Stinky

Nu är det sista arbetsdagen för denna veckan, jag har svårt at få ihop mig själv, jag är ruskigt trött och lite omotiverad till att resa häcken från soffan. Igår var jag på någon premiärgrej på MQ, drack champagne och fick en goodiebag. Köpte en snyggingkjol som jag ska ha om jag går ut någon kväll, som om det skulle ske liksom, haha.

Nej, idag är det jobb i några timmar, sen hem och plugga lite. Tror jag, jag vet inte än. Jag är så omotiverad just nu. Helst hade jag bara suttit resten av veckan med Greys. Nåja, nåja. Det blir nog bra. Idag så ska ju Johanna jobba, så det blir nog roligt. Jag trivs med att jobba med henne, med de flesta andra också. Sandra har jag grymt roligt med, hon är störtskön.

Imorgon kommer Fia hem, lagom tills jag är färdig med mina tråksysslor. Det kommer verkligen att bli lajbans, jag ska krama om henne länge. Dock så tror jag att Dennis kommer ha lagt tassarna på henne, så jag får väl passapå att roffa åt mig henne när han är på toa, tittr bort eller något sådant.

Alltså, alla dessa "gratislänkar" som folk gör reklam om, ni vet "bli medlem här, blablablabla, värva medlemmar och tjäna på det.. jadajada", jag är SKITTRÖTT på dem. Alltså, ingen skriver ju det för att vara gullig och upplysa mig om att man kan fåp saker gratis, utan för att de villtjäna ihop massa poäng. Alla har fattat det, ingen hemlis liksom. Men jag vill gärna att de ska fatta att jag ARBETAR för att ha RÅD att köpa saker, jag har därför inte TID eller LUST att klicka in och bli medlemmar på gratissidor. Hade jag haft det så hade jag ju inte jobbat, mwn nu gillar jag att köpa saker för egenintjänade pengar. Jag gillar att få lön och köpa saker mer än att få, faktiskt. Man blir ruskigt stolt när man kan köpa saker själv, att man förtjänar sakerna. Så, inga förbannade gratislänkar till mig!!

Nu är jag halvvägs in i veckan, känns ganska bra. 6 veckor har gått sedan jag hoppade på mitt vik, det går bara bättre och bättre. Imorgon ska jag vara inne i skolan i några timmar igen. Ska bli spännande att se hur det går. Efter det så blir det arbete på fritidset och sedan mingel på MQ, fredag blir körlektion, jobb och sedan plugg, lördag borde jag gå ch göra högskoleprov men jag är osäker. Säkert är det i varje fall att jag ska möta den hemkommande Fia, söndag eldning och på måndag börjar en ny arbetsvecka. Fullt upp, minst sagt!

Idag har jag haft min "skolmåndag", har alltså jobbat både på skolan och fritids. Var faktiskt ganska trevligt, om än lite tidigt för min smak. Ska snart sova, har fritidsmöte och sedan jobb imorgon. Blir långa dagar denna veckan. Kommer att vara ett vrak lagom tills nästa vecka, har nämligen inte en enda ledig dag denna! Det är crazy, jag måste ju ha mina vilodagar, det funkar liksom inte annars. Nåja, jobbet är faktiskt ganska avslappnande på något vis. Galet men sant.

... livet var som en såpa. Det hade varit spännande. Jag hade kunnat kryssa omkring inne på Seattle Grace i en läkarrock och pola med de andra Grey's Anatomy-läkarna. De får knasiga fall, spännande intriger och är i allmänhet jävligt heta, speciellt Alex, eller ja Justin Chambers. Synd att han är gift och har 5 barn, jag är inte mycket för att sabba äktenskap. Men oh, my god! Den mannen är ta mig fan allt jag drömt om.

Har tittat lite på gamla högskoleprov och har kommit fram till en sak; Jag ger upp, jag ska inte gå dit. DEt är för svårt för mig. Det kommer bara att sluta med att jag går ut från salen ännu mer uppgiven och med drömmarna krossade, sönderstampade och bortsopade. Det känns liksom bättre att inte gå, att slippa få ett urdåligt resultat och tvivla ännu mer på min egen förmåga.

