Stinky

'Jag lyckades ta mig ur min sömngångarstil och slänga in min bleka häck i duschen. Dessvärre så gick jag sedan runt i morgonrock i två timmar innan jag hittade motivation nog att klä på mig. Ibland är det tur att affärerna inte är öppna dygnet runt, annars så hade jag väl fortfarande snorat runt här i min pyjamas. Efter jag hade slängt på mig mina paltor så blev det språngmarsch ner till centrum för att hinna in i en bokaffär innan stängning. Har bara några kapitel kvar av boken som jag läser och jag vågar inte riskera att läsa ut den utan att ha något nytt att lägga vantarna på efteråt. Blir det ett glapp så är det inte så stor chans att jag sätter gång med läsandet igen. Synd att jag är en ganska dysfunktionell individ. Jag mår bäst när jag är mitt uppe i något, som kan uppsluka mig helt. Det är totalt livsfarligt att sluta upp med det som jag håller på med, för då är det ruskigt trögt att komma igång med det igen. Så jag snöar gärna in på det som jag är intresserad av för tillfället. Nu är det att läsa. det har kommit till en ganska absurd punkt, där jag är så uppslukad av mina böcker så att jag blir irriterad över det faktum att jag måste vara social ibland. Måste nog tagga ner lite innan jag blir helknäpp.  

Skulle någon få för sig att undra varför mina inlägg ser konstiga ut och varför jag inte delar in dem i stycken så beror det på att min blogg har drabbats av någon tropisk sjuka. Den vägrar att göra som jag vill och tar bort alla mina styckesindelningar så fort ett inlägg publiceras. Skitroligt. Jag behövde verkligen en blogg som retas med mig. 

Jag har varit vaken i drygt två timmar nu. Försöker intala mig själv att jag inte alls är på väg att bli sjuk utan bara utmattad. Nu när jag har sovit bort en halv dag så borde energin snart komma tillbaka och låta mig bli lika hurtig och klämkäck som vanligt. Tyvärr så sitter jag fortfarande med mörka ringar under ögonen, snor i snoken och smutsigt hår. Någonting säger mig att jag borde duscha och klä på mig, att bara dega runt i pyjamas kommer få mig att känns mig sjukare än vad jag är.

Jag kommer nog aldrig att upphöra att förvånas över mig själv. Idag ansåg att min kropp att det var hög tid att göra något åt den oändliga energi och glädje som riktigt sprudlat från mig de senaste veckorna. Eftersom jag knappt har hunnit träffa vänner eller familj, på grund av jobb och bristande ork, så var det väl lika bra att se till att det dröjer ett tag till innan jag kan socialisera mig en aning.

Är hemkommen och nervarvad efter dagens jobb. Ska snart krypa ner under täcket och läsa lite innan lampan släcks och jag själv slocknar. Har varit en intensiv, jobbig, rolig, tung, upplyftande och allmänt förvirrande dag. Ömsom har jag skrattat, pratat och varit på topp, ömsom har jag gått med en klump i magen och känt mig skitledsen. Lyckligtvis så har jag arbetskamrater och kidsen som håller mig över ytan även när bakslagen kommer. Inte för att det är så mycket bakslag inom jobbet, men ibland känns det privata även under arbetstid. Det negativa vände på riktigt när jag satt på bussen hem och Rasmus ringde. Jag kände mig verkligen lycklig på riktigt. Jisses, jag saknar honom och de andra grabbarna så himla mycket. Min fine, lille Frallis. Måste snart höra av mig till honom igen, för att inte tala om att träffa honom! 

Så, nu är det snart bums i säng! Har varit iväg på Säljerydsfestivalen och myst runt bland lägereldar, livespelningar i tält, biljardspel, öldrickande, myspysförsäljning och ett gäng glada hippies + några lador. En grymt trevlig kväll helt enkelt. Sitter och är lite lycklig, vilket balsam för min trötta själ! Jag ska lägga mig i min varma säng och drömma mig bort till min egna lilla utopi med fredsälskande vegetarianer som sjunger och kramas.

