarad!

Ah, nu har jag stigit upp, klätt på mig och ätit frukost. SNart ska jag kila iväg till bussen, börjar jobba vid 11.15. Bussresan tar ungefär en halvtimme, så jag ska åka vid 10.25 tänkte jag. Därefter så blir det 6 timmars arbetsdag, vilket är helt okej. Ikväll ska jag nog träffa eldfolket, ringa Ola och pyssla med studentpresenter. Det är mycket på gång nu innan sommaren.

Jag tyvcker faktiskt att det är skönt när det är mycket att göra, i varje fall just nu. Ju mindre tid att sitta och grubbla desto bättre. Det finns mycket som tar upp min tankeverksamhet just nu, dessvärre så är det mesta ganska negativt. Trots det så känner jag mig oerhört positiv och lugn, vilket kan behövas som en motpol till att det ledsna och grå som finns i livet nu. Tråkigt nog så vet jag och Ola inte när vi kan träffas igen, men det har ju sina skäl. Jag hoppas bara att han vet att jag tänker på honom och finns för honom.

Nej, nu är det lite slösurfande och navelpillande innan jag går till bussen.

Intensiva dagar har resulterat i att jag helt plötsligt har fått ett liv, alltså sitter jag inte här lika ofta. Nu tror jag att det börjar att lugna ner sig, så snart kommer mitt liv att läggas upp för allmän beskådning igen. Och ja, jag ska ge er baldetaljer och studentanekdoter! Dessa två historier är verkligen värda att berättas.

Har precis vaknat upp efter att ha somnat i soffan ett par timmar. Nu är jag groggy och ska transportera mig till sängen.

Kom senare till studenten, men jag ska berätta om det senare. Ikväll kommer en redogörelse av bal, student och allt annat. Jag vill bara påpeka att jag försökte kommentera Sussies blogg, men tji fick ju jag. Den höll på att flyttas och ville inte ta emot kommentarerna. Så om du läser det här Suss: Din kommentar kommer så fort din blogg har flyttats!

Nåja, jag ska inte sitta här och drälla mer, nu ska jag njuta! Jag sittligger i sängen, med datorn och väntar på att Ola ska vakna. Ruskigt mysigt att sitta här, surfa lite och titta på en sovande sötnos. Åh!!!! Lycka.

Ska jag lägga 400 pix på att åka tur&retur till skåne, för att fira Majas student ett par timmar eller sk jag sitta hemma och vara bitter?

Alternativ 1 låter bäst, men jag känner på mig att jag kommer att få lite ekonomiångest om jag slösar 400 kronor på 2-3 timmars umgänge.

Åh, att inget kan få vara så bra som man hoppas. Att saker ska komma och sätta käppar i hjulet. Sovplats saknas och därför kommer jag nog inte att kunna ta mig till Majas student, så nu sitter jag här med hennes studentpresent, ett snyggt kort och ingen möjlighet att kunna fira henne. Bajs och död.

Åh, igår hade jag ofantligt trevligt. Att valsa omkring i sin prinsessbakelse till klänning, dricka viiin och mingla på balkongen. Tyvärr så spelades det lite för lite vals och klassiska danser, men vi hade oerhört roligt till glamdiscolåtarna som rullade under kvällen också. Maten var underbar, sällskapet var finemang och drickan flödade. Hur skulle kvällen ha kunnat bli bättre?

Om några timmar så ska jag iväg på Majas student. Antingen så åker jag ner till Lund och umgås med Elise först eller till Ola och lämnar mina saker. Time will tell. Nu ska jag göra klart kortet till Maja och slå in hennes present. Ciao Bella!

Alltså, jisses. Tiden spinner iväg så himla fort. Idag är det bal! Känns som om jag nyss hade min egen. Livet är bra underligt. Så, idag ska jag pyssla lite med Majas kort, köpa en present och därefter ägna mig helhjärtat åt smink, hår och kläder. Det kommer att bli en galen kväll, galet roligt alltså. jag ser verkligen fram emot den här veckan. Bal, Majas student, mys med Ola, sista föreställningen... Det är en underbar sista vecka innan jobbandet drar igång. Fast ja, jag tycker ju om jobbet så det ska bli finfint att jobba också.

Nej, nu är det frukosttajm!