Och alla som får för sig att säga; saker händer av en anledning kan hålla käft. Om anledningen inte är att jävlas för mig, så finns det fan ingen anledning. Den här hösten har varit sämre än vad jag kunnat ana. Just nu känns allt så förbannat hopplöst och jag vill inte veta de förbanna, jävla anledningarna till avrför saker går som de går, för de är tamigfan inte bra. Jag hade det bra uttänkt, jag hade det bra, inga anledningar i hela världen kan göra det bättre än vad jag hade det. Fan ta livet just nu.

YEEES, nu inleds min ledighet. Chefen ringde och väckte mig imorse, undrade om jag kunde jobba. Det kan jag inte, jag ska plugga till högskoleprovet. Än så har jag dock inte fått loss mina tummar från öppningen där bak, för just nu så maratontittar jag på Grey's. Därefter så blir det nog en dusch och sedan ska jag skriva ut ett gammalt prov och plugga lite.

Bra plan för dagen, hu?

Så, nu är ytterligare en arbetsvecka färdig. Oerhört skönt, men lite tråkigt. Fredagar äralltid så mysiga på jobbet, jag gillar att arbeta fredagen. Nåväl, det ska bli ganska härligt att få vara ledig i 3 dagar i sträck!! Åh, det är så underbart. Kommer inte att göra mycket nyttigt under dessa dagar, det kan jag lova. Eh, nej. Nu ljög jag. Imorgon så ska jag plugga till högskoleprovet och på lördag så blir det sydag för hela slanten. Byxor till eldföreningen ska provas, sys och fixas. Kommer att bli en lång men rolig lördag, känner att jag behöver ganska mycket sällskap nu, livet har liksom börjat bli lite konstigt och jag behöver pladdra av mig lite.

Nå, nu ska jag fota lite, kanske göra en macka och sedan blir det bedtime. Jaja, jag vet att man inte ska äta efter kl 7 på kvällarna, men jag är skithungrig!

Okej, jag är verkligen störd och beroende av mina avsnitt från Grey's, tittar på det så ofta jag hinner. Just nu så sitter jag och tittar på ett avsnitt innan jag ska med bussen till jobbet. Därefter blir det en lång arbetsdag. Innan dess så ska jag nog träffa Millan och Emma, få lite kramar innan arbetet och så. Jag behöver det ibland, lite närhet, värme och kärlek. M-hm!

Frågan är vad jag ska hitta på resten av helgen. Borde kanske printa ut ett övningsex av ett gammalt högskoleprov, det är lite drygt en vecka kvar tills jag ska sitta i universitetssalen och svettas, kommer att bli spännande och ångestfyllt. Jisses, tänk om det går jättedåligt. Usch, man ska nog inte hålla på att älta sådant innan, va?

Nej, nu ska jag vänta på att Millan hör av sig och sedan traska neråt stan.

Nästa vecka kommer att bli spännande. Eftersom tjejen som jag jobbar helg med ska ha barn snart så kommer hon att gå hem på mammaledighet snart, därför så ska jag ha en ny "helgkompis". Under nästa vecka så ska en kille komma in och gå bredvid och eventuellt bli den som jobbar helg med mig. Det kommer ju onekligen att vara ganska intressant att få träffa den som man ska spendera mer än halva dygnen med under var tredje helg. Jag kan väl erkänna att det blir oerhört mycket trevligare om han har utseendet på sin sida, lite roligare att arbeta då. Ögongodis tackar man inte nej till, men samtidigt så räknar jag inte med att han är någon hottie, hellre positivt överraskad än besviken liksom.

Imorgon ska jag jobba långdag, slutar 22.00, det ska bli lagom spännande. Det brukar förvisso gå ganska bra, men det är lite tråkigt att skrota runt när barnet somnat, blir lätt lite paranoid när man skrotar omkring där i mörkret. Det är ju inget vidare tryggt område tyvärr, så hemskt att det är oroligt där omkring. Jisses, kan inte folk respektera att det finns barn som vill sova!?!