Först ska jag dock tvätta av mig ansiktet, byta till pyjamas och läsa ett kapitel ur min bok. Undertiden så kan ni få ett tjuvkik på min finfina och nyköpta outfit. Jag bjuder på den ikväll, hehe.

Idag är jag fortfarande lika förkyld men en smula mindre bitter. Ska försöka tugga i mig ett kilo apelsiner, sutta på ingefära och proppa magen full av vitlök. Förhoppningsvis så kommer förkylningen att släppa, om inte så är det i varje fall ett bra sätt att skrämma bort folk som kommer oönskat nära. Vem vill sitta jämte någon som luktar en blandning av julafton, sushibar och vitlök? Trubblet blir ju att även de, vars närhet är önskvärd, kommer att skrämmas bort. 

... äsch, har redan tröttnat på håret, på att vara ledig, på att inte göra något av livet och på mig själv. i vanlig ordning alltså. Blä, vilka tråkiga dagar jag har.

Frippan är fixad och skitball. Jag är nöjd och en smula fattigare. Fast, vad spelar pengar för roll. Nu är jag skitsnygg och kan lätt ragga upp någon rik babe som kan försörja mig resten av livet. WIN!

Steg ett på min milslånga färd är avklarat. Nu har mina oversizade underställsbrallor åkt av och istället sitter jag fullt påklädd och halvfixad för att vänta på bättre tider och frisyridéer. Jag är verkligen jättepepp på att skaffa mig en cool frilla, men känner inte riktigt för att kapa hela längden. Hjälp mig, någon?

Buhu. jag vet verkligen inte vad jag ska göra av dagen. Idag sitter jag och snorar, hostar och tycker synd om mig själv. Hade jag haft lite självdisciplin så hade jag lyft häcken från stolen och masat mig bort till min garderob för att klä på mig. Synd att jag inte alls tänker göra det. Skulle jag mot all förmodan ändå göra det så tänker jag ta mig ner till centrum och leta upp en frisör som vill klippa en ny, lite ballare, frippa på mig. Jag är skittrött på mitt mesiga hårsvall, något ballt måste det ju gå att göra även med mig, right? Synd bara att jag inte vet vad, jag är ju så himla fjantig med mitt hår. Buhu. 

Så, nu är det hög tid att bli lite downie och melankolisk. Ska rusa över till Millan och lipa mot hennes axel en stund, bara för att tycka lite synd om mig själv och älta mina I-landsproblem. Ibland behöver man faktiskt öppna tårkanalerna för de allra fånigaste av småsaker. Nätter är inte nyttigt för blondiner med åldersnoja och beslutsångest. Man blir ju helt lipig, pipig och gnällig. Charmant. Jag lär ju ha en hel hjord av beundrare efter mig tack vare alla mina förtjusande karaktärsdrag. Score.

Surfa in på Scorett och kika på höstnyheterna som är på väg in i butikerna. Vissa av stövlarna är TO DIE FOR! Jag ska genast skramla min sparbössa och slå upp ett tält utanför närmaste butik. Tiamo har många, riktigt vassa, modeller som jag tänker lägga vantarna på. Oh, yes. Det blir en underbar skohöst!

Nu har jag klarat ut min jobbhelg. Börjar på mitt vanliga schema imorgon, vilket betyder att det nalkas ytterligare en arbetshelg innan månadsskiftet, high five! Kommer att kännas kalas när lönen dimper in på kontot. Tills dess så ska jag få mig själv att må bra genom att shoppa upp de få slantar som finns kvar sedan förra löningen. 

Nu måste jag sova. Det är jobb imorgon. Fröken Anni är urusel på att gå och sova i god tid. Lyckligtvis så är det inte heldag som nalkas, slutar vid 17. 

