Stinky

okej, lååång dag idag. Har vewrkligen hå igång hur länge som helst. Började dagen med jobb från 07.30-17.15. Slitigt, men oj så kul. Jag tycker verkligen om mitt arbete, det är så väldigt givande.

Därefter buss hem, byta om och cykelfärd i ilfart till en av parkerna i stan där det blev workshop med TRIX (!!!). Sjukt duktig eldgrupp, spana in dem om ni får möjlighet. Jag lärde mig nya, balla akrobatikgrejer och fick tips på de som jag redan kan. Underbart roligt, det ska övas och övas i helgen, det kan jag lova!

Nu ska vi till elin och ha myskväll, imorgon blir det shower på stan och workshop med frivilliga. Halleluja!

Jag är alltid jättenojig för att jag ska vara gravid (alltså, jämt. Även när jag är singel och torrlagd!) Nåja, hur som helst så går jag alltid och oroar mig några dagr per månad. De senaste dygnen så har jag klättrat på väggar av oro. Jag har fått hålla mig i skinnet för att inte ringa upp karlfan och tjuta "Jag tror att jag är med baaaaarn!". Det var väl en hiskelig tur att jag inte gjorde det. För nu är jag inte det, däremot så har jag PMS från helvetet. Livet kan ju inte vara för bra, eller vad säger ni?

Begäret tog över, jag köpte sötsaker och salta frestelser. 17 kronor fattigare och en sockerkick rikare. Nu ska jag fortsätta att se på Speed, för ungefär 7:e gången.

Ska man stressa ner till affären och köpa lite lakrits eller ej?

Nu kom jag på varför jag inte äter ostbågar oftare - det kliar i tänderna och hela munnen efteråt! Jisses, amalia. Det rispar gommen så att det kittlas tokigt mycket.

Efter att ha handlat lite bröd, socker och onyttigheter, jobbat och promenerat så är jag äntligen hemma. Sitter just nu och tittar på Lyxfällan och förfasar mig över hur dålig koll folk har på sina pengar. Tänk om man själv blir sån en dag? Fast å andra sidan så har jag fått lära mig att hantera pengar ganska bra under uppväxten. Under de första åren så var det ju inte tal om lyx eller flärd. Jag vet hur man sparar, hur man lever snålt och jag vet hur ofta man kan unna sig något. Tyvärr så har en ökande ekonomi fått mig att unna mig saker oftare och inte ökat sparandet, vilket det borde ha gjort, haha. Nåja, i sommar blir et mycket jobb och då ska det sparas pengar kan jag lova!

Var en riktigt bra dag på jobbet idag, men energin är helt slut. Så nu blir det tvtajm ett tag!

Nu är bokhyllan hemma och uppsatt. Den passar finfint i rummet (som tyvärr är oerhört stökigt pga vårrensning av garderob och grejs) och sakerna passar underbart bra i hyllan. Tyvärr så var översta hyllan tvungen att berikas med papper, permar och böcker av alla de slag, så den är inte jättesnygg direkt. Jag ska sortera in alla papprena i snygga pärmar sen, men hinner inte det innan jobbet, tyvärr! Sen ska resten städas iordning innan jag hinner sätta mig med sådant pyssel och pill.

Här har ni skönheten:

Gah! Jag orkar inte samla ihop mig och fixa mig innan hyllhämtandet. Är det pinsamt att komma dit i pyjamas och ruffsigt hår? Äsch, jag måse ju ändå fixa mig innan jobbet, lika bra att göra det nu. Men jag har verkligen ingen lust. Jag vill vara hemma och göra inget alls idag. Jag vill att det ska vara helg och att Ola ska ha permis. Vi kunde ju inte träffas sist han hade det, så nu är det 2 veckor kvar tills vi ses och två veckor sedan vi träffades senast. Det är säkert därför som jag är så trött och grinig idag. Toffel-Anni

Åh, jag hatar att veta att jag måste gå upp vid en viss tid. Jag kan aldrig sova ordentligt, utan blir orolig och stressad när morgonen närmar sig. Idag hade jag tänkt gå upp vid 9, för jag ska hämta hyllan vid 10. Därefter ska jag göra mig iordning och sticka till jobbet. Tyvärr så kom magvärk och oro redan vid halv 8-tiden, så klockan 8 var det bara till att stiga upp.

Nä, nu ska det ätasfrukost och klä på mig. Jag ska vara tacksam för att jag fått sova ut lite i varje fall. Imorgon måste jag ta tåget 06.58, vilket betyder att man får pallra sig upp halv 6.

Ja, moppa har rätt. Sen plugget tog slut så har inläggen ökat. Jag har inget liv. Förresten Moppa, mackorna på röda korset kostade bara hälften såmycket som de gjorde på fiket, haha. Vi får gå dit och fika nästa gång. ;)

Glömde att berätta att jag fyndade ett skärp för 15 kronor också. Var ett rött lackskärp, precis ett sådant som jag har letat efter i evigheter. Jag är glad som en lärka!

Hyllan är hittad!! Jag åkte ut till Röda korset och kikade efter något finfint andrahandsmöblemang och där stod den.. MIN HYLLA! I exakt rätt färg, kanske inte precis den modell jag hade i tanken, men för 150 pix så var den mer än perfekt. Vid närmare eftertanke så är den bättre än den modell jag hade in mind först.

Imorgon ska den hämtas, sen blir det pyssel hela dagen. Just nu hinner jag inte tänka på det dock, nu ska jag fylla magen och sedan jäsa framför G's anatomy! Heja, latheten!

Så, nu har jag varit nere på stan och umgåtts med Moppa. Jag har även rensat garderoben. Jag ska hänga in lite kläder (som under ett par dagar har fått husera i mitt rum på stolar, golv, säng, bord...) och försöka komma på ett bra sätt att förvara mina skor. Skaran växer nämligen i oroväckande fart, mina förvaringsutrymmen är för få och för små. Därefter så ska jag sy om min klänning och plocka undan symaskinen. Det blir nog fint och färdigt snart ska ni se.:)

Nåja, det var en trevlig stund på stan med Moppsi. Vi gick till skatteverket och snackade med dem om föreningsdeklaration, seriöst och bra. Därefter gick vi till studion så att de fick mäta mina öron så att de kan beställa hem en lagom lång stav. Nästa vecka ska vi dit igen och fixa själva bodymoddandet. Jag är sjukligt nervös, måste jag erkänna. Hygienfreaket i mig granskade oroligt lokalen och bad en tyst bön om att de är noga med att allt är sterilt.

Vi tog en fika efter våra duktigheter, jag behövde verkligen dricka något! Jag var nära på att få solsting. Dricker jag inte med jämna mellanrum så mår jag illa, blir snurrig och slö. Ja, i varje fall i den här värmen. Det blev en liten walkabout efteråt innan vi skiljdes åt och jag kikade på Emmaus. Jag ville ha en ny hylla, men hittae ingen där nere. Ska ut lite senare till andra ställen och spana runt, ett secondhandfynd skulle verkligen förgylla min dag.

Tack för tipsen om hår&stuff till balen, Petra. Jag tror att jag ska testa ditt förslag, det lät väldigt snyggt. :)

Idag ska jag städa, städa, städa. Min garderob skriker efter att bli städad så jag ska lyda dess önskan och rensa ut gamla kläder. Efter det blir det nog lite fika och mys på stan med Moppit. Nej, jag kan inte sitta här mer. Jag måste börja med min städning.

Jag måste sluta upp med att bli svartsjuk.

(Men jag vill inte att exkexet ska komma på tal, inte hennes nya karl heller. I don't give a fuck, inte innan jag träffat henne iaf, haha.)

Hum, jag har blivit sjukt fundersam över hur jag ska spendera mina pengar den här månaden. Först tänkte jag köpa en hultsfredsbiljett, men jag är inte jättesugen på hultan längre. Att kravla i lera och hinka i mig sjuka mängder alkohol har aldrig varit mina favoritsysslor direkt.