Ikväll ska jag titta på Grey's Anatomy och ta det lugnt, jag känner att det nog är bäst att inte göra något ansträngande innan långdagen imorgon. Har varit ganska trött ídag, haft magvärk och huvudvärk, blir helt slut av sådant. Drömde väldigt oroligt inatt, så jag kunde inte sova så himla bra, usch och fy!

Nej, nu börjar nog Grey's snart igen måste runda av.

Sitter just nu och pratar med folk på msn, känner att jag är jättedryg och krävande ikväll. Kanske beror på att jag börjar bli hungrig eftersom jag bara har ätit två mackor + lite mandlar idag. Måste verkligen skärpa till mina matvanor lite. Borde gå och rota i kylskåpet, men i ärlighetens namn så har jag verkligen ingen lust alls att stå och tillreda någon måltid, jag vill ha det serverat. Eller njae, bara jag visste vad jag tycker om att äta så hade det nog inte varit något problem, men som jag tjatat om innan så gillar jag ju inte mat. Dumt så att det smäller om det, varför gillar jag inte mat?

Ikväll så ska jag försöka att titta på lite Grey's, det var barnsligt länge sedan det blev av. Ska skänka Fia och London en tanke då. Hoppas att hon har det bra, lilla hjärtat.

Pratade med Ola på msn nyss, fick reda på att han är klar med sitt värnpliktande i slutet av november, nästan två veckor tidigare än jag trodde. Tänka sig så fel man kan ta. Vilken härlig överraskning.

Nu mina kära vänner så sitter jag på den gamla datorn, ska försöka slänga upp en bild som jag tagit med den nya kameran, får se om det fungerar bättre från gamle trofast, hurm.



Titta, det gick ju finfint. Här är några blommor som trotsar hösten och fortsätter att vara härligt vårlila. Nu märkte jag att kvaliteten på bilden blev ganska tvivelaktig när jag la in den här. Är ganska mycket snygagre i stort format, men jag har minskat ner, sparat om och grejat. Det har gjort den lite grynig, nåja. Ni får helt enkelt lita på att den är mycket klarare och snyggare egentligen.

Har också testat att fota lite vatten:


Nej, nu ska jag klä på mig. Ajöss så länge

Jisses, jag glömde ju att berätta att Olof fyller år idag, min gamla puppylove. Jag tänkte ringa honom nu på morgonen, men jag har bara hans gamla nummer. Attans, fan och skit. Tror att han hade behövt ett telefonsamtal och lite uppiggning just nu.

Idag åker Fia tillbaka till London, igår träffade jag henne för fika, kramar, pussar och att säga hejdå. I vanlig ordning så grät fröken Anni en skvätt och kände en stor klump av ångest i magen. Dock så var det inte bara för min egen skull som jag hade magverk, det var faktiskt mest för Fia och Dennis. Eftersom livet sällan vill vara rättvist så lyckades de hitta varandra ganska precis innan hon skulle ta sitt pick och pack till London. Det var fruktansvärt att träffa dem igår och se på när de skulle säga hejdå till varandra, Dennis är verkligen nerkärad i Fia. Jag hoppas att allt fixar sig till det bästa för de bägge.

Så, hemma igen efter ytterligare en arbetsdag. Jag är enormt trött, trots att jag är glad. Jag ahr haft en urmysig dag på jobbet, men jisses vad man blir trött efter så här långa pass. Imorgon blir det en lite kortare dag, sen får jag vara ledig måndag och tisdag. Ska nog på möte tisdagkväll, men det är bara ett par timmar, så det räknas inte, hehe.

Innan bedtime så ska det bli lite slöande i soffan och sedan läsa något kapitel ur "Så Dumt" den är sjukt bra, läs den!

Om en halvtimme så ska jag gå neråt stan. Bussen till jobbet går vid 12.20, innan dess så ska jag hinna in på Indiska och köpa en väska till Sandra på jobbet. Hon ville ha en likadan som min, så jag ska springa iväg och fixa den innan jag drar till jobbet.