Nu är jag hemma efter en, trots vissa missöden, lyckad Stockholmsresa. Hade underbart väder, underbart sällskap (nästan hela tiden) och massa mys i största allmänhet. Nu ska jag inte låta den tråkiga stunden på torsdagen befläcka hela min vistelse, så jag nöjer mig med att säga; fy tusan för opålitliga och egoistiska karlar. 

Okej, dimma ingick inte i min resplanering. Fail! Nu sitter jag här och rullar tummar, tår, tunga och diverse andra mer eller mindre böjbara kroppsdelar. Kommer förhoppningsvis att kunna ge mig av runt 9-tiden. Nåja, för min del är det ingen ko på isen. Synd bara att jag inte klurade ut det här tidigare, då hade jag kunnat nana en timme extra. 

Borde VERKLIGEN sova nu. Klockan tickar på med oroväckande fart. Det är bara några få timmar kvar tills jag ska stiga upp, sträcka ut tassarna och tvinga mig själv att vakna till liv. Grattis.

Har deltagit i släckträning med eldförenigen. Kände mig macho och ball, men oseriös som vanligt, då jag fick lägga tassrna på en släckfilt och bekämpa lågorna på en stackars brinnande docka. Spelade givetvis clown innan, då det blev en stunds väntande innan dockan tog fyr. Typiskt mig, att aldrig kunna hålla masken och vänta som vanliga vuxna gör. Istället studsade jag runt, som om jag hade fjädrar ubder skorna, samtidigt som jag fantiserade iväg och tänkte på Ferdinand och tjurfäktning. Lyckades ändå skärpa ihop mig tillräckligt för att inte snubbla över filten och trilla platt på nosen då det väl satte igång. Så, nu kan jag checka av det här på min lista. Kan vara bra att kunna, om någon skulle fatta eld lite spontant eller så.

Hann inte med att dansa idag, tusan hakar! Nu dröjer det tills nästa vecka innan jag har tid (och ork!) att skaka rumpa och trampa runt i takt. Möjligtvis kan jag flirta med Millan och ta ett pass på söndag kväll, men det är bara ett enda stort kanske. Har snöat in lite på det här nu, så det vore kul att få fortsätta lite. Bjuder därför på en bild som får mig att le så fort jag ser den, mest för att jag ser ut att vara skitnödig snarare än graciös och cool.

Hej, jag heter Anni och jag ser mest ut som en femåring. But hey, det är ju ganska nice det också.



Dock så händer det ibland att jag får för mig att jag är femton år och skitcool igen. Nu var jag visserligen inte så himla tuff när jag var femton, men det känns rätt bra att inbilla mig det. Jag var en typiskt oball brud som varken smygrökte eller drack mig full på folkisar. Jag tar igen det nu, ett antal år (buhu) senare, då jag dricker bira som en man, sminkar mig som en tonåring och poserar sämre än fjortisarna på stan. Härliga tider. Tyvärr så är jag naturligt blond så jag kommer aldrig att kunna blondera mitt hår till någon lagom fräck gul färg, attans.




Jag överväger att växa upp en dag, men än så länge har det inte tilltalat mig tillräckligt.

Insåg till min förvåning att jag inte alls hade huvudet med mig när jag skrev tidigare idag. Rubriken från förra inlägget är ju lagom ball, "tokigheter och sådant", undrar hur jag tänkte då? Blev jättepaff när jag såg den. Var visserligen inte så himla pigg när jag satt här och präntade ner massa strunt. Inte för att jag är så himla pigg nu heller, somnade på bussen på väg hem. Det är en förbannelse att åka buss. Eller tåg. Eller åka alls. Jag blir så himla trött! Nu kommer jag att gå resten av dagen och kämpa emot segheten. Förhoppningsvis så blir det väl ett danspass senare ikväll, samt så ska vi ha lite släckträning idag när vi träffas och eldtränar. Nu har jag ju sagt att jag ska sluta med alternativkonsten, men jag tänker att det är ganska bra att hamstra kunskap om hur man släcker brinnande ting och folk. 