Om pengarna inte slängs ut på hultsfred så finns det lite annat trevligt som borde inhandlas. För det första så ska jag (oavsett om jag åker på festival eller ej) köpa studentpresenter. Det blir ett gäng eftersom jag känner många som går ut i år, jiiisses. Number 2 på listan är balpryttlar. Klänningen är ju klar, det blir samma som jag hade på min egen, men frågan är om jag ska köpa mig en söt liten tiara till att ha i håret och något svart pärlhasband eller något annat flashigt att pryda halsen med. Vad säger ni? Tiara eller ej? jag är pepp!

Sen kommer punkten bodymod. Jag är sjukt sugen, pojkvännen är mindre sugen. Imorgon ska jag och moppit snacka med snubbarna som ska klämma hål på våra stackars kroppsdelar. Tjoho! Sedan finns det en mängd med kläder som jag vill inhandla, det kliar i fingrarna då jag går i affärerna. Ojojoj.

Imorgon ska jag nog dra en runda till stans secondhandaffärer också, ska se om de har några fräsiga hyllor eller andra coola grejer som kan passa min inredning. Jag är lite sugen på att sätta upp en hylla ovanför min lp-spelare och ha några av mina skor på den. Bara de höga, snygga som kan passa som dekoration. ;) De får nämligen inte plats i garderoben just nu, så man måste ju vara lite kreativ.

jag är också skitpepp på en härlig affisch plus en urläcker bikini från miss smith. Synd bara att min minilön (ja, jag har inte jobbat så mycket under april, jag får väl skylla mig själv) räcker till allt.

Nästa månad så ska jag åka till ilvas varuhus i malmö och kika på barstolarna som jag förälskat mig i. Åhhh! jisses, jag längtar fånigt mycket efter att få äga dem.

Väldigt ha-galet inlägg, men ibland blir jag sugen på att spendera, köpa, förnya och drömma.

Måste ju nämna att jag fick brev från Sussie idag också. jag blev så glad, rörd och fylld av saknad när jag fick det. Så mycket så att jag började gråta, jag är lite för känslig ändå, hehe. Men Sussie, du ska veta att jag saknar och längtar, varje dag! Det kommer upp 1000 och åter 1000 situationer dr jag tänker att jag skulle ha velat prata med dig, skojat med dig eller anförtrott mig åt dig. Du är väldigt saknad här hemma.

Kärlek!

Nu sitter jag med en påse pistagenötter i soffan och slöar igen. Dagen har gått fort men varit bra. Imorse träffade jag Tini och lullade runt på stan. jag köpte ett par snygga gråasvarta pumps, som jag ska ha på mig så fort jag hittar ett bra tillfälle. Därefter tog jag bussen till jobbet och var duktig jobbrud i 4½ timme. Det var ovanligt lugnt idag, vilket var skönt. Det var några av de som jag trivs mest att arbeta med var inne och jobbade idag. Det blev en trevlig jobbstund med glada barn och trött personal.=P

När jag kom hem så stack ajg till eldningen och firade Lassie som fyller år. Det var väldigt trevligt, en härlig avslutning på en aktiv dag. Vi chillade och njöt av den ljumna kvällsluften, varandras sällskap, kanelbullar och fanta. Därefter så poiades och sprutades det els. Men idag så valde jag att inte elda, så jag fotade lite och umgicks.

Nu blir det snart sovande för min del.

Nattsi

Åh!!Idag har jag sovit ut ordentligt! Vaknade först vid 7 eftersom jag blev akut jättekissnödig. Så jag fick stiga upp och masa min häck mot toaletten. Därefter gick jag och la mig igen. Klockan ringde vid 8, men jag ställde om väckningen till 9 och sov ytterligare en timme. Tyvärr så blev jag stressad i sömnen och vaknade med magvärk, inte jättecharmigt direkt. Nåväl, än så länge så har jag hunnit duscha och äta en snickers. Jag hittade nämligen inget kul att ha till frukost, men snart ska jag djupdyka in i kylskåpet igen.

Idag ska jag träffa Tini och gå på stan en sväng, därefter blir det buss till jobbet och 4½ h arbete. Kvällen ska sean spenderas med de andra i eldföreningen. Hur mysigt som helst. Jag älskar att ha slutat skolan.:D

Så, nu är texten större och det är samma färg på kommentarer som resten av bloggen. Kände att det blev lite svårt att läsa texten med de här färgerna, då den var så liten. Det blev lite för lysande och blev jobbigt för ögonen. hoppas att förändringen är till belåtenhet.

Kom precis hem efter en tripp till barndomsbyn. Hälsade på mormor för att fira försenad alla hjärtansdag. Det var ganska mysigt och fint. Mamma, jag, moster och hennes sambo var där. Ja, och mormor med då, hade varit lite snopet annars. Vi åt massa mat och sedan festade vi till det med glass, grädde och jordgubbar. Eftersom jag älskar dessa röda små läckerbitar så höjdes humöret till en skyhög nivå. Ojoj, tänk vad glad man kan bli av att fylla magen.

Nu har jag precis kommit hem, vilket är ganska behagligt. Det är lite skönt att få återvända till ett mellanstadsliv igen, efter att ha fått flashbacks från lantisby-livet. Knappt inget tycks ha förändrats sen jag flyttade därifrån, vilket är både behagligt och lite tråkigt. Nåja, jag blir lite upplyft av att besöka gamla hemplacet ibland, mysiga barndomsminnen i idyllen. Fast i ungdomsåren så var det mest pest&pina, kan jag be att få tala om.

Jaja, nu blir det tv-tittande ett tag, jag älskar att vara en slöis.

Herreminje.
Under de senaste tre dagarna så har lika många människor förkunnat för mig att de ska flytta till min hemstad. Alla tre är från de blekingska skogarna. i somras flyttade en av mina vänner från nyss nämnda landskap upp hit också. Jag tror nog att folket flyr södern för våra lummiga skogar och härliga stormoväder. =)

När jag kom hem så möttes jag av en lycklig Viggo. Han skuttade runt och viftade på svansen som en dåre. När jag började klappa honom så märkte jag att han höll på att fälla vinterpälsen, så jag beslutade mig för att hjälpa honom och började rycka hans vinterlurv. efter ett tag så insåg jag att varför jag inte börjat med det tidigare: Viggo är ju ingen nätt liten doggie, så ryckandet tog evigheter! Tillslut så tröttnade Iggodog (som en lång stund njöt av att bli av med den varma pälsen) och lunkade iväg. Kvar satt jag med en stor hög hundhår.

Tyvärr så han jag bara rycka hans ena bringa... Nu har han kort sommarpäls på bringan och resten av hunden är långhårig. Om man ser honom från sidan så ser han ut som Pumba ungefär. Inte direkt jättevackert. Han har nämligen fått en liten man som sträcker sig från huvudet till svansen, eftersom jag inte hann rycka ryggpartiet... Nåja, jag får ordna det imorgon, han får vara punkhund så länge.

Nu är jag hemma igen, efter ett par intensiva timmar!

Vid halv 12 så mötte jag Thilda & Linus utanför Hemmakväll (varför har videomix bytt namn och logga till urfåniga hemmakväll?) Vi cyklade ut till universitetet, där vi rättade och jämförde svar på våra hemtentor. Därefter klampade vi in på föreläsarens rum och räckte över våra svarsark. När vi sedan prickat av oss på listan så drog vi en lättnandes suck. Det är över! (såvida vi inte blir underkända på hemtentan.) Fysiken hade jag klarat finemang, så jag cyklade hem med ett leende på läpparna.

Kom hem vid tjugo i 1, så jag skyndade mig att byta om och stoppa i mig några bitar godis (jag köpte dem på vägen hem, måste ju fira lite!) Jag skuttade upp på min cykel och trampade iväg i en rasande fart för att möta upp med Tnja&Elin. Vi packade våra cyklar fulla med facklor, filtar, brandfiltar och en bergssprängare och sedan gav vi oss av till en grundskola för ett kort elduppträdande. Kidsen var OTÅLIGA som tusan. De skrek och tjimmade innan vi hunnit sätta igång. Själva eldningen gick bra och vi blev genast populära bland barnen igen. När det var över som kom en skock med ungar och petade  på våra armar (eftersom vi fakirade), frågade och bad om autografer. Jag, Tanja och Elin fick skriva för glatta livet, det var en mindre flock med autograftörstiga barn som ryckte och bråkade. Lite festligt.