Alltså, nu har jag testat min Canon lite, måste säga att jag är så himla nöjd! Den känns helt underbar, lagom stor för handen och sådant. Vet att det har klagats på att handgreppet är så litet, men det är verkligen ingen nackdel. Jag är ju en ganska så petite person, vilket även gäller mina händer. Det är rätt skönt med det lilla handgreppet på det viset, det är perfekt utformat för lilla mig. Testade ju Nikon också, men deras kändes liksom lite för stort. Visst, det sved i mitt Nikonhjärta, för jag har alltid föreställt mig att jag skulle ha en D80, men nu ångrar jag verkligen inte beslutet!

Nu ska jag tacka lite. Tack till de som hjälpt mig här i min beslutsångest. Jag tog mig i kragen och inhandlade en Canon EOS 450D idag, just nu laddas batteriet, men jag kan inte vänta med att få börja använda den!! Åååh, livet är underbart. Jag vill också tacka Moppa för att han är min teknikfreakhero som fattar allt det som jag inte förstår, det känns så tryggt. :) 

Frågan är fortfarande kvar, ska jag skaffa en Nikon eller Canon. Vi får väl se vad framtiden utvisar. Just nu sitter jag och fiser i soffan med Fia. Mycket, mycket mysigt. Har precis fixat hennes hår och kollat på första säsongen av Grey's igen. Kan inte tänka på ett bättre sätt att spendera dagen, verkligen.

Borde gå neråt stan och köpa något smaskigt att sätta tänderna i, vad vet jag inte riktigt

Åh, idag ska jag ha en seg och skön dag, titta på hutlöst många grey's anatomy och gosa lite med Fia. På tisdag åker hon tillbaka till London, lite konstigt. Fast jag ska nog åka över och hälsa på henne någon gång, jag har tjatat om det sen hon åkte sist. Men allvarligt talat, denna gången måste jag ju ta tag i det, det går inte riktigt att skylla på ekonomin längre. Jag ska fläta in extensions i Fias hår, hon ville ha dem nu innan hon åker. 

Hehe, nej Frida. Jag har inte oändligt med pengar. Men jag lägger mina pengar på saker som jag VERKLIGEN vill ha och behöver. Det kommer förvisso att gå åt en jäkla massa pengar när jag pluggar, men jag tar ju studielån när jag väl kommit in på det program jag verkligen vill. :)

Så, nu är väl alla frågetecken utredda.

Alltså, jag fattar verkligen inte folk som säger att Mac är användarvänligt och såååå mycket smidigare än PC. Sen jag skaffade min IMac så har jag ta mig tusan inte gjort annat än att svurit. Det är fanimej inte alls användarvänligt. Hade jag inte varit en obotlig stilslyna så hade jag skaffat en PC istället, sjukligt mycket smidigare. Det är en hel jävla vetenskap att fixa med program och grejer till datorn, jag fattar absolut noll. Har inte ens orkat föra över min musik till denna datorn.

Skulle ladda ner GIMP, för det ska ju tydligen vara så himlans bra. Mitt småländska hjärta bankade ju lite extra hårt när jag insåg att det var gratis. Sagt och gjort, nerladdningen är färdig och fixad, men inte fan funkar programmet. Datorn tjatar om något program som jag måste ha, men inte har. Försöker ladda ner det, men då säger datorn att jag inte kan det, efetrsom jag har en nyare version av programmet. Så fortsätter det i all oändlighet. Jag är ruskigt trött på min överdesignade, tekniske kompis. Vi har fan krig här hemma just nu.

Moppa... Hjälp?

Har fått svar från tjejen som säljer barstolarna, de finns kvar! Mailade tillbaka och frpgade hur gamla de är och vilket skick de är i. Förhoppningsvis så får jag svar snart igen och kan få köpa dem, dock så kan man ju aldrig vara säker på något här i världen. Oavsett om jag får stolarna eller ej så överväger jag att ta mig till affären imorgon och inhandla en underbar kamera. Har ännu inte beslutat om det blir en Canon eos 450 eller en nikon d80, vet inte vilket som är det bästa köpet egentligen. Får väl gå tillbaka och prata med försäljarna en gång till imorgon. Dock så är jag hutlöst sugen på att skaffa den så snart som möjligt. Det skulle vara så roligt att få sätta igång med fotandet på riktigt snart.