Nu ska jag snart krypa till kojs. Det har varit en lång, men trevlig tisdag. Imorgon blir det en intensiv dag, men den kommer garanterat att bli minst lika rolig som dagen idag har varit. Det är nämligen bal (!!!) imorgon. Äntligen ska jag få knyta på mig korsetten och dra på mig kjolarna, sminka mig, locka håret och känna mig så otroligt glammig och lyxig som bara en filmstjärna gör annars. Det kommer att bli en underbar tillställning. Innan dess så ska jag ner på stan och köpa Majas studentpresent. Jag och mitt älskade fyllo beslutade oss för vad vi skulle köpa innan. Han är underbart rolig att prata i telefon med när han är lite på lyset.

Så, nu blir et tandborstning, lite pysslande och sedan sömn. Jag ska ordna ett fint kort till presenten tänkte jag. kan ju lika gärna pyssla med det lite innan jag somnar. Fast det får inte bli för sent, för jag måste ju vara pigg och fräsch imorgon. De två kommande dagarna kommer att bli helt fantastiska! Först bal och sedan fira Majas student (vilket betyder att jag får träffa min karl! Jag älskar sommaren!)

Natti!

Okeeej.
Nu har jag kommit hem efter en lång dag på stan. Det har varit en mycket angenäm och trevlig upplevelse. Först så träffade jag Moppa på stationen. Vi gick och lämnade lite prylar på Norrtull och därefter så gick vi till H. o. P, där Moppa skulle pierca sig, tyvärr så hade inte stavarna till hans öra kommit, så vi får vänta med att kötta hans öron. Vi skiljdes åt ett tag, för karln skulle äta och jag letade studentpresenter. Imnga s¨ådana inhandlades, men däremot ett par skor. Vi möttes upp och sedan blev det eldningsträff (efter en snabb runda hemma för at byta om) Därefter så har vi latjat lite med stav, akrobatiserat och umgåtts. trevligt värre!

Nu ska jag ringa min sötnos, som är lite full jag älskar att prata med honom när han är onykter!

Så, nu har datum och tid för prövningen spikats. Så tisdag (om en vecka med andra ord) klockan 08.30 ska jag försöka höja mitt ESO till ett MVG. Wish me luck.

Ytterligare några sjuka drömmar kan läggas på listan. Minns inte exakt vad som hände. Men det var något om ett nöjesfält i Spanien, ett gräl om man istället skulle till Istanbul, Vargen i Bamse och jag som skulle kakla.

Nu ska jag snart äta frukost, bränna mitt skinn i solen och sedan gå ut på stan för att sprida pengar för vinden!

Tjoho!

Nu har jag och Ola haft ett efterlängtat samtal på msn. Imorse pratade vi en liten stund, men jag var jättetrött och han var helt slut, så det blev ett ganska styltigt samtal. Men nu på kvällen så har vi kunant skriva små söta saker till varandra. Det känns oerhört mysigt att få höra av honom, efter att vi inte har kunnat kommunicera på ett par dagar.

Jag ska kanske göra min prövning på torsdag, vilket innebär övning, övning, övning. Men förhoppningsvis blir den på måndag. Vilket ger mig lite mer träningstid.

Nu blir det bedtime. imorgon är det solning, shopping (studentpresenter), vara sällskap åt Moppa när han ska pierca sig och eldning som gäller. Imorgon är det ju bara en dag kvar till balen också. IIIIIhhh!! Jag är lika uppspelt som jag var inför min egen bal, haha.

Nattski!

Varför, varför var det inte Navy igår? Det finns bara några få program som jag ser vecka eftre vecka. Ett av dem är Navy, ett annat är House. Tyvärr har jag missat de senaste eftersom jag dröjer mig kvar på eldningarna. Fast det är värt att missa doktor hus för att få umgås med eldarna och sträcka varenda muskel i hela kroppen. Det tredje prorammet som får min jord att sluta snurra är Gr. Anatomy. Olyckligtvis så missar jag detta emininta program den här veckan, för jag ska på baaal. Men det är en uppoffring som jag är mer än villig att göra, haha.

Vad skönt det känns att inte ha något värre att vara nedstämd över än att jag missar mina favoritprogram under en vecka.

