Stinky

Okej, eftersom jag redan erkänt mig som megatönt så kan jag fortsätta i samma anda. Som liten läste jag Narnia en hel del, lånade de flesta i serien på biblioteket (eftersom jag var ännu töntigare som liten och älskade att låna böcker) och föll för den ganska hårt. Idag tycker jag kanske inte att den är lika bra, men det är nostalgi ändå. Nu vill kanske någon smartass-snubbe påpeka att Narnia är fantasy, men jag tycker nog mest att det klassas som ungdomssagor. Inte för att jag vet skillnaden, för jag är ju ingen nörd (som sagt). Anyway, det jag skulle meddela, lite lyckligt, är att andra filmen i Narnia-serien ska ha premiär i sommar. Som obotlig nostalgiker och med min erkänt dåliga smak så måste jag ju se den. Det kommer att bli sjukt trevligt, man måste ju spana in lite filmer som man vill se. Risken finns ju faktiskt att hela sommaren regnar bort, så lite biobesök kommer nog väl till pass. Att biografen ligger ca 100 meter från min dörr spär bara på filmsuget.

Nej, nu känns det lite bättre, för nu kretsar tankarna kring oviktigheter. Koncentrerar man sog bara på det stora, viktiga så kommer tankarna att äta upp en.