Stinky

Ja, nu har jag ju ingen skogarderob att bråka med, vilket jag antydde i förra inlägget. Jag har en garderob där jag förvarar mina skor. Det är faktiskt en viss skillnad. Jag har inte tillräckligt med hyllor i garderoben som jag har nu, så den får inte äran att tituleras som något annat än en vanlig, jävla, klädkammare. Det hänger några väskor där inne, så det är ju inte bara skoförvaring. Nog tjatat. 

Ola smsade för övrigt för ett par dagar sedan och upplyste mig om att mina nya glasögon var fruktansvärt fula. Jag försökte förklara för honom att fult är charmigt, men han verkade inte fatta. Idiot.

Ska snart gå och lägga mig, det är arbetsdag imorgon. Känns lagom upphetsande, om jag ska vara helt ärlig. Brukade vara hyffsat peppad inför jobbdagarna men den glädjen har runnit av mig lite. Nya arbetstider och förändringar har gjort mig lite avig. Kommer säkert att kännas bättre när man har vant sig, men nu känns det som om allt travas på hög. Ingen höjdare.

Frukosten är avklarad. Ett knäckebröd fick fungera som näring till min kropp. Sitter här i mina sunkiga underställsbrallor och ett, tidigare sensuellt men nu urtvättat och dassigt, nattlinne och luktar svett. En vanlig, vettig männsika hade tagit tag i sitt liv, duschat och dragit på sig några anständiga paltor. Jag tänker aldrig påstå att jag är vettig, istället ska jag ägna dagen åt att leva upp till mitt smeknamn, Stinky. I kväll ska jag gå och dansa, så det lär inte vara någon större mening att fräscha till sig, kommer ändå att lukta skunk när det hejdundrande tunga träningspasset är över. Jag borde verkligen träna lite oftare, så att jag slutar att flämta som en jycke vid minsta ansträngning. 

Okej, nu är det bara 8.5 timmar tills det är helg för min del. Innan dess så måste jag ha hunnit äta något. Kruxet är att jag inte alls är sugen på något. Känns som att jag hamnat i ett moment 22. Eftersom jag är lite skum i skallen så äter jag bara saker som jag är sugen på. Kanske borde gå till någon hjärnskrynklare och be dem att skrynkla ut mina hjärnceller och lära dem en läxa. Undrar om det är någon poäng med det egentligen. Nåja, när jag har jobbat klart så ska jag hemåt och sätta mig med vårdval, pyssla med att kolla upp vaccinationer och försöka att bygga en fotostudio. Damen måste ju ha något för sig. Vore ju trist om jag satt här och blev alldeles uttråkad.

Igår var jag och Millan ute på krogen en sväng, drack lite cider, snackade strunt och skrattade. Var visserligen inte alls så roligt som vi hade hoppats på. Sommaren är över och därmed försvann nöjet med att gå ut på onsdagar. Det var vi, de arbetslösa och artonåringarna som var ute. Med andra ord så var det fattigt med folk, speciellt sådana som man kände igen. Dessutom så var allt folk, ja alla de som var där, ute på terassen vilket blev kallt i längden. Hallå, sommaren! Kom tillbaka! Vi roade oss så gott vi kunde, trots kyla och manfall, men efter ett tag så kände vi oss nöjda och drog hem till henne för lite struntprat och sedan kramas hejdå. Vi var ganska trötta bägge två, hade varit och dansat tidigare under kvällen, vilket gick skitbra! Förra gången kände jag mig klumpig och helt motoriklös, men igår var det hundra gånger bättre. Jag har äntligen insett att jag inte ha två vänsterfötter utan att kroppen faktiskt kan samarbeta. Typ.