Hur kan man vara stressad och avslappnad på samma gång. jag stressar upp mig sjukt mycket inför min övning, samtidigt som jag slappanar av helt och fullt. jag tror nog att jag behöver ha en liten helg med min man och därefter ta nya, friska tag. Prövningsresultatet måste vara hos studera senast den 19 juni bara, mend et ska jag väl kunna fixa?

Ojoj, idag var jag på stan och letade efter studentpresenter. Kunde dock inte motstå att kila in på JC, nu när de hade halva priset på massor av varor. Jag skulle egentligen bara köpa en klänning, som jag ska ha till studenterna. Dock så kunde jag inte motså att inhandla ytterligare en klännig + ett par shorts. Detta slöseri är ursäktat eftersom extraklänningen kostade 25 pix och shortsen gick på 49 svenska riksdaler. Inte så farligt va? Det får man komma undan med. Tyvärr så har inga studentpresenter inhandlats ännu, men nu har jag i varje fall lite ideér om vad jag ska köpa, så det ska jag fixa imorgon. I slutet av månaden så får jag nog ta och vända på varje krona om jag ska få ekonomin att gå ihop, men när lönen kommer så blir det trevligt ska jag be att få tala om. Det har blivit en del jobbande i maj faktiskt. Sen så börjar jag ju mitt sommarvik om en vecka, så då kommer det att rasa in lite mer pengar till kassan också.

Ååååh, jag kokar, bubblar, morrar och fräser. Jag går runt och muttrar och spottar elakheter ur mungipan, men helt utan resultat. Vad är det som har hänt egentligen? JO! Jag har råkat kika runt på bilddagboken. I vanliga fall så tycker jag att det är en charmig sysselsättning, för jag kan hålla koll på vad andra gjort och vad jag själv sysselsatt mig med under de senaste dagarna. Men sedan finns det vissa saker som gör mig arg som ett bi.

Alla dessa förbannade, fördomsfulla lantisar! (Jag får säga lantisar, för jag kommer själv från urskogen.) Givetvis avskyr jag alla fördomsfulla citymänniskor också, men de påminner mig inte lika mycket om mina tidiga tonår och min ständiga kamp mot rasismen, retandet, mobbingen och glåporden. Själv utsattes jag inte för dem i så stor utsträckning så att jag tog skada, men jag insåg att andra nog gjorde det. Hur många timmar har jag inte ägnat åt att läxa upp smygnazister, tjabba med mansgrisar och förklara för homofober? Själv var jag inte riktigt någon "vanlig" tjej, utan gillade hårdare musik, konstigare kläder och sotigare ögon. Jag var aldrig extrem, men annorlunda nog för att folk skulle anmärka på det. Jag tror någonstans att hela min klädstil var en protest mot deras lilla ram för vad som var normalt och vad som inte var det. Det fanns nämligen två "normala" stilar. Den första var rikemansbrat (men man kom undan med vero moda, h&m och JC, bara det var stilrent och inte utmärkande). Det andra var raggare. Skinnvästar, träskor och så mycket vax i håret så att flugor fastnade i det. jag hade verkligen inte haft något emot denna stil (jag hade inte heller velat tillhöra den, men det är en annan femma) om de inte hade varit så fruktansvärt elaka och fördomsfulla. Förmodligen så är väl inte alla raggare det, men de som befolkade min högstadieskola var mästare på elakheter.

Hur som helst så råkade jag hitta en av dem på bilddagboken. Jag blev inte ett dugg förvånad över att han inte hade förändrats, för det hade jag inte förväntat mig. Men att han, och många andra med honom, hade förvärrats... det var något som jag i mitt stilla sinne hade hoppats inte skulle ske. Men jo, de har utvecklats till fullfjädrade idioter. Folk som anser att människor med annorlunda stil (och då gärna de som lyssna rpå punk eller liknande stilar) ska straffas och plågas. De stoltserar glatt med att de hamnat i klameri med rättvisan på grund av detta och hymlar inte med sin främlingsfientlighet. Jag blir så arg så att jag nästan spricker. Arg, för att jag inte kan göra något och arg för att ingen annan gör något.

varför, varför, varför finns det människor som tycks sakna vett?