Okej, nu har jag hittat en suverän annons på blocket med två barstolar som jag blev tokig i! För x antal månader sedan så hittade jag ju ett par barstolar i plexiglas från ILVA (som för övrigt har sjukligt snygga möbler) i en annan blocket-annons, sorgligt nog så fanns de inte kvar när jag milade till annonsören. Drygt nog för mig så har de även ökat i pris på hemsidan, för jag tänkte köpa dem från butiken ett tag. Givetvis så har jag också kärat ner mig i några ännu dyrare stolar, Dunton, skitsnygga!( Spana in dem på www.ilva.se) Hur som helst så hittade jag en ny annons med ett par liknande stolar som jag ville ha från början. Jag har mailat annonsören och ska se om de finns kvar. Om de nu inte skulle öra det så har jag hittat stället som hon/han köpt dem från, vilket visade sig vara runt 300 kr billigare än på Ilva. Vi får väl se om inte lönen kommer att hamna på dessa ändå.

Usch, sitter framför Animalplanet och blir helt förstörd av djurpolisen. En stackars hund har blivit påkörd och benet är brutet, ser så fruktansvärt ut. Stackars jycken fattar ju inte varför han har ont, hjärtat brister lite inne i mig. Jag är så känslig så att det inte är klokt. En annan sak som får känslorna att race i kroppen är djurslagsmål, alltså sådana som man hetsar djur till. Jag blir så förbannad så att jag nästan kokar över, vilka jävla idioter det finns egentligen! Jag fattar inte vad det är för hjärtlösa, korkade, känslokalla töntskallar som håller på med sådant. Stöddiga snubbar och whitetrashbrudar som verkligen tror att de är skitcoola och megafarliga badasses. Jag tycker verkligen att de är urfåniga, jag är inte ett dugg rädda för dem. Sådana människor vill jag skälla ut efter noter, tyvärr så är de förmodligen för korkade för att förstå hälften av alla de förolämpningar som jag skulle slänga på dem. High five för att man i vissa stater i USA kan få upp till 5 års fängelse för tuppfighting.

Okej, jag ska sluta att bubbla av ilska nu. Idag är jag ledig, så det ska jag njuta av länge och väl. Det blir nog en runda neråt stan. Ska titta efter en system digitalkamera och lite annat som jag vill investera i. Det fina med att arbeta är att man har pengar att lägga på saker som man verkligen vill ha. Det gillar jag. Tyvärr så är jag ruskigt bra på att lägga pengar på lite onödiga saker också, jag borde verkligen sluta upp med det. Ska försöka spara lite mer från denna månaden än vad jag lyckades med sist. Förhoppningsvis så har jag råd med lite roliga saker när nästa lön kommer. Peppar, peppar.

Nu är jag ääääntligen hemma. Det är så skönt att kunna slänga upp tassarna i soffan, käka chips och klia i mitt halvskitiga hår. Trots att jobbet är grrrrreat, som frosties, så slår inget att få komma hem och bara vara.

NMu är det snart tid att gå till bussen, bitterheten väller upp inom mig. Låg i godan ro och drömde om Ola när klockan ringde. Ni kan ju undra vad jag mest var sugen på- ligga kvar eller stiga upp. Nåväl, nu är jag uppe och harätit frukost. Nåja, en yoggi i varje fall. Jag avskyr morgontiderna, som fritidspersonal så är jag bortskämd med att börja runt lunch, inte innan vanligt folk har vaknat. Men de dagar då det är fritidsmöte så börjar jag klockan åtta. Tjolahopp!

Alltså, allvarligt talat. Jag sitter och kollar efter lägenheter i Skånelandet, vill ju gärna bo där inom en relativt snar framtid. Det är dock sjukligt svårt att hitta något som är ledigt och till ett vettigt pris. Känns som att jag får bo ute på vischan någonstans. Nåväl, det blir nog bra oavsett. Jag håller alla mina tummar för att jag ska hitta ett mysigt litet rum att kura ihop mig i. Jag gillar ju södern, de har ett purrande och rullande prat som får mig att rysa ända ner till fotknölarna.