Efteråt så stod jag och Tanja och pratade om allt och ingenting. Det var himla mysigt, jag håller tummarna för att de sista stressiga veckorna i skolan ska gå bra för henne. Själv kan jag äntligen vila och göra ingenting. Jag tror nog att jag ska ta lite helg i ett par dagar.

Nej, nu blir det tv och godis!

Nu har jag kikat igenom mina svar och rättat dem lite. Om en timme så ska jag träffa Thilda&Linus för att sedan styra kosan mot universitetet. Får pass apå att kolla om jag klarade fysiktentan samtidigt. Nej, nu måste jag äta lite, jag hatar att cykla på fastande mage.

Yes! Nu kan jag äntligen andas ut, hemtentan är färdigskriven. Imorgon (eller ja, idag.. klockan är ju över midnatt) så ska jag lämna in den på föreläsarens rum samt hålla tummarna för att allt är rätt så att jag får godkänt på den. Efter det så ska jag skutta hela vägen hem. Just nu längtar jag dock mest efter att få sova...zzzzzzzzz

P.s. Pratat ut med Ola idag, vi börjar förstå varandra bättre, vår kommunikation har inte varit den bästa tidigare. Men vi lär oss sakta men säkert, det ska vara lite ups&downs. Här skiver jag ju oftast i lite affekt, så allt låter värre än vad det är.Han har det väldigt tungt nu. Jag känner att jag borde svälja min egen stolthet ett tag och vara ett bra stöd till honom, för det behöver han.

Okej, genom min header så förkunnar jag för människor att jag lever ett intensivt liv. För alla er som inte riktigt har ordning på vad jag gör om dgaarna så tänkte jag förklara vad det är som är intensivt.

Det kanske känns lite konstigt att benämna mitt liv som intensivt, eftersom jag vissa dagar kan vara lika lat som en orm i solen, det känns ju inte så himla hypat. Men jag har två sätt att se på det hela:
1. Jag är en väldigt intensiv människa. Jag är glad som satan eller bitter så att man nästan fräter sönder om man umgås med mig. Jag hakar på idéer lätt, sprudlar av energi, hittar på saker, ger förslag, engagerar mig och ger bort hela min själ i det jag gör. Jag skrattar, skuttar, pillar, grejar, pratar, fnissar, flummar och hittar på i en rasande fart. Ibland orkar jag inte ens med mig själv.
2. Jag har väldigt mycket aktiviteter igång samtidigt och jag tar allt väldigt seriöst. Trots att jag är väldigt speedad som person och bubblar av energi så har jag också en gnutta självdisciplin. Saker jag ålagt mig att göra ska göras, och de ska göras ruskigt bra. Jag tycker oftast att allt är intressant och har svårt att sålla vad jag ska engagera mig i, vilket brukar resultera i att jag tar på mig för mycket, fast lyckas alltid hinna med allt på något vis (även om humöret och välmåendet får lida rejält).

Just nu sysselsätter jag mig med: Pluggande på universitetet. Sista hemtentan ska in, så det är plugg deluxe just nu. Jag jobbar även extra 3 mil utanför hemorten, vilket betyder att resan dit&hem går på 1h. Jobbar på ett korttidsboende och trivs som fisken i vattnet, blir lycklig och glad av arbetet och arbetskamraterna. Jag har även en roll i en teateruppsättning, så där far några timmar också.

Okej, det var mina sysselsättningar. På min fria tid så har jag också ganska mycket aktiviteter. Jag tränar akrobatik en gång i veckan. Igår hade vi uppvisning, så nu är det nog uppehåll över sommaren. tyvärr kan jag inte vara med i höst, eftersom jag planerar att flytta. Dock så vet man inte hur det går, jag måste hitta lägenhet och komma in på de utbildningar som jag har sökt. Utöver akrobatiken så är jag arrangör i en (ve och fasa) lajvförening. Töntstämpeln blev därmed total, eftersom lajv är det fånigaste som finns och det bara är nördar som sysslar med sådant. Njae, inte i min värld. Det finns väl extrema fall, men de som jag umgås med ur skaran "lajvare" är hyffsat normala människor som råkar vara intresserade av BÅDE improvisationsteater och historia. De flesta gillar att sy också (där även jag), vilket ledar mig till en annan aktivitet: att sy. Ibland får jag för mig att sy och ibland får andra för sig att jag ska sy. min symaskin används flitigt och både byxor, klänningar och andra nödvändigheter har blivit till genom användandet av nyss nämnda symaskin. Ibland pryds de senare av tygtryck eller så får de något mönster påmålat med hjälp av tygfärg. Jag är så operhört krrrreativ. Nåja, min sista stora aktivitet är alternativkonst i alla dess former. Jag sprutar eld, håller på med eldstav, fakir, akrobatik, lite jonglering och fan&hans moster. Det är trevligt och mysigt.

Resultatet blir att jag har få lediga timmar i veckan, de timmarna ska fördelas på vänner, familj och pojkvännen (som för tillfället bor i andra ändan av landet). Varannan helg undvarar jag några timmar till honom, beroende på hur mycket tid han har. Den här helgen hinner vi inte ses alls.

Så, där har ni mitt intensiva liv.:)

Så, nu fattade bloggen att den skulle byta design. Den förra blev lite tråkig och såg så uppstyltad ut. Den här känns lite roligare, fast inte helt perfekt. Nåja, den ser helt okej ut. Jag måste sluta upp med att rymma från min hemtenta

Satt och pillade lite med designen, vill ändra den till något bättre, men tyvärr så fattar inte bloggen det utan har kvar den gamla. Irriterad jag blir!

Imorse vaknade jag tidigt och gnuggade min stackars skalle. Jag var lycklig när jag upptäckte att jag sluppit bakfyllan, som vanligt. Jag är tacksam för att jag sällan drabbas, inte för att jag är ett partydjur som hinkar i mig sprit varje helg, men några gånger så har det blivit blöta kvällar även för min del.

Nåväl, idag är det mors dag, så mammit fick lite uppvaktning innan jag släpade fötterna mot soffan och hemtentan. Idag ska det skrivas, suddas, läsas och suckas för glatta livet, imorgon ska den in och sedan är jag (förhoppningsvis) fri från universitetet!! Ja, ett litet tag i varje fall, förhoppningsvis så kommer jag ju in på någon av linjerna som jag sökt till hösten.

Aaaaaaahh!!! Jag är trött. Dagen började vid 10, då jag träffade Annie utanför konserthuset. Vi skyndade oss in och gick igenom applådtacket, sen mötte vi upp med de andra akrobatikarna och övade. Vid 12 tog vi lunch och sedan var det uppvärmning nån timme senare. Föreställning kl 15&18 därefter språngmarsch till palladium där det var teaterföreställning. Efter det blev det vin och schlager i soffan, men innan alla låtar var slut så mötte jag upp med frida, joefine, petra och Amanda, för en trevlig liten utgång.

nu, ett antal timmar senare så är både jag och mina ömmande tassar hemma. Efter en helkväll i mina läckra, höga stövlar så vill fossingarna ha sömn. Själv behöver jag lite av den varan med, då ett tillstånd som helt avsaknar nykterhet har infunnit sig, trots att jag inte drack oansvariga mängder, bara lite vin innan jag gick samt några munnar öl och smakade lite drinkar. Men efter att ha skuttat runt tillVengaboys och Blümchen så blev kroppen så omskakad att den beslutade sig för att låta allt blod vila och gav alkoholen fritt spelrum.

Nej, nu är dett natti. Hemtentan ligger och väntar på mig, den måste jag ta imorgon, så då är det bäst att jag går upp okristligt tidigt för att plita ner mina svar. It's a hard knocked life!

Okej, inget mer skrivande idag, jag lovar. Men jag ville avrunda lite positivt, genom att småmysa till en liten mening som Millen skrev om mig för ett tag sedan

"att vara med Anni är som att vara lite mer levande..."

Varma ord som behövs när man är lite nere.

