Stinky

Nu kommer hösten och stressen. Eftersom jag förmodligen inte kommer att kunna ta bidrag till studierna så ska jag jobba samtidigt som jag studerar. Vilket det knappt finns tid till, kommer att få arbeta helgerna. Det betyder i sin tur att jag inte kan träffa Ola. Tråkigt att vår relation får ta smällar hela tiden, på grund av saker som vi själva inte kan styra över. Livet är så förbannat orttvist. Varför kan inte folk som älskar varandra bara få vara nära och ha tid för varandra. Så fort jag hälsar på Ola så känner jag att jag snor tid från honom, som han kanske hade velat lägga på familj och vänner. För det är allitd någon som blir försummad när han är hemma så lite. Det är förbannat jobbigt när det är jag som drabbas, men också jobbigt att veta att jag hindrar honom från att umgås med andra när jag kommer ner. Eller ja, hindrar gör jag ju inte, men ja. Ni fattar.

Jag hatar distanser, jag hatar att jag jobbar/ har föreställningar/ är upptagen var och varannan helg, jag hatar att Ola är hemma så lite och att han givetvis är upptagen de helger som jag är ledig och vice versa. Jag förstår verkligen inte hur världen är funtad.