Ja, så måste det nog vara. jag blir banne mig lite religös tror jag. Efter att ha klagat på mitt vita skinn och minimala solbränna så måste gubben bland molnen ha tröttnat på mitt tjabb. Jag satte mig ute och tjurade i min bikini (som jag lite fint gjorde om från halterneck till "något-som-ger-mindre-fula-solränder". ) Eftersom jag inte kände för att bara sitta och vänta på att solen skulle steka min lilla kropp så passade jag på att läsa i "En annorlunda Barndom" av Iris Johansson. Läs den!

Så, jag klev in för en kvart sedan och granskade min hy. Och dra på trissor! Jag har skiftat i färg och det med råge! Förmodligen kommer det mesta att lägga sig och blekna under dagen, men ändå. Jag fick färg, som jag har gnällt och gnabbat om. Nu är jag nöjd och ska sluta klaga, så då blir nog de högre makterna lite nöjde de också.

Nu har jag precis pratat mer mr. Skruttski a.k.a Ola. Efter en hel helg utan att få småprata med karlfan så kändes det skönt att bli uppringd av honom. Han har varit ute i fält i helgen och själv så har jag ju varit väldigt upptagen av både ditt och datt. Men helgen som kommer ska ägnas helhjärtat åt mannen, han ska bli bortskämd och uppassad. Det är snart en månad sedan vi sågs sist, vilket känns. Jag har ett enormt kram-&kelbehov just nu.

Nu har jag legat ute i solen en stund, i ett tappert men förmodligen misslyckat försök att få lite färg. Eftersom jag är blek som en isbjörn så skulle det krävas ett år ute i solen för att ens få en nyans som skulle kunna liknas vid solbränna. Dock så trivs jag ute i solen, så jag ska nog ut och lägga mig och försöka se om jag har lite tur den här gången. Kanske har jag utvecklat superpigment under natten, who knows?

Åh, nu är det lite ledighet för min del. idag ska jag vara lite duktig, men även jäsa i solen och testa balklänningen igen. Det känns som om några lata dagar i solen kan behövas. Kvällarna ska ägnas åt att öva till prövning. Ojoj. Hur ska jag kunna hitta på en dans egentligen? Crazy shit.

Nej, ska man kanske försöka göra ett sista försök att hitta den borttappade bikinitoppen? Irritationen är enorm över att den är borta, jag hade ju aldrig hunnit använda dem. Attans också.

Nu sitter jag här igen, det vill säga i soffan framför tv:n med datorn i knät. Jag slökollar på sjukdomsdokumentärer somtidigt som jag surfar rundor på internet.

Imorse blev jag väckt av jobbet som ville att jag skulle komma in på fredag, tyvärr var jag tvungen att avböja eftersom jag inte vet om jag kommer att vara hemma från Skåne då.

Förresten, jag hade en grymt störd dröm. Jag skulle ta studenten igen (med Moppa liksom) och då skulle jag sjunga, men hittade inte mina noter. Så efter några pinsamma ögonblick så rusar jag därifrån och vägrar att återvända. Jag tar ett par
styltor och en cykel och försöker att rymma. (För övrigt så har jag en affär med min "stalker" som var mycket yngre än mig och gick på skolan..) Nåja, jag försöker rymma från studenten men blir jagad av Björn från regionteatern som ska hämta tillbaka mig. Så jag gömmer mig under massa gräs, på ett fält. Men plötsligt står Björn där (mitt i en bisvärm) och slänger ut honung till höger&vänster.

Ja, sen ringde jobbet och väckte mig. Stööört.

Nu ska jag borsta bissingarna och sedan ska jag natta mig. Men först tänker jag förbanna att jag inte har något läppbalsam, för mina läppar är så torra så att de snart faller av.

Ojoj, imorgon kan jag sova precis huuur länge som helst. Om inte Millan ringer och väcker mig, vilket jag hoppas på. Gör hon det så blir det prövningsträning imorgon. Jag måste ju sätta igång nu, trots allt annat roligt som lockar.

Ringer hon inte så får jag öva lite själv, därefter så ska jag ut på jakt efter studentpresent. Jag har lite funderingar på vad jag tror kan passa. Jag ska ringa O-lala imorgon och se vad han tycker.  Sen måste det städas och solas lite imorgon med.

Det är så tungt att vara ledig.