Ja, som rubriken antyder: Jag är så förbannat trött på att bli besviken. Det känns som att det är den känslan som jag bär omkring på mest.

Jag pluggar som en dåre inför tentor, skriver dem, lämnar in dem och känner att det gått kanon. Men 20 minuter senare inser jag vilka misstag jag gjort och blir besviken. Jag blir besviken på att jag aldrig kan göra något ordentligt.

Jag planerar in saker jag ska göra, ställen jag ska åka på, men det lyckas alltid vara så att jag ska jobba eller att de som jag ska åka med ångrar sig, då blir jag besviken.

Ola säger att han ska komma och jag längtar. Men allt som oftast så visar det sig att det inte går och jag blir besviken.

Jag övar, övar och övar på någonting och tror tillsist att jag ska klara det, men det blir plattfall och jag blir besviken.

Jag ska snart få reda på om jag kommer in på de skolor som jag sökt, jag kommer att bli besviken.

Jag är hungrig och öppnar kylskåpet, jag blir besviken.

Snart ska jag till teatern, vid 5 i åtta så kommer jag snegla ut mot publiken, en vanlig kväll så skulle jag ha blivit besviken, MEN! Inte ikväll!

Nu är det slut, nu blir det inget mer besviket den här veckan. Nu är det skit i allt. Nu ska jag slänga alla förhoppningar åt sidan och förvänta mig det värsta tänkbara, för det värsta som kan hända då är ju att jag får rätt. Varenda gång någon planerar något, Ola säger att han ska komma, en tenta lämnas in eller som jag tränar på något så ska jag förvänta mig att det inte kommer att gå. Planeringen kommer att spricka, Ola kommer inte att komma, tentan kommer att g¨å skit och jag kommer aldrig att lära mig det jag övar på. Visar det sig att motsatsen sker så blir det en positiv överraskning.

Jag orkar inte med att bli besivken mer, så därför tänker jag inte hoppas på någonting på ett litet tag. Jag tänker för den sakens skull inte vara tjurig och bitter, bara lite likgiltig inför saker som ska ske i framtiden.

Nej, nu ska jag snart ner på stan. Måste köpa ett linne till akrobatikuppvisningen imorgon.

Till Moppa: Ja, vi kan gärna gå dit och beställa ihop.:D Hade varit kalasnice om vi båda skaffar dem innan balen.:D

Jag antar att jag borde plugga, men mina svaga sidor har tagit överhand. Jag vill ner på stan och synda med Millan. jag har ingen som helst lust att sitta här och fundera över biokemi. Inte just idag, inte den här helgen, inte den här veckan. Den har verkligen varit rent fördjävlig.

AJöss

Nej, det blev inget städanade och pluggande idag. En liten undanskyffling har väl skett, mend et tar förbaskat lång tid att rensa ut en hel garderob. Jag är inte ens halvklar än.  Jag behöver inte stressa dock, Ola hörde av sig innan och förkunnade att det nog blir för stressigt att komma ikväll, jag förstår honom men förbannar det faktum att det nu dröjer ytterligare två veckor tills vi ses.

Så ja, nu har jag ytterligare 14 kvällar framför mig då jag ska ägna mig åt helt onödiga 10-miuterssamtal om absolut ingenting, som bara får mig att känna ännu mer tomhet än innan jag ringde. Jag hatar alla dessa korta godnattsamtal, där vi inte får någonting sagt, där vi inte har någonting att prata om och då jag verkligen börjar tvivla. Att sitta och försöka prata om något vettigt, då tidsramen ligger på runt 10 minuter och då man hör ett par mullriga,bullriga, barnsliga lumpare i bakgrunden i andra änden får mig bara att vilja lägga på och aldrig mer ringa upp. Ikväll ska Ola vara hemma, så i teorin så skulle vi kunna prata mycket längre, i praktiken så blir det inte så. Vi har aldrig något att prata om när vi sitter i med telefonlurarna tryckta mot öronen. Varför är det så? En liten del av mig är rädd för att vi inte har något att prata om när vi träffas heller.. har vi det?

Usch nej, jag orkar inte se fram emot eller planera vår sommar eller när vi ska ses nästa gång, det brukar alltid komma något ivägen, antingen för honom eller för mig. Vi är ett bra par, men förutsättningarna är fördjävliga.

Nu ska jag snart sova, efter en intensiv dag med ingenting. Det är så skönt att aktivt göra inget alls. Imorgon bli det däremot duktighet x 1000. Jag måste hinna städa innan ola kommer hit (han anläder dock först vid 23.33) och hemtentan ska bli (minst) halvklar. Usch, jag blir trött bara av att tänka på det.

Nej, ner i bingen nu!

Idag har jag varit nostalgisk (efter utbrottet). Det har varit underbart, titta på gamla bilder från studenten och jag blev lite lyckligt vemodig. Jag tittade på mina gamla klasskompisar, och idag ser jag dem i nytt ljus. Ser saker som jag alltid sett, men inte tänkt på. Tänkte på saker som jag ofta tänkt men inte sa.

Idag när jag såg på studentbilderna och tittade på snygga Sussie och charmiga Fia. På mysiga Kamilla, skojfriska Rasmus och de andra som faktiskt satte spår hos mig. Så slog det mig, något som tänkt på flera gånger.

Jag såg på kort på Emilia Sjö och Jennifer, som så många gånger för så tänkte jag: "Gud vad vackra de är". Jag tycker att många människor är snygga, men detär väldigt få som passar på beskrivningen vackra. Men de två, de är nog de vackraste människor som jag känner till, idag ångrar jag att jag inte berättat det för dem, trots att jag tänkt det flera gånger. Jag avundas deras skönhet lite, den är så tidlös och skinande. Samtidigt så är jag nöjd över hur jag ser ut, för jag är ju jag. Jag har bra dagar, jag har dåliga dagar och jag har dagar få jag är snygg, men jag har aldrig dagar då jag är vacker. Och jag unnar dem verkligen att tillhöra den lilla skaran med vackra mäniskor, för de har inte bara ett tilldragande yttre, jag vet att deras insidor är lika bländande vackra som utsidan. Vackra människor gör mig lycklig.

Nej, nu ska jag dega framför tv:n innan det är sängtajm! Jag är trött men ganska glad.

Åh, blod, död, tårar, mörker, pina.
Jag har haft tenta, jag klantade mig BIG TIMES! I en uppgift så vände jag på talen (istället för 1440 så använde jag mig av värdet 1140) vilket kommer att resultera i 0 poäng. På övriga uppgifter kommer sannolikt mycket poäng att dras av, jag gjorde verkligen förbannat dåligt ifrån mig. För en gångs skull så kände jag att jag hade kläm och koll på allt, men efter ett tags funderade och samtalande med alla så raserades hela min förhoppning på ett bra betyg. Det gick åt helvete, rent ut sagt.

Jag är arg och vill för tillfället straffa mig. Jag är ganska destruktiv i mitt sätt att ta motgångar.

Idag pluggar jag fysik och tränar min fysik. Genom att plcoa ihop alla bädmadrasser som jag kan hitta så har jag skapat ig en akrobatikmatta. Tyvärr så är jag ändå lite för feg för att våga göra flickflack. En vanöig handvolt har testats, men jag fick inte till den riktigt, kanske ska plocka ut madrassera utomhus och testa, så att man kan ta mer fart.

Fysiktenta imorgon, vilket betyder blod, svett och tårar idag. Jag har gjort alla uppgifter, men känner mig fortfarande oerhört osäker. jag ska kolla igeom alla formler en gång till ikväll. kapitel 2 ska repeteras till fördärvelse, interferens känns ganska behagligt, det har jag koll på. I övrigt så hoppas jag att jag har turen med mig, det är så himla mycket att hålla koll på. Vi får se hur det har gått imorgon, om det går illa så hinner jag göra omtenta innan allt ska skickas in till studera ändå.:)

Snart ska jag till Alvesta, vi ska ha en kort show där ikväll. Det blir lite akrobatik för min del, de andra ska köra flagpoi och lite annat smått&gott. Jag hoppas att det går fort, så jag kan återvända till fysiken sen, haha.