Shit, framtiden kommer springade med stormsteg, jag är lite skakig. Tänk att jag kanske snart ska kansta mig in i ett helt nytt äventyr, olikt allt annat jag varit med om innan. Jag ska inte stå stadigt, utan vackla fram på mina små, smala pinnar till ben. Plötsligt så ska jag vara långt från trygga Småland, långt från det invanda; jobbet, gamla gymnasiet, universitetet och vännerna. Jag ska packa ner mitt liv i kartonger och bygga bo i närheten av Lund. Vart vet man ju inte, centralt känns ju omöjligt. Det är verkligen skitsvårt att hitta rum eller lägenhet där. Förhoppningsvis så accepterar de pälsdjur vart jag än hamnar. Tänkte skaffa mig en kissemiss. Vill helst ta en för omplacering, så att jag vänjer mig lite vid kattlivet gradvis. Ska leta efter ragdolls som behöver ett nytt hem. Då kan vi flytta bägge två, vara lika osäkra på den nya miljön.

Nå, det ska bli spännande att få se vad framtiden bär i sitt sköte. Spännande och förbannat skrämmande, man vet aldrig vad som händer eller hur det utvecklar sig. Charmen med livet antar jag, fast också det som gör levandet så outhärdligt ibland.

Jag sitter och kikar på mitt första avsnitt av Greys Anatomy säs. 2. Det är verkligen det bästa sättet att påbörja en morgon. Jag myser, ryser och njuter. Förmodligen så ska jag sätta igång ytterligare ett innan jag ska göra mig klar.Har dock inte bestämt om det blir lite mörkerrumspill istället. Vore skönt att få upp hyllorna och kunna påbörja framkallning och förstoring. Det ska bli så jäkla härligt att få sta mitt bland alla vätskor, papper och rullar, mecka, pyssla och greja. Få skapa konst på mitt eget vis. Foto är så jäkla fantastiskt ändå. Speciell analog, då man se bilden växa fram då den ligger i vätskan. Man fattar verkligen att det är ens eget verk då.

Nå, idag är det en bra dag. Kvällen avslutades himla bra igår och morgonen medförde samma hjärtklappning, jag gillar verkligen den här måndagen. Åh, jag är fortfarande überpepp på att tatuera mig.

Jag förstörde nog inte alls min vecka. Jag tror att jag gjorde den jävligt bra.

Jag kanske precis förstörde resten av veckan för mig själv. Jag är inte så rationell när jag har mina skitdagar, istället så river jag upp himmel och jord. Denna gång var det förmodligen ändå ett ganska bra beslut, trots att det togs i affekt. Jag vet inte, jag svamlar men det måste liksom komma ut. Kvällen har varit helt jäkla galen, dagen har varit ömsom trevlig och ömsom helt fördjävlig. Vissa saker orkar jag liksom inte med. Jag borde knäcka en öl och sitta och titta på natten och löven, sådant gillar jag. Tystnad och kyla, en kall öl och lite egentid. Sådant uppskattar jag. Vanligtvis inte kyla, men kyla när jag är klädd i lager efter lager av varma kläder och bara känner en antydan till kalla vindar som smeker kinden. Så att jag kan mysa i mina halsdukar och samtidigt känna mig så levande. Det är sådant som gör mitt liv värt att leva. Det tysta, det kalla som ibland påminner mig om en riktig värld utanför det inbäddade varma, trygga som jag har. Som en minversion av det riktiga livet. Att sitta i fönstret, i pyjamas och veta att jag kan krypa ner i min varma säng sekunder senare. Det är mitt sätt att veta att något varmt kommer att ta emot mig när jag är i kylan, mitt sätt att påminna mig om att det finns något som väntar, som omfamnar mig, hur kallt och kargt det än må vara nu. Precis som mina lager-på-lager-kläder visar att jag är varm, omhuldad och trygg, men de små kalla vindarna påminner om att jag inte ska glömma bort hur iskallt det kan vara ute i kylan.