Snart ska jag iväg till jobbet. Överväger visserligen att byta om först. Vet inte om det är socialt accepterat att dyka upp i pyjamas. Men, man vet aldrig. Det kanske blir en riktig hit. 

Har nyligen kommit hem från jobbet, lite trött och sliten. Dagen har gått jättesnabbt och jag undrar vad jag egentligen har gjort? Sitter med en enorm oro och stress inom mig. Vet egentligen inte varför, har inte något akut som jag måste ta tag i. (Mja, det var kanske en sanning med modifikation.) Funderar på om jag ska försöka sova en stund eller om jag ska sysselsätta mig med något, vad som helst för att slippa den enorma rastlösheten som har bosatt sig i magtrakten. 

Jag anar att det här blir ett nytt, smådesperat, försök att ta upp bloggandet. Eller terapiskrivande, ska man väl kanske kalla det. Känns som att jag mest sitter och spottar ur mig klagomål eller funderingar. Kanske borde bli lite ytlig och platt, slänga upp bilder på mina kreativa, men ack så omoderna, outfits. Alternativet är att starta upp en matblogg, lägga ut etthundranittiotre olika sätt att variera en morotskaka. Hade kanske varit en affärsidé lika god som någon. (Observera att jag inte ordskämtade med flit.) Men icke sa nicke, jag håller mig till mitt ordbajseri och svammel. Känns bekvämt och hemma, nästan lite privat. Ingen människa med hjärnan på rätt plats skulle sitta och läsa igenom tramset jag skriver, såvida man inte känner mig. Gör man det så har man i varje fall en ursäkt. ;)

Imorgon är det arbetsdag igen. Det går ganska trögt att sluta jobba, inte för att jag klagar. Ska försöka få tag på min chef under morgondagen och tigga till mig lite fler arbetstider. Hade verkligen behövt jobba lite till, skrapa ihop lite slantar till. Det är banne mig inte lätt att spara pengar när man blir lycklig av att göra av med dem. Förhoppningsvis så får jag ihop ytterligare några timmar den här månaden. Det kommer sannerligen att behövas. Har börjat att kika på en fotokurs som hade varit rolig att läsa. En vanlig kvällskurs bara, men ändå något som kanske lyckas få mig att utvecklas lite. Hade varit roligt att bli lite duktig, i varje fall duktig nog för att känna mig lite nöjd. 

Vädret har fått spatt. Det regnar, blåser och mulnar, för att sekunderna senare spricka upp till solsken och tokhetta. Lite lurigt, minst sagt. Just nu känns det verkligen som sommar, när solen kikar in genom fönstret och jag får dåligt samvete för att sitta inne. För tio minuter sedan muttrade jag ilsket över skitvädret och började leta utlandsresor. Tänka sig. 

Så, idag skiner solen och livet blir plötsligt lättare. Jag ska snart strosa ner till närmaste bokshop och leta efter något trevligt att stoppa ner nosen i. Har redan börjat att mysplanera inför långa höstdagar med vinande vindar, smattrande regn och mullrande åska. Jag är tokigt förälskad i åskväder. När oktober kommer och höstmörkret lägger sig så ska jag kura ner mig i soffan med en miljard levande ljus, en bra bok, något varmt att dricka och en filt. Sedan ska jag bosätta mig där tills livet kommer med något annat, lite mer meningsfullt, förslag till mig. 

Mycket har hänt på senaste tiden. Vissa saker har varit tunga och jobbiga, andra har varit väldigt roliga. Det finns egentligen massor att skriva om men orken infinner sig inte. Just nu står jag i en liten bubbla och känner mig lite less och trött. Hösten och regnet är på väg med stormsteg, jag vill bara kura ihop mig i ett hörn med böcker och varm choklad.