Nej, nu ska jag se hur det går med min mat och sedan sticka.

Au revoir

Finns det något underbarare än dokumentärfilmer om ämnen som man egentligen inte visste att man var intresserad av? Kunskapskanalen, TV4 Fakta, Discovery och Animalplanet går varma här hemma. Jag slukar det mesta, från program om apor och deras intelligens, tibetanska tanter som skrattar med sina tandlösa leenden till faktaspäckade timmar om andra världskriget. Jag ryser av välbehag bara av att tänka på det.

Just nu är det de tibetanska tanterna som förgyller min kväll. Det vanligaste brukar dock vara World war II, jag blir helt till mig i trasorna när jag inser att det ska komma en dokumetär som behandlar det ämnet på tv, det känns som ett lite avvikande beteende. Börjar jag bli en nörd?

Åh, jag blir helt knäckt av pjäsen som jag spelar, inte för att det är jobbigt att spela den eller för att jag inte trivs med gruppen. Själva spelandet och umgänget är underbart, jag blir lycklig av att få agera. Det är däremot temat som får mig att bli lite nervig och obekväm. Pjäsen är ju i grund och botten ett relationsdrama och det har ju sina för och nackdelar. Det är härligt med alla känslor som man får ur sig på scen, men det är fruktansvärt att inte kunna släppa känslorna efter at man klivit av scenen.

Jag vet att jag är en övernervös, bitterkärring men att Ola inte ringer när han sagt att han ska göra det (trots att han faktiskt säger att han är urusel på att minnas att ringa) får mig att bli hypad och misstänksam. Jag tror i princip hela tiden att han är missnöjd med mig och att jag är en besvikelse för honom. Vilket gör livet oerhört komplicerat. Det faktum att han är helt värdelös på att höra av sig gör ju saker och ting lite värre. Just nu känner jag mig tjatig som ringer gång efter en annan, jag undrar om han också tycker att jag är en övernervös fjant med kontrollbehov. Egentligen så har han ju inte gjort något som gör att jag har rätt till min msstro, fast däremot så har han inte heller gjort något som gör att jag bör ha tillit. Det är svårt det här, fast jag kände igen mig så enormt mycket när jag pratade med en bekants flickvän. Hon beskrev min känsla helt på pricken, så jag är inte själv med mina maniska rädslor om att bli lämnad, bedragen eller att bara vara ett substitut eller något som fyller ett tomrum.

Hemskt att jag är så rädd, för jag vill ha tillit till honom, jag vill tro att han tycker om mig och inte bara tycker om att jag är nerkärad i honom och älskar uppmärksamheten han får. Men jag är rädd för att jag ska bli lurad.

Trots att vädret har varit superb (nåja) idag, så har jag spenderat all tid inomhus. Jag sitter nämligen och pluggar inför en tenta i fysik. Den sista skolveckan närmar sig, galet nog. På måndag om en vecka så kommer mitt basår att vara klart, om jag klarar mina sista tentor dvs. Just nu är jag lite osäker, för jag har fastnat på Bohrs atommodell och tycks inte komma någon vart alls. Om en halvtimme så måste jag byta om och sminka mig också, vi ska ha tredje föreställningen kl 17.

Jag är lite trött, lite sliten, lite krasslig i halsen och lite okoncentrerad, men i övrigt så är allt finemang. Happy Anni. =)

Ikväll ska jag ringa Ola och höra hans purrdialekt kittla i mina öron. Jag är lycklig deluxe över att ha hittat någon med en sådan underbart skånsk skorrande röst, jag är världens toffel. Haha. Weeeell, nu ska jag kolla klart på mitt kassa program och sedan klä på mig.

Okej, det här har varit en intensiv och helgalen helg, på många sätt. Faktiskt så har hela veckan varit helt knäpp, jag är lite snurrig av allt spring, fläng, släng, stress och adrenalin. Vi har repat, repat och slitit sedan lördags förra veckan. Bara onsdagen blev en liten paus, då jag var på jobbet och fick mitt sommarschema.

Okej, i torsdags var det genrep och jag höll på att få kvarkan på regissören, som varit lite väl tidsoptimistisk. Repet gick inget vidare och jag var lagom surmulen när jag lunkade hem. Men FREDAGEN, ojojoj! Vi kom till Palladium 1h&15 min innan föreställningen och jag var ett nervvrak och hypad som tusan. Vi kutade omkring bak i logen och bättrade på smink, rättade till scenkläder, mumlade repliker och jag försökte få ordning på min peruk. Jag vet inte vem av oss som var mest uppe i varv, men jag var så pepp så att jag lätt hade kunnat springa 15 mil just då!

Så var det hög tid att entra scenen, hjärtat tog ett litet skutt, vi andades in och dök rakt ner i vår fantastiska pjäs (manuset är faktiskt ganska outstanding, tack Woody Allen för din skicklighet). Med mamma,pappa, Elin, Moppa&Tanja i publiken så kände jag mig både trygg och livrädd. Det var så befriande att höra publikens skratt då Daniel fällde en av sina drypande kommentarer. Därefter var allt som en dans på rosor, jag levde i ett litet skimrande töcken i de 50 minutrarna (eller är det 60?) som pjäsen höll på. Därefter blev det applådtack, rodnande, blommor, kramar och lycka. Adrenalinet pumpades ut i blodet i rekordfart, så ett litet lyckoskri på bakgården var på sin plats.

Jag skyndade hem, bytte om och lämnade blommorna, därefter cyklade jag tillbaka ner till stan. Väl där så kramade jag om Elin&Tanja en extra gång samt drog med mig Moppa på premiärmiddag på Vibrowski. Det var oerhört trevligt, I must say. Jag fick en fin veg.risotto och vårrullar, potatis, morötter, haricotes verte, såser och gud vet vad. Mycket fint. Efter det stack Moppa hem och vi andra styrde kosan mot Dannelitos place, där vi firade med lite mousserat vin, whiskey (en rökig och fin.) samt en hel del skojande och skrattande, innan det var tid att gå hem och knyta sig.

Idag så fick jag ett sjukt telefonsamtal, vissa människor borde inte få ha tillgång till telefoner. Jag har också läst recensionen av vår pjäs i tidningen (stolt). Efter det så har jag varit på stan och köpt en bikini, den är inte jättesnygg på, men ger inga sollinjer, så den ska jag ha när jag fulsolar i trädgården. Därefter så blev det kvantfysikplugg, föreställning 2 (som gick bra, trots att det var mindre publik) och nu har det varit tv-tittande och ritande. Perfekt avslut på en hetsig dag.

Just nu är jag helt slut, ganska slutpumpad. Både fysiskt, psykiskt och mest SOCIALT. Jag fattar inte varför alla vill prata med mig just när jag känner mig som mest osocial. För tillfället så hade jag velat ha en kopp varm choklad, en bra film och en kram av min pojkvän. Sedan hade jag mått bättre.

Genrep idag, gick bra... om man ser till förhållandena som vi arbetade under. Vår regissör går mig på nerverna iband. Men nu ska jag ta ett djupt andetag och tänka på att alla erfarenheter är nyttiga och man får lärdom ur allt.

Att sitta uppe sent om nätterna och uggla kan nog vara bra ibland.

efter att ha ägnat några timmar i skräck inför hösten så har jag ruskat lite på mig och börjat fundera. Kanske är läkare inte prio 1 ändå? eller jo, klart att det är. Men alltså.. biomedicinsk analytiker. Hur fint klingar inte det? Sitta i ett lab och spåra sjukdomar, försöka klura ut vad som är avvikande med en cell.. hum.. jag känner att det lockar lite. Ungefär lika mycket som min reslust skriker åt mig att plocka ihop mitt pick&pack och ta en titt på världen.

Idag fick jag för mig att jag började 13.00.. vilket var FEL, jag börjar 9.00 på onsdagar. Kom på det innan jag fick för mig att cykla till universitet iaf, men det blev en missad föreläsning för min del.