Jag letar efter en seriös tatueringsstudio i Småland, jag är ju så jäkla kräsen. Är hyperstressad över att saker och ting måste vara hygieniska och det ska se fräscht ut. De måste ju också vara duktiga och sakerna ska vara sterila och allt annat sådant. Jag har ingen lust att få en halvdan märkning eller råka ut för någon konstig smitta, inflamerat eller infekterat sår från tatueringen. Sådant tänker jag på, så att huvudet nästan trillar av. Så är jag ju petnoga med att det är något som jag verkligen kan stå för, som jag kommer känna för resten av mitt liv, som är mitt, som är speciellt och som står för något. Jag är inte mycket för "det är snyggt" utan mer för "det ÄR Anni". Något måste representera mig, mina tankar. Jag vill kunna se på det jag präntat in i skinnet om 20 år och minnas vem den veliga, unga, osäkra bruden var. Att hon klev ut i världen med vacklande steg, spelade tuff, stark och cool, men innerst inne var skiträdd och osäker på sig själv. Jag är inte speciellt egenkär eller har något vidare urballt självförtroende, däremot så är jag ganska skicklig på att spela teater. Visst så har jag dagar då jag verkligen anser att jag själv är det ballaste som skapats och att jag faktiskt är ganska söt, men det är banne mig inte lika många som jag försöker få det att verka som. Nåja, ett litet sidospår. Jag är ju jäkligt duktig på att grubbla om det som händer idag och gräva ner mig i det förflutna. Därför så har jag kommit på en tatuering som ska påminna mig om att se framåt och glömma allt som gjort mig illa tidigare i livet. Eller tja, inte glömma, men i varje fall lägga det bakom mig istället för att bära runt på det. Nej, nu får jag sluta prata. Men hojta till om ni vet några bra tatuerare. Det gör inget om han är snygg och singel, hehe. Nej, jag struntar i utseende och civilstånd, allt jag bryr mig om är sterila nålar och fräscha lokaler, massa talang och hygien som får sjukhuspersonal att verka skitiga och ohälsosamma.

Nej, nu ska jag se på sista avsnittet av första säsongen av Greys Anatomy.  Jag kan göra det med gott samvete, eftersom jag inhandlade säsong 2 idag!! SHALALALALA

Idag är ingenting som det borde vara. Jag är verkligen höstdeppig delux. Det finns ingen botten på mitt huvudhängande, det är grymt jobbigt. Så länge som jag kan minnas så har jag haft dagar då jag varit nedstämd, utan att egentligen ha någon anledning. Det är så jag fungerar, jag har mina neråtdagar för att ladda upp glädjebatterierna som går på högvarv alla andra dagar. Faktiskt så behöver jag dessa deppdagar enormt mycket, jag tror inte att folk fattar deras funktion riktigt. Jag vill liksom inte att de ska försvinna. Ofta tycker jag att jag själv är så glad, käck och rolig så att jag nästan vill kräkas. Jag är så oerhört trött på mig själv större delen av tiden. Jag menar, allvarligt talat, vem orkar egentligen med en liten hurtmaskin som levererar dråpliga repliker i tid och otid, som skrattar, skojar, flirtar och kommer på kansiga idéer, som studsar upp på morgonen och bakar frukost, som har huvudet på skaft och som är snäll, vänlig och inte ryter ifrån utan är pedagogiskt insmickrande. Nej, precis. Därför behöver jag dessa downiedays så att jag ska stå ut med mig själv tills nästa neråtdag.

Idag är det verkligen massa depp. Jag har inte ätit idag, ingenting är gott eller lockande. Det är nog det värsta med sådan här dagar, eller alla dagar. Jag är inte någon som gillar mat faktiskt. Hade man klarat sig utan att behöva äta så hade jag helt sonika struntat i det. Nåja, i vanliga fall så brukar jag tvinga mig till att äta, för allvarligt talat så har jag ingen lust med att bli undernärd. Deppdagarna så funkar inte itvingandet alls. Det går bara inte. I övrigt så har jag plågat mig själv med tanken på hur tråkig jag är. Jag är visserligen den som är snabb i käft och har ganska mycket glimten i ögat, men i ärlighetens namn så har jag inte gjort något spännande av mitt liv. Jag känner mig skittråkig, jag borde verkligen göra NÅGONTING. Jag har bara mina rutiner, mina vanor och mitt schemalagda 77% liv. Det finns inget, som jag tidigare nämnde, att se fram emot. Jag har tappat min längtan och lust. Jag har levt på min längtan innan, men nu vet jag inte vad jag längtar efter. Jag är bara tom. Något måste göras, något måste upplevas.

