Sista arbetsveckan.
Det börjar dra ihop sig nu, om två veckor ska jag börja plugga igen. Jag känner mig onekligen lite kluven, det ska bli spännande att plugga men samtidigt så är jag inte supermotiverad. Jag kommer nog att sakna jobbet lite också, man har kommit in i rutinerna, lärt känna barnen och presonalen. N¨ja, jag ska nog komma dit och arbeta lite timmar, så det blir nog bra till syvende og sist.
Idag är jag trött, det är mycket som sliter ut mig. Jag har ont, ont, ont i ryggen efter lördagens show och jag ahr ett ganska fysiskt krävande jobb. Samtidigt så är det hemskt mycket känslor i gugning, så både kroppen och psyket är utmattat. Det är så oerhört mycket på gång nu, men ny högskola, pednling, jobb, ekonomi, tid, vänner, pojkvän och allt annat som rör till det i livet. Allt är inte alltid på topp, saker går i vågor. Just nu är jag nog i en svacka gällande det mesta, för när jag blir nere så påverkar ju det allting. relationerna till människor blir ju lidande, eftersom jag inte har ork, tiden och pengarna räknas intensivare än vanligt, jobbet och högskolan stressar mig eftersom jag inte vet om jag valt rätt. Ja, ni fattar.. Det är bara att bita ihop ett litet tag, för snart så kommer livet vara ljust och underbart igen. Jag är faktiskt lite beroende av mina depperioder.
Idag är jag trött, det är mycket som sliter ut mig. Jag har ont, ont, ont i ryggen efter lördagens show och jag ahr ett ganska fysiskt krävande jobb. Samtidigt så är det hemskt mycket känslor i gugning, så både kroppen och psyket är utmattat. Det är så oerhört mycket på gång nu, men ny högskola, pednling, jobb, ekonomi, tid, vänner, pojkvän och allt annat som rör till det i livet. Allt är inte alltid på topp, saker går i vågor. Just nu är jag nog i en svacka gällande det mesta, för när jag blir nere så påverkar ju det allting. relationerna till människor blir ju lidande, eftersom jag inte har ork, tiden och pengarna räknas intensivare än vanligt, jobbet och högskolan stressar mig eftersom jag inte vet om jag valt rätt. Ja, ni fattar.. Det är bara att bita ihop ett litet tag, för snart så kommer livet vara ljust och underbart igen. Jag är faktiskt lite beroende av mina depperioder.
Kommentarer
Trackback