Idag har ine många knop gjorts. Var och kollade på individuella valets teaterföreställning med b.la. Edvin, mysigt värre. Sedan gick jag hem, åt, träffade Millan en stund och därefter stack jag till jobbet och fick sommarschemat, ska jobba midsommar till kl 22, buhuu. men efter 22 vill jag hitta på något, är ledig hela helgen sen. Så hitta på en festlighet och bjud in mig(!!!).

När jag kom hem ringde jag Ola, eftersom jag har premiärnerver och stress upp över öronen så var jag bitter som en liten mandel och farligare än Dunderkarlsson och Blom i Pippi Långstrump. Lyckligtvis så är karl'n jag hookat upp med lugn som en filbunke och fick ner mig i varv, han lyckades t.o.m att få mig att skratta.

Nej, sömn nu. genrep imorgon. Jesus

Den här helgen får nog ändå klassas som en av de bästa på länge! Jag har njutit, skrattat, kelat, purrat, myst, gullat, busat och fått utlopp för enormt mycket positiva känslor. Jag blir helt uppspelt bara av att tänka på hur mycket kärlek som bubblat fram genom min kropp de senaste dagarna.

Okej, summering av helgen då!

Fredag: A.k.a ledig dag, jag var lycklig som en liten knasboll när jag vaknade. (Känns dock som om det var år och dar sen det var fredag morgon). Jag sov i en hel evighet innan jag klev upp och smaskade i mig frukost, efter det var det lite solande, lite springande på stan, lite hjälpatillande (nja...) på konserthuset (snarare så höll jag Millan sällskap) och på kvällen gick jag och Tini till Dellan, träffade Moppa och lyssnade lite på Ninjaspark. Vid kvart över 1 raglade jag hem, nykter men trött.

Lördag: Upp i ottan för att äta frukost, fixa till mig, baka kaka, packa present och springa till teatern. Väl på studiefrämjandet så kokade vi kaffe, åt morotskaka och firade Tini en liten stund, sedan repade vi för allt vi var värda. Blev ett bra rep, trots att Daniel inte kunde vara där. Efter teatern stack jag hem, packade ihop badkläder, eldkläder och lite nötter och stack till stationen. Där mötte jag upp med Elin och Gustav och sedan åkte vi och hämtade upp Tanja för att sedan bege oss till Vislanda och Moppa. Hos Moppa var det solande, busande, hjulande, badade, spelande, snackande och ätande som stod på schemat. En eftermiddag helt i min smak med andra ord. Vi var en hel drös med folk som hijackade hans gräsmatta för att umgås och ha kul. Det var en helt fantastisk eftermiddag, med mycket skratt och bra musik, samt en hel del eldning också. Väldigt kul. Vid 1-tiden (på natten alltså) ansåg Lasse och hanna att det var hög tid att åka hem, jag kunde inte annat än att hålla med dem och fick skjuts hem till mig.

Söndag: Mysdagen number 1. Först ett bra teaterrep med lite fotande, eftersom lokaltidningen fanns på plats. Därefter stress till bussen till Alvesta, där jag dock fick vänta 50 min på mitt tåg (vilket höll på att resultera i solsting, eftersom jag hade vätskebrist). Dock så blev jag underhållen av en präst ett litet tag, så det var helt okej att vänta ändå. Nåja, tåget kom och tåget gick och jag kom till Hässleholm, där jag började traska hem till Ola och han mötte upp mig, snygg som vanligt (Raouw). Vi gick hem till honom, skjutsade hans styvbror till stationen och på vägen hem körde vi om hans Kung Fu-klubb. Vi gick in och kikade lite på träningen innan vi körde hem igen. När vi kommit hem så packade vi ihop badkläder, grillkol och handdukar sedan så körde vi och hämtade upp Kalle&Johanna. Tillsammans så åkte vi till maxi för att köpa mat. Därefter så hämtade vi upp Micke, som var lika charmigt med-glimten-i-ögat-gnällig som vanligt. Nu var bilen fullsatt och vi styrde kosan mot stranden(!!). Vi ägnade sedan ett par timmar till att njuta i den ljumma kvällen, med grillning, badning (inte jag dock), strandakrobatik (jag och kalle roade oss när de andra badade) och mysande till solnedgången. Utsikten över vattnet med den sjunkande solen var fantastisk. Jag blev varm i hela kroppen och det låg romantik i luften. Det var ett helt underbart ögonblick - att få sitta i knät på den man älskar och se ut över vattnet och himmelen vilka färgas i röda och lila nyanser då solen går ner. Det var som hämtat ur en kärleksfilm, eller snarare en romantisk komedi eftersom det fanns 3 andra på plats som förde liv och studsade runt. Men det var underbart ändå, hade nästan blivit för smörigt annars.

Vid 22-tiden så kom vi hem igen, jag och Ola borstade våra bissingar och gick och la oss. Som vanligt när vi ska sova så blir jag jättepratglad och vill prata om allt och inget och främst om mg och Ola. För en gångs skull så var han medgörlig och pratade känslor med mig, vilket var helmysigt. Vi låg där och kramades och pratade om när vi började bli kära i varandra. Inte så tokigt det. Jag var ett känsloknippe som bara skakade av alla impulser och allt som kändes i kroppen, det är sjukt hur mycket det får plats och hur mycket man kan känna för en annan människa. Hur man kan känna sig så hel i personens närvara och ofullständig i dess frånvaro och samtidigt inte växa ihop till samma person. Jag är helt uppslukad av det spel som ingår i mitt inre, där känslorna far som pingpongbollar och får hela mig att vilja brista ut i gapskratt eller lyckoskrik, dans eller gråt.

Öhm.. ja, det var söndagen.

Måndag: Jag beslutade mig för att vara ledig från föreläsningarna idag och ta ett senare tåg hem. Så jag och ola sov till 10, fast som vanigt så var jag vaken redan vid 9 och tittade på hono när han sov (slumrade dock till med jämna mellanrum). Vi gick upp, åt frukost och kikade på sagan om de två tornen. När frukosten var uppäten så pausade vi filmen, diskade och plockade till oss lite glass. Vi fortsatte se på film och åt glass. Som vanligt när jag är hos Ola så går hälften av all tid åt till att äta, även denna gång. Näår glassen var uppäten så fixade Ola lunch, vilken vi åt till slutet av filmen. Därefter så packade vi ihop, diskade, plockade iordning och gick till tåget. Jag pussade Ola hejdå och såg honom kliva på sitt tåg innan jag stressade till mitt. Hemresan gick bra, jag sov den sista biten (som var med buss). Jag har varit helt slut hela dagen, sov nog inte tillräckligt mycket inatt eftersom jag säkert pratade till klockan 1, vaknade vid 4 och inte kunde somna och sedan vaknade igen vid 7. Dålig sömn, eftersom jaghade ont i halsen och svårt att andas.

Hursomhelt. Jag dusckade när jag kom hem och sedan stack jag till Palladium för att teaterrepa. Så förbannat kul att få komma upp på scenen. Repen idag gick kalasbra! Jag är nöjd som satan. imorgon blir det mer teater.. jisses, premiär på fredag! Helt galet. Nej, nu måste jag sova.

Här är en bild från eldningen i lördags förresten. Moppa med LED-poi.

Gomorrn, gomorrn. Egentligen hinner jag inte sitta här och drälla, teatern börjar om två timmar och innan dess så ska jag ha hyunnit baka morotskaka och slagit in Martinis presenter, den sköna bönan fyllde nämligen 18 i måndags, vilket måste firas med buller och bång! Igår var hon och jag ute på De luxe, tog en drink och pratade om krux och krångel i livet. Moppa kom och gjorde oss sällskap och det belv en mysig kväll, tyvärr så finns det lite för mycket slemsnubbar ute, som ska ragga och få uppmärksamhet på alla sätt det går, lyckligtvis så finns det en hel del söta dörrvakter/alltiallo som kräver lite uppmärksamhet de också, men det får de mer än gärna. Haha. Nej, skämt åsido, det blev en bra kväll trots en del mer eller mindre lyckade försök att flirta med mig. Själv var jag kall och tråkig som en betongvägg på den fronten, ett svajigt krogragg käns väldigt olockande när man har stabiliteten själv som pojkvän. Härligt att slippa springa omkring i baren med skyhöga klackar, minikjol och för mycket smink för att få kärlek en kväll, nu kan jag springa runt i för höga klackar, minikjol och för mycket smink för att jag själv vill, om jag nu skulle vilja det.