Sen är det allt med alla relationer. Jag är skitdålig på relationer med människor. Jag sårar, utan att mena, jag är otillräcklig, jag är för mycket, jag är fel, jag är stel, jag är svag, jag för stark. Just nu är jag svag, liten och vill lipa. Över ingenting, men allting. Det finns anledningar, men de är så små så att det är löjligt. Jag orkar liksom inte riktigt engagera mig i något längre.

Jag gillar inte söndagar, jag har söndagsblues och morgondagsångest. Det är verkligen inte okej, jag vill vara ledig i minst en vecka till. Fast så är inte världen funtad, imorgon ska jag stiga upp, klä mig och gnugga sömngruset ur ögonen, sitta på en buss, trampa vägen fram och sedan klara av ett antal jobbtimmar. Kommer inte att bli så farligt som jag framställer det, dock så hde jag behövt lite mer helg, lite mer äventyr och lite mer mål att sträva mot. Jag känner att jag fastnat i en lunk och inte längtar längre. Innan hade jag alltid en längtan, nu har jag bara en rutin.

Idag så ska jag försöka ringa Rasmus, träffa honom en liten stund innan han åker tillbaka neråt Skåne. Sen efter det så ska jag nog lite på en bomässa, städa och pyssla med allt som behöver göras. Kanske kika klart på mina Grey's avsnitt. Sedan är det nattnatt och lägga huvudet på kudden.

Nu är det fredag, jag är ledig och ikväll ska jag ut på krogen. just nu så är jag lite seg, men det blir säkert grymt kul när jag väl kommer dit. Innan dess så ska jag rota igenom alla skåp i jakt på lite choklad, sedan blir det nog en stund framför tv:n och vänta på att Frida ska ringa. Vet inte vart vi ska gå än, får helt enkelt se vart vi hamnar.  Skönt att vara ledig helgen, så att man kan hitta på massa tokigheter. Funderar på om jag ska anmäla mig frivillig till att hjälpa till med glassörsäljning imorgon. Får se hur skicket är på morgonen, haha.

Det är så underbart att fastna framför Jerry Springer ibland, man blir en smula fördummad och försoffad. Då och då dyker det upp fenomen som får mig att skratta så att jag nästan trillar ur soffan. Jesus, nu är det små, arga dvärgar som sprider nazi-propaganda. Jag gillar ju verkligen inte främlingsfientliga åsikter, det gör ju mig jvligt förbannad. Men dessa små, sura, snubbar får mig nästan att fnittra. De är maskerade med fåniga masker och töntiga luvor. Jag har verkligen ingentign emot dvärgar, jag är ju snudd på dvärglängd själv, så tro inte att det är det som gör dem lite småkomiska. DEt är bara hela den här ilska-grejen och totala avsaknaden av självinsikt som gör dem så skojiga. De är så superarga, så att de nästan kokar.  Precis som de flesta andra med åsikter från soptunnan så är argumenten och förolämpningarna så tunna så att vatten framstår som tjockt. Jisses, alltså.

Nej, nu blir det ett nytt avsnitt av Greys.

Igår färgade jag om håret och jag måste säga att det var det bästa jag gjort. Eller ja. Jag gjorde inget. Frisören var verkligen toppen, hon var superduktig och jättetrevlig. Glad Anni. Nu har håret fått en vinröd/höströd färg, ja halva i varje fall. Det mesta blonda är kvar, men en hel del har fått massa härliga slingor. Bruden räddade verkligen mitt hår, nu ser jag faktiskt helt hyffsad ut i skallen.

Jag och Fia ligger och kikar på Greys Anatomy, köpte första säsongen nu i veckan. Så himla, himla bra. Jag ska från och med nu stirra ögonen fyrkantiga på denna underbara serie.