Jesus, snart är det bal ju! Vad fort tiden går egentligen. Imorgon måste jag köpa studentpresent till Maja också. Det blir en intensiv vecka som inleds imorgon. Hur i hela friden ska jag kunna öva till min prövning när jag nästan spricker av längtan efter att få gå på bal, gratta student och träffa Ola. Ojojoj! Det kommer att bli några hutlöst bra dagar!

Ååååh, jag är så sugenpå chips och dip (eller dippa som min hjärndöda pojkvän säger.) Speciellt sugen är jag på den finfina mix som Fia lärde mig att gilla; dillchips med tsatziki-dip. Ojojoj, hur många nätter har jag inte suttit nere i den halvsunkiga källaren och ätit chips och druckit blaskigt vin tillsammans med Fi&Suss. Gymnasietiden var den ultimata slackerperioden, samtidigt som man stressade häcken av sig. Jag fattar inte hur vi egentligen han ega så mycket som vi gjorde, när man alltid var stressad och hade saker att göra. Vi måste ha haft några extra timmar på våra dygn på den tiden.

Okej, det har varit en uuunderbar helg. Schemat har varit sprängfullt med trevliga aktiviteter och stekheta timmar i solen. Fredagen har jag ju redan berättat lite snabbt om. Jag måste bara ännu en gång understryka hur fantastiskt kul det var att få lära sig nya saker av Trix! Jag och Moppa kommer att bli akrobatikkungar inom en snar framtid.

Efter workshopen så åkte vi till Elin, där det blev gitarr, sång, mys, vattenpipa, kramar och sovande i kåta. Det blev mycket snack om snusk innan vi somnade, som sig bör då alla ligger inklämda i sina sovsäckar, som franska hotdogs. Efter några timmars sömn så annonserade en mobil att det var hög tid att stiga upp. Lördagsmorgonen inleddes med grötkokade i Elins kök och fortsattes med "workshop" inne i stan. Egentligen stod vi mest och visade upp oss och vad vi sysslar med. Vi hade även tre mindre shower. Vi var alla slöa av värmen, så det var väl kanske inte det bästa vi gjort. Trixarna kom förbi och kikade lite på oss, så vi stod och snackade med dem och jag smälte som en isbit i öknen. De är enormt charmiga och har ett väääldigt fördelaktigt utseende, ett plus är ju också att de håller på med samma konstform som undertecknad. Dock så är Trixisarna sjutton rundor bättre, haha. Tur att jag har Ola, annars hade jag gått bananas.Nu när jag har Ola, så behöver jag ingen charmerande muskelknutte, för det har jag ju redan. (Fånigt lycklig flickvän)

Anyway. Vi hade lite shower, kollade på någon festlig trollkarl och snackade med Trix. De blev glada över att höra att vi lärt oss ett akrotrick som de försökte lära ut. Därefter kilade vi iväg några 10-tals meter och såg på...... SIRQUS ALFON! Förbannat roliga killar som blandar 90-tals musik, akrobatik, sång, komik, megafonsång och tokigheter till en underbar mix. Att få se dem och Trix under samma helg gjorde mig helt salig. Efter massa busvisslande, klappande, skuttande och tjoande som publik så sprang vi och packade ihop våra grejer. Jag och Millan stack hemt ill mig och lagade lite mat och gick sedan till bussen. Vi skulle ut på landsbygden, jag skulle på fest med Frida och Millen bor där ute.

Efter 30 minuter på bussen så skuttande jag av och ringde Frida, som hämtade mig. Vi åkte hem till henne, förfestade lite med Christel, Febe och Jossan. Därefter blev det premiärsfest för deras teater i några timmar. Vi efterfestade hos Frida och då följde Julia med. Trevligt värre.

Idag vaknade jag och Frida vid 9, så vi gjorde frukost och såg på Dharma n' Greg. Vid 12-tiden tog jag och Millis bussen hem. Efter det så har jag städat, lagat sushi och varit lyrisk över att jag klarade min hemtenta. Tjo!!

Tack alla för en FANTASTISK helg!

Jag är så glad så att jag måste sjunga en liten trudilutt. Jag klarade min hemtenta, vilket betyder att jag nu är klar med mitt basår! Bara prövningen kvar och sedan är FÄRDIG!!!!! Jag är så lycklig.

Uppdatering om helgen kommer, händelserikt och underbart!