Nej, här blir inga bullar, barn, kakor, kameler eller krumelurer gjorda. Bakning och sedan packnng inför badtunna, skitsnack och tv-spel hos Moppa! Livet är kalas.

Idag har det varit en av de mysigaste och bästa dagarna på mycket länge.  För det första så sov jag riktigt länge nu på morgonen. Eller ja, gick väl upp vid halv 10, så det var inte jättelänge kanske.  Fast det var underbart att vara utvilad när jag steg upp, så jag antar att det lagom många timmars sömn. Så, jag steg upp och åt lite frukost och sedan gick jag ut i solen, låg och solade och läste "En annorlunda bardom", vilket är en enormt spännande bok! Spännande på ett intressant sätt, inte deckarsätt, bör kanske påpekas.

Efter att ha legat i solen och stekt (utan så mycket resultat) så gick jag ner till stan och träffade Millan&Martina, vi gick till studiefrämjandet och fixade ut flyers till pjäsen och sedan satt vi i solen och åt glass, hur fint är inte det? Vi skiljdes sedan åt och jag gick hem, åt och bytte om till träningskläder för att sedan cykla till akrobatiken. Träningen gick underbart fint, så jag och Niclas var hejdundrandes glada efteråt. Så vi kilade ner till Sports och träffade Jonas med tillhörande lumparpolare. Vi snackade lite skit, såg på lite fotboll och sedan kom Millan och gjorde oss sällskap. Det var en trevlig pratstund till och sedan cyklade jag hem.

När jag kommit hem så ringde jag till Ola, vilket gjorde mig på tipptopphumör! Det var ett av de bästa telefonsamtalen på länge, så bortblåst är den ältande oron (för den här gången, jag är ju rätt förhållandeneurotisk har jag insett. ;)) och här är istället en bubblande myskänsla, kryddad med en pirrande kärlek. Jag blir helt nipprig av den grabben, tokigt och smörigt.=) Nåja, att jag ibland får för mig saker eller känner mig osäker är så urfånigt, men det blir så krystat ibland att prata 10 min i telefon, man vill säga så mycket, men tiden är så knapp så man glömmer hälften. Däremot så är helgerna helt fantastiska, efter att Ola har muckat så kommer livet att vara fantastiskt.

Natti!

Det här är verkligen galna tider, på många sätt. Livet är helt knasigt och jag kan inte riktigt reda ut det. Just nu lider jag av spasmer i häcken/låret, men det kommer nart att sluta. Om någon vill veta alltså.

Ola och jag hade ett konstigt telefonsamtal idag. Vi pratade om absolut ingenting och när jag lagt på så undrade jag vad vårt samtal egentligen hade handlat om och om jag fått något ut av det. Fast det kanske man inte måste alltid och kanske kan man ignorera den konstiga känslan i magen ibland. Om vi bara får lite mer tid ihop snart, så blir nog allt mycket bättre.

Nu är det Navy, sen är det sängtajm! Imorgon ska jag sova sjukligt länge, jag är pepp på sovmorgon!

Nä, nu måste jag snart ta tag i mitt liv, eller rättare sagt min prövning och mitt tentapluggande. Snart är skolan sluut (!!!). Jag har ungefär samma ångest som jag hade för exakt et år sedan, det är lite som att sluta gymnasiet igen. jag har ju vaggat omkring i mitt bekväma skolliv och veckorna har varit så underbart förutsägbara, som bara skolveckor kan vara. Det har varit ömsom trist och ömsom fantastiskt. Just nu tycker jag att det är fantastiskt. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra när jag slutar. Okej, det är teater i några veckor och sedan ska jag jobba i sommar, underbart och slitsamt. Men i höst, vad händer då? Det är lite läskigt att inte ha en aning om vad jag ska göra. Dock så ligger förslagen på hög, antingen så blir det pluggande igen. jag har ju sökt en hel del olika saker. Helst läkarlinjen, men jag är ganska realistisk och förstår att jag inte kommer att komma in på första försöket. Blir det inte pluggande så blir det kanske jobbande, antingen här eller neråt landet. Alternativt i Norge, men kanske även på Island. Jag ska prata mer med Natta om det. Sara och jag har också pratat om att jobba i Frankrike och min dröm om Indien finns kvar, även om Tibet och bolivia har börjat locka, som volontär givetvis. Sedan beror det ju lite på vad Suss, Fiaoch de andra ska göra i höst med..:) Det ska bli spännande att möta hösten, spännande och skrämmande.

fick svar från en annons jag svarat på innan, angående ett par ruskigt snygga barstolar som jag ville ha. Tyvärr så hade de redan blivit sålda, lyckligtvis så har jag hittat dem på varhuset Ilva, dock inte till samma pris.. Hade jag fått dem på annonsen så hade det varit 2 för 500, nu får jag snällt hosta upp nära 700 kr/st. Men jag vill ha dem, designslyna som jag är. Så det är bara till att gräva djupt i plånboken och tacka gudarna för att de i varje fall inte kostade mer än så.

Fast, det är rätt okej, jag är nykär i stolarna så för mig får de kosta vad tusan de vill..=)

Åh! Godmorgon världen!
Idag är det tisdag, vilket en vanlig tisdag hade varit lika med kräk, fis och bajs. Idag är det inte så, idag är det lika med hurra! Anledningen är busenkel. För det första så är det (nästan) sommar och varmt. Det gör gnällmajor som mig lyckliga. Sedan så har jag faktiskt sovmorgon idag! Alla kemiföreläsningar är klara, vilket betyder att idag börjar jag vid 13.00 med lab, inte jättecharmigt kanske men det är den sista i kursen!! Nästa tisdag kommer jag alltså att vara ledig! Livet börjar kännas bättre och bättre. Ikväll ska vi elda också, vilket ska bli sjukt mysigt. I vanliga fall brukar jag vara helt slut när jag kommer dit, eftersom det ligger en låååång dag med massor av kemi bakom mig, men idag känner jag att jag nog kan vara en aning piggare.

Igår pratade jag med Ola innan läggdax, ett mycket trevligt samtal måste jag säga. Huxflux så är alla problem som bortblåsta. På den senaste tiden så har allt varit så underbart och nästintill perfekt. Kanske ett tecken på att jag ska sluta med att överanalysera allt hela tiden. Det är nog bra att tillåta sig att bara njuta ibland.

Träffade Millan och Niclas en snabbis också, trevligt att sitta ner och prata med dem, om allt och ingenting. Det blir mer av allt och ingenting pratandet ikväll under eldningen, fast med lite andra personer. Jag gillar att prata om helt onödiga saker.

Nä, nu ska jag kanske duscha lite, måste ju vara fräsch och fin någon gång. Igår orkade jag nämligen inte och fick ha sjal på skallen hela dagen. Latapa.

Idag är livet så där lekande lätt, som det är ibland. Allt känns underbart och bra, jobbet är finemang och jag ser fram emot att få vara där i sommar, relationen med Ola är bättre än på länge, framtiden ser ljus ut. I höst kommer Sussie och Fia hem, i höst så behöver jag inte oroa mig för mitt basår. Då ska jag äntligen ta mig tid till att vårda alla mina relationer. Jag har även ätit min mintkaka, det gjorde mig happier then ever.

Här bjuder jag på en bra låt också, sorglig kanske, fast den gör mig lite ledsamt glad. Fast jag är inte så förtjust i slutet när Damien börjar sjunga.

I remeber

Mintchokladkakan blev läskigt god, inte riktigt så bra som Olas mormors mintchokladkakor men klart godkänd. Baka är ta mig tusan det roligaste som finns, jag ska öppna ett bageri! Eller snarare ett konditori! Fast innan dess så ska jag bli bästis och bundis med Olas mormor och med min mormor. Sedan kan vi tre baka kakor, sockerbullar och annat gott, sticka och skvallra, dricka kaffe och se på körslaget. Efter det så kan vi åka in till stan och köpa kompispizza. Sådant gör mormorsar, jag känner att jag skulle trivas i deras sällskap. Bakning och stickning står högt på min "vad-anni-gillar-att-göra-lista". Pizza är inte jätteuppskattat, men det kan väl slinka ner för sakens skull.

Nu ska jag snart sova, jobbande som gäller imorgon ju!

p.s. Besök gärna www.fbdrama.com och läs lite om pjäsen jag spelar.:)

Jag har också trillat ner i "omdesignings-träsket". Nu har bloggen fräschats upp med mer neutrala, om än lite mörka, färger. Om nån dag ska jag lägga ytterligare en hand på den och fixa till den. Bakgrunden är lite för mörk tror jag. Eller?

Nåja, jag köpte after eight för ett par dagar sedan, så nu kan jag baka mintchokladkaka. Nu som i exakt nu faktiskt.

Hejsvej

Just nu sitter jag och lyssnar på cannonball och småler. Jag är levnadsglad idag, livet är skönt och solen skiner. Jag har siktet inställt på framtiden och längtar efter att få påbörja allt det som jag planerat. Snart kommer livet att veckla ut hela sin plan för mig, det kommer att bli början på en livshistoria. Om ett litet, litet tag så är jag redo att räta ut mina vingar, ta sats och hoppa ut för stupet som i folkmun kallas för framtiden. Jag ser med spänning fram emot det.

Har fått besked från jobbet om att jag ska vara där i sommar, ska på möte om nån vecka och prata om sommaren, kolla schema och hälsa på de andra sommarvikarierna. Kommer att kännas härligt. Framtiden bär med sig något stort, jag kan känna det redan nu. Jag förstår inte på mig folk som ska gräva ner sig i det gamla, när det finns så mycket framför dem. Livet är inte slut förrän man drar sitt sista andetag, innan dess har man all chans i världen att ta till vara på tiden och göra det bästa av den. Det har jag lärt mig på senare tid, det har präglat livet på senare tid. Man måste se till de lyckliga stunderna och själv göra livet till något underbart och glädjefyllt. Jag håller på att lära mig det nu, tyvärr genom den hårda vägen. Det är ofta som tankarna vandrar till deras familj, deras kamp och hur den påverkar mig. Jag är tacksam för att jag mår bra och min mamma, pappa och syster mår bra, att mina vänner är friska och att jag har dem. Det finns mycket att vara tacksam för, ta till vara på det. Visst finns det mycket orättvisor i världen och min väg fram till mitt liv idag har varit jäkligt svårt, det har funnits gropar i min väg, vissa små och lätta att komma upp ur och andra som tyckts varit bottenlösa. Idag har jag berikats med ett jävlaranamma och en beslutsamhet att inte hamna där igen, inte falla tillbaka i ett gammalt mönster och inte lägga skulden på mig själv för det jag inte bör beskyllas för. Det viktigaste av allt är att jag inte låser fast mig i det gamla, då kommer jag aldrig ur det. Jag tänker inte stämpla mig själv som den som råkat ut för ditt eller datt, det hade blivit farligt mycket stämplar då. jag har tagit lärdom och börjat dela med mig. Några få vet om de stora sorgerna i mitt liv, några vet inte. Jag själv vet hur de har format mig, men låter inte längre dem göra det. Det är över, det är gammalt, inte glömt men bortsorterat ur mina funderingar. Det har förstört mig förr, aldrig att det ska få göra det igen.

Oj, djupt och flummigt. Men summan av kardemumman är:
Livet är vackert, om man bara låter det vara det. Det kanske tar slut imorgon, men du har i varje fall idag.

Jag tänker på er.

Nu har jag vaknat efter en härlig sovmorgon! För första gången på länge så har jag fått sova precis hur länge jag vill. Om tre timmar så ska jag möta upp med regissören och prata teater och sedan är jag ledig för dagen. Imorgon däremot så blir det till att gå upp tidigt, eftersom jag ska jobba vid 08.30 och bussen går vid 07.15. Det är ett hårt liv. Alternativet är att ta ett tåg så att jag kommer till stationen vid 08.25.. men jag är tveksam på att jag hinner upp på fem min... Nåja, jag får fundera över det under dagen.

Igår så var ju jag och fem andra ur föreningen ute i Lagan och körde en show. Trots lite nerver och osäkerhet så gick det hejdundrandes bra, jag svedde lite ögonbryn och ögonfransarna är inte vad de en gång har varit, tur att jag redan har pojkvän och slipper försöka locka till mig en genom att vifta på mina nedbrunna små fransar.

Först så hade vi en liten kortare show, för att dra till oss uppmärksamhet, blev lite jonglering, eldsprut och fakir. Sedan stod en snubbe och pratade om ett berättarbord som skulle avtäckas. När han hade pratat klart så ledde jonglörerna in folket in i någon byggnad, därefter skulle ett medeltida gästabud hållas. En del hade gjort mer eller mindre lyckade försök att klä sig i medeltida kläder. Vissa hade grymt snygga grejer och andra hade kollat på Buttericks, ungefär. Nåja, vi hade ju tagit seden dit vi kom och klätt oss i den förstnämnda kategorien. :P

Vi stod kvar ute en sund och lockade med folk, därefter gick jag och gustav för att köpa yoggi, för min hälsas skull. Vi traskade sedan in för att vara med på banketten. Först fick vi lite soppa, nötter och andra tilltugg, undertiden som vi fick föreläsningar om medeltidens bordsskick och flera som vi inte förstod, eftersom dansken som pratade hade den mest grötiga dialekt som jag någonsin hört! En annan dansk spelade fiddla, nyckelharpa, mungiga och bjällror. Inte allt på en gång dock, men det var trevligt att lyssna på. Därefter blev det mer mat, rotfrukter och grejer dukades fram. Var ganska gott, trots att jag redan var mätt och rund som en ballong. Efter att grabbarna hade jonglerat lite där inne och vi framfört en sång i stämmor så gick vi ut och gjorde klart inför showen.

Och vilken show det blev! Visst lite småtabbar, tappande och svårt att få grejerna att brinna, men annars så gick allt som på räls. Jag var adrenalinstinn som få precis innan och helt utpumpad efteråt. Det är ett bra betyg, haha. Var rätt mycket folk som kom och kollade också, hela det lilla torget var smockfullt. Nu har suget efter att elda vaknat till liv igen, efter att ha varit i dvala ett tag. Från att ha gjort det mesta lite mekaniskt och på rutin så kände jag att det faktiskt blev roligt väl uppe på scen.

Åh, nu ska jag nog hoppa in i duschen. Jag känner att det nog behövs.:)

Snart, snart, snart! Jag har börjat räkna ner dagarna till Sussies hemkomst. Det är så konstigt att vi varit ifrån varandra så länge. Det känns som igår som vi satt på trappan utanför Suss&Fias källarkollektiv och pratade framtid, drömmar, problem och skit. Snart blir det så igen! I höst blir det ihopflytt någonstans tillsammans med Suss och Fi. Var? Inte en aning, men det spelar ingen roll.

Snart ska jag springa iväg till Dompan och möta upp de andra eldarna, sedan ska vi sticka ut till Lagan och köra en show. Jag är lite trött, efter att ha suttit uppe och tittat på sagan om ringen med Ola igår. Var riktigt trevligt att vara och hälsa på hos honom igen.:) Jag har säkert gått upp fem kilo på det här dygnet också. Vi åt godis, mat och tårta. Farligt gott!

Idag gick vi upp tidigt (nåja, halv nio. men jag var vaken en halvtimme och väntade på att Ola skulle bli lika pigg som jag). Vi åt lite frukost och sedan gick vi ner till sjukhuset för min hjälte-grabb skulle lämna blod (stolt flickvän). Efter det gick vi en runda om Olas kompis Victor med tillhörande flickvän och sedan hämtade vi mina grejer och gick med dem ner på stan. Det blev lite runtlullande innan jag hoppade på tåget.

I onsdags så var jag ute med teaterfolket, det var trevligt och alldeles lagom. Fjortisfyllans afton har aldrig varit så lockande för min del, så jag var nöjd med en alldeles lagom fest.

Au revoir